Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Att leva med sjukdomen innebär förändringar i det dagliga livet. De nya rutinerna påverkar även familjen. Tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar hanteringen av sjukdomen. Det är viktigt att personen med diabetes mellitus typ 2 känner stöd av både familj och vårdpersonal. / Type 2 diabetes mellitus is a chronic disease which affects mainly elderly people. Approximately 250 000 people in Sweden have the disease. As the population ages, the number of older people with type 2 diabetes will increase. The purpose of this literature review was to highlight how older people with type 2 diabetes handle and perceive what it is like to live with the disease. What changes occur in older individuals' lives after having been diagnosed? How do older people experience the changes? The results are based on ten qualitative scientific articles. To live with the disease involves changes in daily life. The new procedure also affects their family. Past experiences affect the management of the disease. It is important that the person with type 2 diabetes mellitus feel the support of both family and health professionals.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de fem metoder som används är incidensrapportering, checklistor, teamträning, fortbildning med och utan simulatorer samt utökat användande av videoteknik. Det visade sig att dessa metoder inte är nya. Samma metoder finns beskrivna i litteraturen sedan 1970-talet men de har vidareutvecklats. / In health care as well as in many other professions today there are a debate going on about safety management and preventive safety work. The anaesthesia department is no exception.The main discussion is on the level of leadership, and it is about how to change whole systems so the environment around the patient and the professional work will be safer. The purpose of this literature review was to elucidate and describe the methods the anaesthetisa workers can use to give the patient as safe anaetsthesia care as possible. Our method was a literature review based on ten scientific articles. The result showed five different methods, incident reporting, checklists, theoretical as well as practical education with and without simulators and more use of video technique. The methods described were not new, they had been discussed in the literature sins 1970, but they have been developed.

Denna studie undersöker upplevelsen av fenomenet destruktivt ledarskap bland militär personal inom den svenska Försvarsmakten exkluderande värnpliktiga och GSS K/T. Militär sammanhållning identifieras som en kritisk faktor för en effektiv organisation och dess förmåga att framgångsrikt utföra sina uppgifter i utmanande miljöer. Tidigare forskning har understrukit betydelsen av konstruktivt ledarskap för att främja denna sammanhållning, medan destruktivt ledarskap, i motsats, kan underminera den. Genom en kvantitativ ansats kartläggs hur vanligt förekommande destruktivt ledarskap är inom Försvarsmakten och undersöker faktorer och motiv som motiverar personal att stanna kvar trots en skadlig arbetsmiljö. Resultaten avslöjar att en majoritet (78 %) av respondenterna har upplevt någon form av destruktivt ledarskap. Bland aktiva destruktiva ledarskapsbeteenden rapporterades arrogans, nonchalans mot medarbetares synpunkter, och orättvis behandling som mest framträdande, medan för passivt destruktivt ledarskap är ledarnas ovilja eller oförmåga att fatta svåra beslut och hantera konflikter mest påtaglig (58,9 %). Sammantaget indikerar resultaten att Försvarsmakten brottas med problem kring såväl passivt som aktivt destruktivt ledarskap inom organisationen.

This thesis examines the challenges of considering biological material as records and how its evidential value can be understood. In addition, it examines how the view of evidential value of biomaterial can be transferred to digital material. This is done by interviewing people who work with biological material professionally, thereby using their experience and expertise on the subject matter. The thesis is based on a qualitative approach with focus groups and individual interviews as a collection method for the empirical material. The results are interpreted using the theoretical starting point for how central concepts are defined and how biological material could fit with these and could be understood as records, in order to understand biomaterial from an archival scientific perspective. The result shows that biological material can be a source for both information and evidence, as well as evidence of activities. Furthermore, that the handling and the documentation, and thus the trustworthiness, of the biomaterial is of great importance for its evidential value. The result also implicates that the traditional notions of records is only to some extent applicable when considering biological material as records. Thus, one of the main challenges is the trait of being non-textual.

