Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen. Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring. Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld. Det framkom att sjuksköterskor ofta fick emotionella men efter en incident. Det kunde även ge upphov till en osäkerhet gällande yrkesvalet. Det fanns en tveksamhet bland sjuksköterskor att rapportera hot- och våldsincidenter. Många valde att inte prata om det som skett. Det fanns även de sjuksköterskor som hanterade hot- och våldsincidenten genom att förändra sitt beteende. Resultatdiskussion: Utbildning inom hot och våld är en viktig preventiv åtgärd. Genom detta kan sjuksköterskan lära sig hantera utåtagerande patienter och därmed behålla sitt professionella förhållningssätt. Det är även viktigt att sjukvårdsledningen bjuder in till samtal efter incidenten för att öka sjuksköterskans trygghet i yrket. / Background: During the 1990s threat and violence began to be acknowledged, which lead to more reports in the area. But there is still a need to highlight different risk factors that affects the prevalence of threats and violence and the consequences for the nurse. Aim:  The aim of the study was to highlight risk factors regarding threats and violence against nurses in somatic hospital wards for adults, and the handling and eventual consequences of threats and violence against nurses. Method: The result is built up on 17 quantitative scientific articles that have been critically reviewed to get material relevant to this study. Results: The result shows that there are organizational, patient and nurse related threats and violence risk factors. It was shown that nurses often got emotional harms after an incident. This could also cause an insecurity regarding the career-choice. There was hesitation among nurses to report threat- and violence incidents and many chose not to talk about what had happened. There were also nurses that handled the threats and violence incidents by changing their behavior. Discussion of results: Education in threats and violence is an important preventive measure. By this the nurse can learn to handle outward behavioral patients and thereby remain a professional approach. It is also important that healthcare management invites to a dialog after the incidents to increase the nurses safety in their profession.

<p>The flows of money from Diasporas or immigrants to their countries of origin (i.e. remit-tance) have become a more and more important source of income for their families and relatives in their home countries. ‘Remittances are the largest source of external financing in many poor countries.’ (Ratha, Mohapatra, Vijayalakshmi & Xu, 2007).</p><p>As the remittance flows increase year by year, the researchers pay more and more attention to the ways they send money back home. There has been substantial academic interest of conducting different researches on the money transfer service. One of those research topics is shifting remittance transfer method from informal to formal money transfer channels to enhance the security when sending money internationally. This can help combat financial crime, money laundry and terrorism funding.</p><p>This academic interest together with the increasing number of immigrants and the good structure and facilities of banks in Sweden intrigue us to conduct research on finding out how banks in Sweden can improve the international money transfer service to enhance customer’s value. In order to do that we analyzed why Diasporas choose to use informal money transfer channels and looked into the current situation of money transfer service offered by banks in Sweden. This research was conducted in three banks in Sweden: Handelsbanken, Nordea and Swedbank in Jönköping.</p><p>Different previous researches on the reasons why diasporas choose to use informal money transfer channels and theories of service management, customer relationship management and Porter’s generic strategies were blended together to formulate the frame of reference of this thesis.</p><p>Qualitative research method with case study was employed in this thesis. The case study includes four pilot studies with Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and three in-depth interviews with Handelsbanken , Nordea and Swedbank .</p><p>The result of this study shows that price, speed, convenience, mutual cultural sharing and recommendations from friends are those main reasons for Diasporas to choose informal money transfer channels.