In recent years, lethal gang-related gun violence has increased in Sweden. The aim of this study is to investigate how young adults perceive and manage risks in society. Additionally, the study aims to investigate the media's influence on young adults' awareness of risks, with focus on the increased deadly gang-related gun violence. Since gang-shootings are a relatively new risk in Sweden, there is a lack of previous research on the subject and it is therefore relevant to research further, from a risk sociology perspective. Previous research therefore contains studies that investigate other social contexts than young adults in Sweden. The study's theoretical frame of reference is based on Gidden's (1996) theory of the consequences of modernity, Beck's (2000) theory of the risk society, Douglas' (2002) "subjective immunity" and Kaspersons et al. (1988) theory about social amplification of risk. This study uses qualitative interviews to investigate unique and in-depth stories from a limited number of individuals. The result shows that individuals do not seem to be afraid of being exposed to the risk themselves but are concerned that others may be exposed to it. The results display that expert knowledge from politicians is needed, however, young adults lack full confidence in politicians. The individuals in this study are overwhelmed by the information that the media spreads about the risk. Furthermore, the individuals perceive the risks as less dangerous than they appear in the media. Young adults also felt that gang-related gun violence affected them more if they were geographically close to the events. / Under de senaste åren har det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet ökat i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och hanterar risker i samhället. Syftet är även att undersöka hur media påverkar unga vuxnas medvetenhet om risker. Detta görs med fokus på ökningen av det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet. Eftersom gängkriminella skjutningar är en relativt ny risk i Sverige saknas det tidigare forskning om ämnet och är därför relevant att undersöka vidare utifrån ett risksociologiskt perspektiv. Tidigare forskning har därför byggts upp utifrån studier som undersöker andra sociala kontexter än unga vuxna i Sverige. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens (1996) teori om modernitetens följder, Becks (2000) teori om risksamhället, Douglas (2002) begrepp “subjektiv immunitet” och Kaspersons et al. (1988) teori om social förstärkning av risker. Denna studie använder kvalitativa intervjuer för att undersöka unika och djupgående berättelser från ett mindre antal individer. Resultatet visar att individer inte verkar vara rädda för att själva bli utsatta för risken, men känner en oro över att andra kan utsättas för den. Resultatet visar på att expertkunskaper från politiker behövs, men att unga vuxna saknar fullt förtroende för politiker. Individerna i denna studie känner sig överväldigade av informationen som media sprider gällande risken. Detta verkar leda till en viss avtrubbning och får individerna att uppfatta risken som mindre än den framstår i media. På liknande sätt hanterar individer detta, genom att skapa distans till situationen. De unga vuxna upplevde även att gängskjutningar påverkade dem mer vid geografisk närhet till händelser.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottselever på idrottsgymnasium upplever den dubbla karriären med fokus på om DK-kompetenser, DK-fördelar, DK- hinder, DK-stöd samt välbefinnande predicerar idrottselevernas DK-hantering. Deltagarna i studien valdes genom ett tillgänglighetsurval och studien hade en kvantitativ tvärsnittssdesign där datasinsamlingen genomfördes genom att idrottseleverna fick möjligheten att svara på ett digitalt frågeformulär. I studien deltog 405 idrottslever, från olika idrottsgymnasium som var mellan åldrarna 15–19 år (M=16.79; SD=3.31). Resultatet från en multipel regressionsanalys visade att samtliga prediktorvariabler var statistiskt signifikanta och kunde predicera DK-hantering. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade även att prediktorvariablerna förklarade 49,5% av variansen i DK-hantering vilket indikerade på att DK-upplevelser har en predicerande effekt på hanteringen av en dubbel karriär. Resultatet från studien bidrog med förståelse för vilka faktorer inom idrottselevers DK-upplevelser som kan förklara hanteringen av den dubbla karriären. Det som kan konstateras var att om idrottseleverna besitter DK-kompetenser, om de upplever fördelar med att ha en dubbel karriär, om de upplever få hinder, om de har tillgång till stöd samt känner ett ökat välbefinnande kan detta bidra till en framgångsrik dubbel karriär. / The aim of the study was to examine how student-athletes at upper secondary sports school experience the dual career with a focus on whether DC-competencies, DC-benefits, DC-barriers, DC-support and well-being predict the DC-coping of the student-athletes. The participants in the study were selected through accessibility sampling and the study had a quantitative cross-sectional design where the data collection was carried out by giving the student-athletes the opportunity to answer a digital questionnaire. In the study 405 student-athletes from different upper secondary sports schools between the ages 15-19 (M=16.79; SD=3.31) participated. The result from a multiple regression analysis showed that all predictor variables were statistically significant and could predict DC-coping. The result of the multiple regression analysis also showed that the predictor variables explained 49.5% of the variance in DC-coping which indicated that DC-experiences have a predicting effect on the coping of the dual career. The result from the study contributed with understanding to see which factors within student-athletes DC-experiences that can explain the coping of the dual career. What can be ascertained was that if the student-athletes possess DC-competencies, if they experience benefits by having a dual career, if they experience few obstacles, if they have access to support and feel an increased well-being, this can contribute to a successful dual career.