Bakgrund: Teknisk skuld är ett återkommande problem inom mjukvaruutveckling där det tycks vara omöjligt att undvika att samla på sig en teknisk skuld som över tid måste återbetalas innan den blir för komplex att handskas med. Detta har inneburit att man behöver hantera, åtgärda och återbetala den tekniska skulden med olika typer av tillvägagångssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att intervjua tekniska ledare för att ta del av deras syn på vad teknisk skuld är och hur man hanterar den i det dagliga arbetet. För att kunna förstå termen teknisk skuld användes tidigare forskning och befintlig litteratur om ämnet. Metod: Undersökningsdesign i rapporten har följt en små-N-studie där nio respondenter har intervjuats från olika organisationer i Sverige. Intervjuerna genomfördes via digitala medel och samtliga intervjuer spelades in. Efter varje intervju transkriberades materialet med hjälp av Microsoft Word och renskrevs sedan av författarna i studien. Resultat: Resultatet visar att hanteringen av teknisk skuld skiljer sig beroende på vilken typ av bransch man är verksam inom. Det kan handla om hur man hanterar återbetalningen av teknisk skuld eller vilken typ av skuld som man samlar på sig. Slutsats: Fastän hanteringen och synen på teknisk skuld varierade mellan respondenterna så ansåg alla att det var väldigt viktigt att ta tag i och inget som man kunde ignorera. / Background: Technical debt is a recurring problem within software development where it seems impossible to avoid accumulating technical debt that over time must be repaid before the interest grows too large and complex to deal with. This has meant that you somehow need to handle, fix and repay the technical debt with many different approaches. Aim: The aim for this study was to interview tech leads about their view on what technical debt is and how it is managed in their daily work. To better understand the underlying concept of what a technical debt is and how it is managed we used prior research and existing literature about the subject. Method: The design method used in this report was of the type small-N-studies where nine respondents were interviewed from different organizations all located in Sweden. The interviews were transcribed using Microsoft Word and was then rewritten by the authors to be able to then analyze the material using a targeted content analysis with predetermined categories based on previous studies. Main result: The results show that the management of technical debt differs depending on the type of industry in which you operate. It can be about how to handle the repayment of technical debt or the type of debt that you accumulate. Conclusion: Although the management and view of technical debt varied between the respondents, everyone considered it very important to address and nothing that could be ignored. The technical debt was handled differently, but in the end the working methods were similar.

Application portfolio management (APM) is the ongoing process of managing and optimizing the IT application portfolio to maximize its value. It has become increasingly important since large organizations today rely on hundreds, if not thousands, of applications to operate their businesses which in turn causes problems such as unused, redundant, or inefficient applications. Thus, numerous APM research has been conducted in the past to efficiently manage the application portfolio, but there is a lack of recent studies. This case study, which is a collaboration with Atlas Copco aims to contribute to both research and industry by developing and implementing a simple yet flexible APM framework that yields insightful analysis and application assessments. We propose a comprehensive APM framework consisting of the key phases: Objectives & scope definition, data type definition, data collection, process review and process adjustment. We identify the relevant information to be collected and the essential data analysis methods. To improve the flexibility of the proposed APM model, we also recommend adopting an iterative workflow by focusing on a small set of applications at a time. Our research approach consists in conducting interviews and workshops to gather input from key stakeholders and experts. Additionally, we perform a literature study to establish the theoretical foundation. In the considered case study, Power Apps and Power BI were used to collect and analyze the data. The outcomes were evaluated by the project managers and deemed successful in terms of fulfilling the main objectives. Furthermore, the evaluation reveals that the model is applicable not only within different departments of the company but potentially to other organizations as well. / Organisering av applikationsportfölj är ett sätt att hantera och optimera företagets applikationsportfölj för att maximera dess värde. Det har blivit allt viktigare i och med stora organisationer idag förlitar sig på hundratals, om inte tusentals, applikationer för att driva sina verksamheter. Detta i sin tur kan orsaka problem som oanvända, överflödiga eller ineffektiva applikationer. Således har en del forskning utförts tidigare för att effektivt hantera applikationsportföljen, dock finns det en brist på nya studier inom området. Denna uppsats, som är ett samarbete med Atlas Copco, syftar till att bidra till både forskning och industri genom att utveckla och implementera ett enkelt men flexibelt ramverk som ger insiktsfulla analyser och bedömning av applikationer. Vi föreslår ett ramverk bestående av nyckelfaserna: Mål & omfattningsdefinition, datatypsdefinition, datainsamling, processgranskning och processjustering. Vi identifierar relevant information som ska inhämtas och essentiella datanalysmetoder. Därtill, för att förbättra modellens flexibilitet rekommenderar vi ett iterativt arbetsflöde genom att fokusera på en mindre grupp applikationer i taget. Vår forskningsmetod består i att genomföra intervjuer och workshops för att samla in data från viktiga intressenter och experter. Dessutom genomför vi en litteraturstudie för att etablera den teoretiska grunden. I fallstudien användes tjänsterna Power Apps och Power BI för att samla in och analysera data. Resultatet utvärderas av projektledarna och bedömdes uppfylla huvudmålen. Vidare visar utvärderingen att modellen är tillämpbar i andra avdelningar och potentiellt även på andra organisationer.