</p><p>In term of money transfer service offered by Handelsbanken, Nordea and Swedbank, the result implies that there may exist some difficulties for the users to understand the information of money transfer service obtained from the banks’ websites and internet banking systems. Another shortcoming is that front line employees have limited time to spend on each customer to explain how the service works.</p><p>In general, all three banks should find ways to structure the information related to the service on their websites in a way that customers find it easy. They should prepare hard copy or online brochure to help customers understand how the service works. It will also mean that employees will spend less time on each customer since they have quick access to the information needed. All of these changes will improve the relationship between customers and front line employees in the banks, who directly handle every customer and have an important influence of persuading them to use the money transfer service.</p> / <p>Pengaflödet från Diaspora av människor med invandrar bakgrund till deras respektive hemländer har blivit en viktig inkomstkälla för familjer och släkt i dessa länder och Remissa är den största källan för extern finansiering i de fattiga länderna. (Rath, Mohapatra, Vijalakshmi & Xu, 2007)</p><p>I takt med att remissa flödet ökar för varje år, blir även forskarna mer uppmärksamma på hur man kan gå tillväga för att skicka pengar till respektive hemländer. Ett stort akademisk intresse har visats i att studera omarbetningen av det informella sättet att överföra pengar på till det mer formella, för att öka säkerheten och för att förhindra finansiell brottslighet, pengatvätt och finansiering av terrorist verksamhet.</p><p>Författarnas akademiska intresse för den struktur och de anläggningar som banker i Sverige har ledde till viljan att undersöka huruvida banker i Sverige kan förbättra tjänsten för penningöverföring till utlandet för att ytterligare öka kundvärdet. För att uppnå studiens syfte analyserade författarna anledningen bakom valet att använda sig av en informell penningöverföring tjänst, samt granskade hur situationen ser ut idag i svenska banker. Studien genomfördes i tre svenska banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea, samtliga belägna i Jönköping.</p><p>Tidigare studier inom ämnet, vilka undersökte anledningarna bakom Diasporas val att använda sig av den informella penningöverföring tjänsten samt service hanterings teorier, kundrelationshantering och Porter’s generiska strategier togs i åtanke, vilket resulterade i att en kvalitativ undersökning med en fallstudie som verktyg utfördes. Fallstudien inkluderade fyra förundersökningar av Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB samt tre ingående intervjuer med Handelsbanken, Nordea och Swedbank.</p><p>Resultat av denna studie visar att priset, snabbhet, bekvämlighet, gemensamma kulturella värderingar och rekommendationer fån vänner är de huvudsakliga motiven till varför Diaspora väljer den informella penningöverföring tjänsten. Vad gäller de penningöverföringar som erbjuds av Handelsbanken, Nordea och Swedbank, visar studiens resultat att det kan uppstå vissa svårigheter för användare att förstå den information som erhålls från bankernas hemsidor och Internet bank gällande den pennigöverföring som sker till utlanden. Kassa och kundservice ansvariga har begränsad tid per kund för att kunna förklara hur tjänsten fungerar.</p><p>Generellt sett, bör samtliga tre banker hitta ett sätt att strukturera informationen kring tjänsten på deras hemsidor för att underlätta dess tillgänglighet för kunden. Dessutom bör bankerna ställa tryckta papperskopior eller online broschyrer till kundens förfogande för att ytterligare förmedla tjänstens procedur. Detta kommer i sin tur leda till att kassaservice personalen fordrar mindre tid per kund då kunden får snabbare tillgång till den information som behövs. Dessa förändringar kommer därtill att förbättra relationen mellan kunden och kundservice ansvarig, som har som uppgift att stå till kundens förfogande men som även har en viktig roll i fråga om att uppmuntra kunden till att använda tjänsten för internationell penningöverföring.</p>

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.