Bakgrund   Barnmisshandel strider mot både svensk lagstiftning och mot Barnkonventionen. Trots detta far barn illa i Sverige än idag, med konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa samt utebliven utveckling. Om situationen inte upptäcks innebär det ett direkt hot mot barnets hälsa och liv. Eftersom all hälso- och sjukvårdspersonal går under anmälningsskyldighet och för att hälso- och sjukvården ibland är den enda instansen som kan upptäcka de barn som far illa, behövs kunskap om vård av barn som far illa. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vård av barn som far illa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och inhämtades från två olika databaser: PubMed samt CINAHL. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys utfördes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Denna litteraturöversikt resulterade i tre huvudkategorier: Identifiering av barn som far illa, Hälso- och sjukvårdens hantering av barn som far illa och Samverkan med andra professioner. Vård av barn som far illa innefattade identifiering, där kännetecken på barnmisshandel presenterades, samt hanteringen av dessa barn, där förhållningsättet gentemot barnet och familjen samt åtgärder ingick. Tidsbrist, bristfällig kunskap och rädsla var hinder som försvårade vård av barn som far illa. Samverkan mellan olika professioner var fördelaktigt för såväl identifiering som hantering. Slutsats Litteraturöversikten beskrev vård av barn som far illa. Att identifiera dessa barn var en förutsättning för adekvata åtgärder. Hinder för vård presenterades också och en medvetenhet om dessa hinder kan bidra till det förebyggande arbetet. Samverkan med andra professioner visade sig vara av stor betydelse för dessa barns vård. Det personcentrerade förhållningssättet var både ett verktyg för identifiering samt en förutsättning för adekvat vård. / Background Despite the fact that child abuse is illegal today and contravenes the UN Convention on the Rights of the Child, child abuse still frequently occurs in Sweden, resulting in physical and psychological sequelae which could appear as physical and mental illness as well as subsequent development. Undetected child maltreatment implies a menace to both health and life. Since healthcare professionals are mandated reporters and the healthcare system might be the only institution to detect maltreatment, it is of great importance that healthcare professionals have sufficient knowledge regarding child abuse.  Aim The aim was to describe the care of abused or neglected children.  Method A non-systematic literature review was conducted including 16 scientific articles of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The articles were obtained from two different databases: PubMed and CINAHL. Subsequently, the articles underwent Sophiahemmet University´s assessment basis for scientific classification and quality. To analyze and compile the results, an integrated data analysis was used. Results Three main categories were identified: Identification of child abuse, Management of an abused child and Interprofesional collaboration. The identification of maltreatment is a prerequisite for being able to care for abused or neglected children. Depending on the way in which the child was harmed, different care measures were required. Time constraints, insufficient knowledge, and fear are barriers that could make it difficult to identify and care for abused children. Interprofessional collaboration was beneficial for both identification and care. Conclusions The literature review described the care of abused children. Identifying these children was a prerequisite for adequate measures. Barriers to care were also presented, whereas an awareness of these barriers could contribute to the preventive work. Cooperation with other professions proved to be beneficial for the care of these children. The person-centered approach was both a tool for identification and a prerequisite for adequate care.