Syftet med studien var att undersöka studentgolfspelares upplevelser och hanteringar av olika scenarier i den dubbla karriären. Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod där deltagarna var nio män och en kvinna 20–32 år gamla (M=25,00, SD=3,79). Intervjuguiden var semi-strukturerad och togs fram med hjälp av Stödmodellen för dubbla karriärer från Linnér (2021) och även tidigare forskning exempelvis Linnér et al (2021). Data samlades in genom tio intervjuer och analyserades sedan med en tematisk analys small q. Baserat på de fyra kärnutmaningarna (som i forskning benämns som typ-scenarier) visade resultatet att majoriteten av deltagarna i studien prioriterade golf före studierna och därmed var studierna sekundära. Vidare visade resultatet att planering, struktur och prioritering var viktigt i vardagen i den dubbla karriären för att hantera olika scenarier framgångsrikt. Om deltagarna inte hanterade sin planering, struktur och prioritering rätt, kunde stress och dåliga resultat förekomma inom både golf och studier. Som stöd beskrev deltagarna en flexibel skola som var hjälpsam och en flexibel och stödjande miljö kring studentgolfspelaren. Vidare för att hantera olika scenarier nämndes att fokusera på rätt saker och göra en sak åt gången och detta ledde till självdisciplin som deltagarna nämnde som en central kompetens. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning och Stödmodellen för dubbla karriärer och även implikationer och förslag på framtida forskning ges. / The purpose of the study was to examine studentgolfplayers experiences and coping with different scenarios in their dual career. The study was conducted with a qualitative method and the participants were one female and nine men 20-32 years old (M=25,00, SD=3,79).  The interview-guide was semi-structured and developed with the dual career assistance (DCA) framework from Linnér (2021) and also previous research, for example Linnér et al (2021). The data collection was assembled through ten interviews and then analyzed using the thematic analysis small q. Based on the four core-challenges (as reffered to in research as type-scenarios) the result showed that the majority of participants in this study prioritize golf before studies and therefore studies are secondary. Furthermore, the result show that planning, structure and prioritizing were important in everyday life in the dual career to handle the scenarios and be successful. If the participants did not handle their planning, structure and priorities right, stress and bad results in both golf and studies could occur. As support the participants described a flexible school that was helpful and also a flexible and supportive environment around the studentgolfer. Moreover, keeping focus and doing one thing at a time was mentioned to handle the scenarios and it all lead to self-discipline that the participants stated as a crucial competence. The result was discussed related to previous research and the DCA framework and also implications and suggestions for future research were implemented.

Syftet med studien var att undersöka studentgolfspelares upplevelser och hanteringar av scenarier inom den dubbla karriären med studier och elitkarriär inom golf. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer där deltagarnas ålder varierade mellan 20 och 32 år (M=25,00, SD=3,79). Intervjuguiden formades med utgångspunkt i stödmodellen för dubbla karriärer (Linnér, 2021) samt tidigare studier inom området, bland annat Linnér et al. (2021). Genom att fokusera på de fyra kärnutmaningarna (typ-scenarier), upprätthålla idrott, upprätthålla studier, upprätthålla idrott och studier samt upprätthålla privatliv analyserades all insamlade data genom en tematisk analys. Resultatet visade på att de största utmaningarna för att hantera scenarier var att planera och skapa en struktur för vardagen. Problem med planeringen kunde leda till stress och bristande resultat antingen inom studierna eller idrotten vilket bidrog till en nedåtgående spiral. Viktiga kompetenser för att ta sig igenom scenarier visade sig vara prioritering i planeringen och veta vad som är viktigast för stunden. Även självdisciplin framkom som en väsentlig kompetens inom den dubbla karriären. Som stöd beskrevs en flexibel omgivning med människor som stöttar idrottaren både inom skolan och golfen som en trygghet hos deltagarna. De mest framträdande hanteringarna av utmanande scenarier var enligt resultatet: att hantera den tid som fanns, att prioritera bort det som inte var viktigt för stunden och att ta en sak i taget. Vidare diskuterades resultatet i relation till den tidigare forskningen samt stödmodellen, vilket följs upp med implikationer och förslag på framtida forskning samt en avslutande konklusion. / The purpose of this study was to investigate student golfers' experiences and coping strategies of scenarios within the dual career. The study was of a qualitative nature where data collection was carried out through ten semi-structured interviews where the age of the participants varied between 20 and 32 years (M=25.00, SD=3.79). The interview guide was formed based on the dual career assistance (DCA) framework (Linnér, 2021) and previous studies in the area, including Linnér et al. (2021). Based on the four core challenges (type- scenarios), maintaining sports, studies, sports and studies, and maintaining personal life, the data was analyzed through a thematic analysis. The results showed that the biggest challenges for dealing with scenarios were planning and creating a structure for everyday life. Problems with planning could lead to stress and lack of results either in studies or sports, which contributed to a downward spiral. Important competences for getting through scenarios turned out to be prioritization in planning and knowing what is most important now. Self-discipline also emerged as an essential resource within the dual career. As support, a flexible environment with individuals who support the athlete in both school and golf was described as a source of security among the participants. According to the results, the most prominent coping strategies for challenging scenarios were: managing the time available, prioritizing what was important at the moment, and taking one thing at a time. Furthermore, the result was discussed in relation to the previous research and the DCA framework. This was followed up with implications and suggestions for future research as well as a conclusion.