The flows of money from Diasporas or immigrants to their countries of origin (i.e. remit-tance) have become a more and more important source of income for their families and relatives in their home countries. ‘Remittances are the largest source of external financing in many poor countries.’ (Ratha, Mohapatra, Vijayalakshmi &amp; Xu, 2007). As the remittance flows increase year by year, the researchers pay more and more attention to the ways they send money back home. There has been substantial academic interest of conducting different researches on the money transfer service. One of those research topics is shifting remittance transfer method from informal to formal money transfer channels to enhance the security when sending money internationally. This can help combat financial crime, money laundry and terrorism funding. This academic interest together with the increasing number of immigrants and the good structure and facilities of banks in Sweden intrigue us to conduct research on finding out how banks in Sweden can improve the international money transfer service to enhance customer’s value. In order to do that we analyzed why Diasporas choose to use informal money transfer channels and looked into the current situation of money transfer service offered by banks in Sweden. This research was conducted in three banks in Sweden: Handelsbanken, Nordea and Swedbank in Jönköping. Different previous researches on the reasons why diasporas choose to use informal money transfer channels and theories of service management, customer relationship management and Porter’s generic strategies were blended together to formulate the frame of reference of this thesis. Qualitative research method with case study was employed in this thesis. The case study includes four pilot studies with Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and three in-depth interviews with Handelsbanken , Nordea and Swedbank . The result of this study shows that price, speed, convenience, mutual cultural sharing and recommendations from friends are those main reasons for Diasporas to choose informal money transfer channels. In term of money transfer service offered by Handelsbanken, Nordea and Swedbank, the result implies that there may exist some difficulties for the users to understand the information of money transfer service obtained from the banks’ websites and internet banking systems. Another shortcoming is that front line employees have limited time to spend on each customer to explain how the service works. In general, all three banks should find ways to structure the information related to the service on their websites in a way that customers find it easy. They should prepare hard copy or online brochure to help customers understand how the service works. It will also mean that employees will spend less time on each customer since they have quick access to the information needed. All of these changes will improve the relationship between customers and front line employees in the banks, who directly handle every customer and have an important influence of persuading them to use the money transfer service. / Pengaflödet från Diaspora av människor med invandrar bakgrund till deras respektive hemländer har blivit en viktig inkomstkälla för familjer och släkt i dessa länder och Remissa är den största källan för extern finansiering i de fattiga länderna. (Rath, Mohapatra, Vijalakshmi &amp; Xu, 2007) I takt med att remissa flödet ökar för varje år, blir även forskarna mer uppmärksamma på hur man kan gå tillväga för att skicka pengar till respektive hemländer. Ett stort akademisk intresse har visats i att studera omarbetningen av det informella sättet att överföra pengar på till det mer formella, för att öka säkerheten och för att förhindra finansiell brottslighet, pengatvätt och finansiering av terrorist verksamhet. Författarnas akademiska intresse för den struktur och de anläggningar som banker i Sverige har ledde till viljan att undersöka huruvida banker i Sverige kan förbättra tjänsten för penningöverföring till utlandet för att ytterligare öka kundvärdet. För att uppnå studiens syfte analyserade författarna anledningen bakom valet att använda sig av en informell penningöverföring tjänst, samt granskade hur situationen ser ut idag i svenska banker. Studien genomfördes i tre svenska banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea, samtliga belägna i Jönköping. Tidigare studier inom ämnet, vilka undersökte anledningarna bakom Diasporas val att använda sig av den informella penningöverföring tjänsten samt service hanterings teorier, kundrelationshantering och Porter’s generiska strategier togs i åtanke, vilket resulterade i att en kvalitativ undersökning med en fallstudie som verktyg utfördes. Fallstudien inkluderade fyra förundersökningar av Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB samt tre ingående intervjuer med Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Resultat av denna studie visar att priset, snabbhet, bekvämlighet, gemensamma kulturella värderingar och rekommendationer fån vänner är de huvudsakliga motiven till varför Diaspora väljer den informella penningöverföring tjänsten. Vad gäller de penningöverföringar som erbjuds av Handelsbanken, Nordea och Swedbank, visar studiens resultat att det kan uppstå vissa svårigheter för användare att förstå den information som erhålls från bankernas hemsidor och Internet bank gällande den pennigöverföring som sker till utlanden. Kassa och kundservice ansvariga har begränsad tid per kund för att kunna förklara hur tjänsten fungerar. Generellt sett, bör samtliga tre banker hitta ett sätt att strukturera informationen kring tjänsten på deras hemsidor för att underlätta dess tillgänglighet för kunden. Dessutom bör bankerna ställa tryckta papperskopior eller online broschyrer till kundens förfogande för att ytterligare förmedla tjänstens procedur. Detta kommer i sin tur leda till att kassaservice personalen fordrar mindre tid per kund då kunden får snabbare tillgång till den information som behövs. Dessa förändringar kommer därtill att förbättra relationen mellan kunden och kundservice ansvarig, som har som uppgift att stå till kundens förfogande men som även har en viktig roll i fråga om att uppmuntra kunden till att använda tjänsten för internationell penningöverföring.

Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning. Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a. kollegor där de får möjlighet till utrymme och utlopp för sina känslor i en avslappnad miljö. Till följd av att socialsekreterarna är i behov av att bygga en relation med sina klienter, befinner de sig i ett komplext läge i klientmötet där de använder sig av en kombination mellan ett ytligare och djupare agerande. Socialsekreterarna måste således visa sig mänskliga under samtalet för att konstruera en känsla av trygghet, vilket kräver en balans av en viss känslomässig frihet att respondera utan att göra avsteg från rollen som professionell. / The study’s intention is to achieve an understanding for social workers' management of feelings within social work at a social service centre through qualitatively fieldwork. Our intention is also to receive an insight of the components that might have an impact on the feeling management and also what consequences this feeling management might have for the social worker. The gathered material in the study is based on interviews to receive a detailed view of the informants' work situation. The interviews were performed on eight social workers investigating cases concerning children, young adults and families in a specific county, which contributed to a common working structure and culture that have simplified our research. The result shows that what reduces the risk of psychological illness for the social workers is social response and support from, among others, colleagues where they have a chance of space and can express their feelings in a relaxed environment. Because of the need for social workers to build a relationship to their clients, they are in a complex situation in the meeting with the client where they have a combination of a more surfaced acting and a deeper acting. Therefore social workers must show their humanity during the client meetings to construct a feeling of security, which demands a balance between having a certain emotional freedom to express oneself without breaking the role as a professional.

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad. Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med. För att skapa motivation och engagemang hos både medarbetare och chefer är det viktigt att skapa en förståelse för styrkortet på alla nivåer i organisationen samt att uppmuntra till kommunikation, kreativitet, eget ansvar och delaktighet i styrkortsarbetet. En central faktor till att kunna hantera de svårigheter som uppstår är det så kallade styrkortsnätverket som består av experter inom styrkortsanvändningen. En annan viktig faktor är målkedjan vilken skapar en tydlig röd tråd från mål till konkreta handlingar. Denna kan i sin tur reducera bristande motivation och engagemang då varje person inom verksamheten kan se sitt bidrag till de övergripande målen. Vi har även genom studien kommit fram till att ett väl utvecklat och aktuellt tekniskt systemstöd anses vara till stor hjälp för att styrkortsarbetet ska fungera. Detta system motverkar svårigheter som kan finnas i fråga om onödig och inaktuell information. Men för att önskad användning av systemet ska kunna ske krävs att användarna förstår sig på det. Detta har hanterats på så sätt enkelhet är i fokus för att kunna säkerställa optimal användning.

Technical advances in network communication systems (e.g. radio access networks) combined with evolving concepts based on virtualization (e.g. clouds), require new management algorithms in order to handle the increasing complexity in the network behavior and variability in the network environment. Current network management operations are primarily centralized and deterministic, and are carried out via automated scripts and manual interventions, which work for mid-sized and fairly static networks. The next generation of communication networks and systems will be of significantly larger size and complexity, and will require scalable and autonomous management algorithms in order to meet operational requirements on reliability, failure resilience, and resource-efficiency. A promising approach to address these challenges includes the development of probabilistic management algorithms, following three main design goals. The first goal relates to all aspects of scalability, ranging from efficient usage of network resources to computational efficiency. The second goal relates to adaptability in maintaining the models up-to-date for the purpose of accurately reflecting the network state. The third goal relates to reliability in the algorithm performance in the sense of improved performance predictability and simplified algorithm control. This thesis is about probabilistic approaches to fault management that follow the concepts of probabilistic network management (PNM). An overview of existing network management algorithms and methods in relation to PNM is provided. The concepts of PNM and the implications of employing PNM-algorithms are presented and discussed. Moreover, some of the practical differences of using a probabilistic fault detection algorithm compared to a deterministic method are investigated. Further, six probabilistic fault management algorithms that implement different aspects of PNM are presented. The algorithms are highly decentralized, adaptive and autonomous, and cover several problem areas, such as probabilistic fault detection and controllable detection performance; distributed and decentralized change detection in modeled link metrics; root-cause analysis in virtual overlays; event-correlation and pattern mining in data logs; and, probabilistic failure diagnosis. The probabilistic models (for a large part based on Bayesian parameter estimation) are memory-efficient and can be used and re-used for multiple purposes, such as performance monitoring, detection, and self-adjustment of the algorithm behavior. / <p>QC 20140509</p>