Can one society’s flood risk perception and management strategy impact the neighbouring society? This study applies a socio-hydrological model to four ideal types of society living along the same river. These societies have various rationalities and risk perceptions: risk-controlling, risk-monitoring, risk- neglecting and risk-downplaying. Combined with a hydraulic model of the river, this study explores the human-flood interactions and how the four societies can influence each other. The results show that the society that adopts soft-measures experiences the lowest flood loss; the society that neglects flood risks suffers from much higher flood losses. Dynamics, including the levee effect and adaptation effect, can also be observed. The society that builds levees to alter the hydrological regime causes the flood stage to be higher than it would have been without levees, indirectly increasing flood loss for the neighbouring societies. A more sustainable flood risk management strategy calls for broader considerations than the conventional method. / Skulle ett samhälles uppfattning om översvämningsrisk och förvaltningsstrategi påverka det närliggande samhället? Denna studie tillämpar en sociohydrologisk modell på fyra idealtyper av samhälle som lever längs samma flod. Dessa samhällen har olika rationaliteter och riskuppfattningar: riskkontroll, riskövervakning, riskförsummelse och risknedsättande. I kombination med en hydraulisk modell av floden, utforskar denna studie interaktionen mellan människa och översvämning och hur de fyra samhällena kan påverka varandra. Resultaten visar att det samhälle som vidtar mjuka åtgärder upplever lägst översvämningsförlust; det samhälle som försummar översvämningsrisker lider av mycket högre översvämningsförluster. Dynamik, inklusive valleffekten och anpassningseffekten, kan också observeras. Det samhälle som bygger vallar för att förändra den hydrologiska regimen gör att översvämningsstadiet blir högre än det skulle ha varit utan vallar, vilket indirekt ökar översvämningsförlusterna för de närliggande samhällena. En mer hållbar strategi för hantering av översvämningsrisk kräver bredare överväganden än den konventionella metoden.

Syftet med denna studie är att kartlägga förekomsten och formerna av diskriminering på socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet samt hur socionomstudenter erfar och hanterar detta. Diskriminering är en del av många människors vardag och där utbildningsarenan är en del för många. Diskriminering inom utbildningsarenan är en ökande trend som kan medföra allvarliga konsekvenser, som exempelvis psykisk ohälsa, ångest och PTSD.  Det framkommer att det finns en kunskapslucka i att fylla i hur stor utsträckning diskriminering förekommer inom socionomutbildningen och hur diskriminering hanteras av studenter när de själva är utsatta för diskriminering. Materialet som använts i studien är vetenskapliga artiklar, Internetkällor, litteratur, lagar och statliga dokument. Den teoretiska grunden är ett intersektionellt perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar så genomfördes en kvantitativ enkätstudie. Denna uppsats pekar på att diskriminering sker på socionomutbildningen vid Linnéuniversitetet trots att det finns en policy mot diskriminering som väldigt få studenter har kännedom om. Studiens resultat visar hur grupptillhörigheterna skapar utsatthet och hur det skapar en multiplicerad utsatthet att tillhöra flera grupper. För att få en större inblick i detta ämne så skulle en framtida studie kunna vara en kombination mellan kvantitativ och kvalitativ. / The aim of this study is to map the prevalence and forms of discrimination in the Social Work Study Programme at Linnaeus University and how its students experience and handle this. Discrimination is part of many people's everyday lives, and the educational arena is one of many. Discrimination in the educational arena is an increasing trend that can have serious consequences, such as mental illness, anxiety and PTSD. There is a major lack of information about the extent to which discrimination occurs in Social Work Study Programme and how discrimination is handled by students when they are exposed to discrimination. The study draws from scientific articles, internet sources, literature, laws and government documents. The theoretical basis is an intersectional perspective, which helps us understand that there is a complex system of oppression that leads to discrimination. To answer the study's research questions, a quantitative survey study was conducted. The results indicates that discrimination is experienced by the social work students despite the fact that there is a policy against discrimination. A policy very few students are aware of. The results of the study show how group belongings (gender, ethnicity, and disability) create vulnerability and how it creates a multiplied vulnerability to belong to several groups. In order to gain a greater insight into this topic, it is proposed to combine in future studies both quantitative and qualitative methods to create a deeper understanding.

Följande uppsats syftar till att belysa hur byggnader och områden, som bär på obekväma kulturarv, hanteras i planeringen av våra samhällen. Studien utgår från tre olika exempel: Sankta Gertruds sjukhus i Västerviks kommun, Söderby sjukhus i Salems kommun och Säters fasta paviljong i Säters kommun. Delar av dessa platsers historia omfattar mänskligt lidande och död som utgör de obekväma kulturarven. Genom dokumentstudier och intervjuer med 4 olika berörda aktörer analyserades hanteringen av obekväma kulturarv och hur den påverkar samt påverkas av samhället. Resultatet visar att intervjupersonerna har en positiv bild av dessa platser trots vetskap om dess obekväma kulturarv. Detta eftersom historien samexisterar med nya delar och delvis dämpas genom adaptiv återanvändning. Studien visar att byggnader med obekvämta kulturarv kan utgöra platser som kan bidra till fortsatt utveckling av samhällen och i förlängningen även till att människan minns och tar ansvar för sina historiska misstag. / The following essay aims to illuminate how buildings and areas carrying uncomfortable heritage are managed in the planning of our communities. The study is based on three different examples: Sankta Gertruds sjukhus in Västervik municipality, Söderby sjukhus in Salem municipality, and Säters Fasta Paviljong in Säters municipality. Parts of the history of these places encompass human suffering and death, constituting the uncomfortable heritage. The management of uncomfortable heritage and how it affects and is affected by society were analyzed through document analysis and interviews with four different stakeholders. Our results show that the interviewees have a positive view of these places despite being aware of their uncomfortable heritage. This is because history coexists with new parts and is partially mitigated through adaptive reuse. The study indicates that buildings with uncomfortable heritage can be places contributing to the continued development of communities and ultimately to mankind remembering and taking responsibility for their historical mistakes.

Background: Childhood cancer drastically changes the lives of both the child and the family. Nurses play a key role in providing support and care. Family-centered care can facilitate listening to parents' needs and enable them to actively participate in their child's care. Aim: To describe parents' experiences of living with a child with cancer. Method: A literature study based on five autobiographies written by parents of children with cancer. Results: The parents' experience is characterized by their individual ability to implement strategies to cope with the challenges that their child's illness brings. Coping strategies could be divided into three subcategories: emotional management, practical problem-solving, and the impact of healthcare on the patient experience. Information and collaboration from the nurse affect the experience of care, and individualized nursing care was perceived as the best. Conclusion: Collaboration between healthcare and parents is crucial to enable the most effective management of the challenges that come with having a child with cancer. Healthcare workers needs to provide individualized support to ensure that parents feel well cared for, and in this way improve the experience of living with a child who has cancer. / Bakgrund: Barncancer innebär en drastisk förändring för både barnet och familjen. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och vård. Familjecentrerad omvårdnad kan underlätta för att lyssna på föräldrars behov och ge dem möjlighet att delta aktivt i barnets vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med cancer. Huvudresultat: Föräldrarnas upplevelse präglades av deras individuella förmåga av att implementera strategier för att hantera utmaningarna som barnets sjukdom tillför. Hanteringsstrategierna kunde delas in i tre underkategorier: hantering av känslor, praktisk problemlösning och vårdens inverkan på upplevelsen. Information och samarbete från sjuksköterskan påverkade upplevelsen av vården. Individanpassad omvårdnad upplevdes bäst av föräldrarna. Slutsats: Samarbetet mellan vården och föräldrarna är avgörande för att kunna möjliggöra en så effektiv hantering av dessa utmaningar som möjligt. Vården behöver tillhandahålla individanpassat stöd för att föräldrarna ska känna sig väl omhändertagna, och på så sätt förbättra upplevelsen av att leva med ett barn som har cancer.