Bakgrund: Antal personer som lider av Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökar både i Sverige och i världen. KOL beskrivs som en kronisk, progressiv sjukdom som orsakar en betydande känsla av ohälsa och leder till lidande. Luftflödeshinder med andnöd till följd är de vanligaste besvären, vilka är individuella och varierar från dag till dag. Sjukdomens besvär varierar i svårighetsgrad mellan olika individer men även förutsättningarna att hantera dem. Därmed finns det i vårdandet ett stort krav på kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa olika strategier som personer med KOL använder i hemmiljön för att hantera det dagliga livet. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Strategier som används i hemmiljön av personer med KOL belystes i fyra kategorier: Kunskap och känsla av kontroll, anpassning av aktivitetsnivå, stöd och livsstilsförändringar. Slutsats: Vanliga strategier hos personer med KOL för att hantera det dagliga livet var att anpassa sin aktivitetsnivå till sin fysiska kapacitet, fördjupa sin kunskap om sjukdomen samt att se personer i sin omgivning som emotionellt och praktiskt stöd. Livsstilsförändringar kan medföra ökat välbefinnande. Forskning i framtiden behöver fokusera på hur patienters egenvårdsförmåga och autonomi kan stärkas. / Background: The number of people suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing both in Sweden and in the world. COPD is described as a chronic, progressive disease that causes a significant sense of illness and leads to suffering. Restricted airflow with shortness of breath are the most common problems, which are individual and vary from day to day. The disease severity and ways to cope, varies between individuals. The demand is high regarding the competence among nurses in the nursing care. Aim: The aim was to highlight different strategies that people with COPD use at home to manage their day-to-day life. Method: General literature overview with qualitative design. Results: Strategies used in the home environment of people with COPD were presented in four categories: Knowledge and sense of control, adaptation of activity level, support and lifestyle changes. Conclusion: Common strategies for people with COPD to manage daily life were to adjust their activity level to their physical capacity, to expand their knowledge of the disease and to see people in their environment as emotional and practical support. Lifestyle changes can lead to increased well-being. Future research needs to focus on how patients' self-efficacy and autonomy can be strengthened.

Syftet med denna studie är att belysa hur individer med ADHD-diagnos hanterar sin diagnos i olika sociala sammanhang och därmed utöka den redan begränsade forskningen på hur individer med ADHD-diagnos själv upplever sin diagnos i en social kontext. Närmare bestämt ämnar studien att undersöka om individer med diagnosen upplever att de döljer sin diagnos. Vid påträffande döljande undersöktes också hur och varför detta döljande förekom. Tidigare forskning visar även att det finns grund till stigmatisering och diskriminering vid ett innehavande av en ADHD-diagnos. Genom semistrukturerade intervjuer, intervjuades 10 individer mellan 18-35 år som blivit diagnostiserade med ADHD. Resultatet analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmatisering och att passera, Sara Ahmeds begrepp linjer, tillrättavisningsmekanismer och ‘habit-spaces’, samt Michael Olivers sociala modell för funktionshinder. Teorin, begreppen och modellen hjälper oss se hur ett stigma ser ut, hur ett stigma kan hanteras, hur samhälleliga responsen till ett stigma kan se ut och hur samhället konstruerar vad som anses vara ett funktionshinder eller inte. Vårt resultat av studien visade att det fanns tendenser hos individerna med ADHD-diagnos att dölja sin diagnos i vissa sociala sammanhang, vilka tidigare hade delades upp i skola, arbete, fritid och relationer, det sistnämnda med avseende på vänskap, kärlek och familj. Det mest förekommande var att dölja sin diagnos i arbetssammanhang, exempelvis för chefer, kollegor och nya kunder. Därefter fanns också tendenser att dölja sin diagnos i skolan, främst hos de informanter som studerade på högskola. Inom relationer förekom ett döljande vid nya vänskapsrelationer, dock inte under övriga kategorier. Inte heller under fritid återfanns ett döljande.