Sexual abuse is not being reported adequately. Teachers are in an ideal position to deal with and report sexual abuse. However, research, as well as practical experience, shows that teachers are not sufficiently trained to deal with sexual abuse. Various establishments offer training initiatives to teachers, but it is unclear what the teachers’ perceptions are of the training after completion thereof. The goal of this research was to explore the perceptions of teachers after they had been exposed to an available training programme called “Understanding the Scope of Child Abuse”. The programme forms part of the training material of Forensic Assessment Consultation Training (FACT). FACT is a training company which offers support and training to professional people on the topic of sexual abuse. The researcher followed a qualitative approach. Twenty teachers from Welkom, Odendaalsrus, Virginia, Wesselsbron and Bothaville were involved in two separate training sessions. After completion of the training sessions, two focus group interviews were conducted in order to explore the participants’ perceptions regarding the training programme. The results show clearly that the perceptions of the teachers who participated in the Understanding the Scope of Child Abuse programme were significantly positive. It is also clear that there was a certain need among teachers for information such as provided by the programme. Besides the dispensation of relevant information, which was regarded as valuable and appropriate, participants valued the group consolidation and felt confident to share experiences regarding sexual abuse. Participants cherished the information not only as teachers, but also in their capacity as parents. They agreed there was a need for such training, even before participating in the study. It was recommended that colleagues, student teachers and parents should undertake the same training, conducted in a similar way. / MSW (Forensic Practice), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Sexual abuse is not being reported adequately. Teachers are in an ideal position to deal with and report sexual abuse. However, research, as well as practical experience, shows that teachers are not sufficiently trained to deal with sexual abuse. Various establishments offer training initiatives to teachers, but it is unclear what the teachers’ perceptions are of the training after completion thereof. The goal of this research was to explore the perceptions of teachers after they had been exposed to an available training programme called “Understanding the Scope of Child Abuse”. The programme forms part of the training material of Forensic Assessment Consultation Training (FACT). FACT is a training company which offers support and training to professional people on the topic of sexual abuse. The researcher followed a qualitative approach. Twenty teachers from Welkom, Odendaalsrus, Virginia, Wesselsbron and Bothaville were involved in two separate training sessions. After completion of the training sessions, two focus group interviews were conducted in order to explore the participants’ perceptions regarding the training programme. The results show clearly that the perceptions of the teachers who participated in the Understanding the Scope of Child Abuse programme were significantly positive. It is also clear that there was a certain need among teachers for information such as provided by the programme. Besides the dispensation of relevant information, which was regarded as valuable and appropriate, participants valued the group consolidation and felt confident to share experiences regarding sexual abuse. Participants cherished the information not only as teachers, but also in their capacity as parents. They agreed there was a need for such training, even before participating in the study. It was recommended that colleagues, student teachers and parents should undertake the same training, conducted in a similar way. / MSW (Forensic Practice), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och få djupare förståelse för hur olika psykosociala faktorer kan påverka livssituationen för personer med Reumatoid Artrit (RA) samt hur de hanterar sin diagnos. Syftet var även att undersöka vilken roll fysisk aktivitet spelar i deras liv. Frågeställningar: Hur upplever personer med RA att de påverkas av den psykosociala miljön? Hur beskriver personer med RA att de hanterar sin sjukdom? Hur upplever personer med RA att de påverkas av fysisk aktivitet i sin vardag?  Metod: Denna kvalitativa studie bygger på fem stycken semistrukturerade djupgående intervjuer. Intervjupersonerna söktes för frivilligt deltagande genom Reumatikerförbundets medlemmar samt en sluten Facebookgrupp för reumatiker. Intresseanmälan gjordes via mejl, samtliga som kontaktade oss var kvinnor. Slutligen bestod urvalet av fem kvinnor bosatta i Stockholm i åldrarna 30-40 som fått diagnosen RA mellan 2006 och 2013. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide som grund och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant till en skriven text som sedan analyserades med syfte att finna kategorier och teman. Resultat: Personer med RA upplever att de påverkas både positivt och negativt av den psykosociala miljön. Stöd från nära relationer visade sig vara en viktig faktor i påverkan av deras livssituation. Upplevelsen över hur människor omkring dem uppfattar deras kroniska diagnos ingav en negativ påverkan. Hanteringen av sjukdomen framställs som olika svår för individerna. Problem- och emotionellt inriktad coping användes utifrån olika livssituationer och utvecklade förmågor. Även passiv coping skildras i berättelserna. Den fysiska aktiviteten upplevs svår att upprätthålla i vardagen men samtliga upplever att det är något de känner positiva effekter av. Slutsats: Psykosociala faktorer ses ha en ytterst betydande inverkan på livssituationen för individerna i studien. De hanterar RA diagnosen utefter sina egna förmågor och utvecklingen av copingstrategier är individuell. Den fysiska aktiviteten ses som något positivt men har en begränsad roll i deras liv både pga. det generella livspusslet samt den kroniska trötthet som sjukdomen medför.