Bakgrund: Under de senaste åren har det rapporterats brister om tid och kvalitet inom Skatteverkets verksamhet. Styrning av tid och kvalitet inom den offentliga sektorn är däremot ett forskningsområde som tidigare inte studerats i termer av vad styrning av tid och kvalitet kan medföra för konsekvenser för medarbetare, huruvida styrning av tid och kvalitet kan vara i spänning samt hur medarbetare hanterar styrning av tid och kvalitet. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för vilka konsekvenser styrning av tid och kvalitet får för medarbetare inom Skatteverket samt hur medarbetarna hanterar styrningen av tid och kvalitet. Metod: Uppsatsen är en fallstudie vilken har antagit en kvalitativ forskningsstrategi varvid semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare inom tre olika verksamhetsområden vid Skatteverket. Vidare redogör metoden för tillvägagångssättet för insamlingen av det empiriska materialet samt för tolkning och analys av detta, kvalitetskriterier och etiska överväganden. Slutsats: Studien identifierar fem olika kategorier av konsekvenser för Skatteverkets medarbetare vilka uppstår av enbart tidsstyrning, enbart kvalitetsstyrning eller av tids- och kvalitetsstyrning i kombination. Konsekvenserna som identifierats är två olika former av välmående, osäkerhet, svårigheter att prioritera samt tidsbrist. Konsekvenserna följs av varsin kategori för hur medarbetare hanterar dessa, vilka identifierats som stresshantering, kommunikation, självständig kvalitetssäkring, prioriteringar samt självstyrning och förändrade arbetssätt. Kombinationen av tids- och kvalitetsstyrning medför i sin tur även spänningar, vilka speglar en annan dimension av konsekvenserna. Att medarbetare upplever konsekvenserna olika och därmed hanterar de på olika sätt förklaras med hjälp av hur medarbetarna skapar mening för olika situationer som de befinner sig i. / Background: In recent years, there have been reports of time and quality deficiencies within the Swedish Tax Agency’s operations. Management control of time and quality in the public sector, on the other hand, is a research area that has not previously been studied in terms of what consequences management control regarding time and quality can have for employees, whether management control of time and quality can be in tension and how employees handle management control regarding time and quality. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of what consequences management control of time and quality has for employees within the Swedish Tax Agency and how employees handle the management control of time and quality. Method: The study is a case study which has adopted a qualitative research strategy whereby semi-structured interviews have been held with employees in three different operational areas at the Swedish Tax Agency. Furthermore, the method describes the approach for the collection of the empirical material as well as for its interpretation and analysis, quality criterias and ethical considerations. Conclusion: The study identifies five different categories of consequences for employees within the Swedish Tax Agency which arise from only time management, only quality management or from time- and quality management in combination. The identified consequences are two different forms of well-being, uncertainty, difficulty prioritizing and lack of time. The consequences are followed by each category for how employees handle the consequences, which are identified as stress management, communication, independent quality assurance, priorities and self-management and changed ways to work. The combination of time- and quality management also cause tensions, which is another dimension of the consequences. That employees experience the consequences differently and thus handle them in different ways is explained with the help of how employees create meaning for different situations in which they find themselves.

The purpose of this study is to examine how elite sports clubs and broad sports clubs inSweden, have been affected and managed the covid-19 pandemic. Also to do a comparative study in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. The empirics were collected with the help from eight qualitative, semi-structured, digital interviews with various high-ranking people in eight different sports clubs. The essay is based on three different theories and models, namely Pettigrews model, the contingency theory and the situation-adapted leadership.  The study shows a number of differences in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. Elite sports clubs have been allowed to carry out their activities to a greater extent than the broad sports clubs. Financially, the broad sports clubs have performed better than the elite sports clubs. The motivation among the employees has been lower among the broad sports clubs during the pandemic. The management of the pandemic´s various effects has mainly been handled through an increased digitization process.  In summary, it is possible to distinguish that the broad and elite sports clubs have been affected and handled the pandemic and the restrictions in different ways. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elitidrottsklubbar och breddidrottsklubbar i Sverige, har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Samt att göra en komparativ studie i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Empirin samlades in med hjälp av åtta stycken kvalitativa, semi-strukturerade och digitala intervjuer med diverse högt uppsatta personer i åtta olika idrottsklubbar.  Uppsatsen utgick ifrån tre olika teorier och modeller, nämligen Pettigrews modell, kontingensteorin och det situationsanpassade ledarskapet.  Studie visar på ett antal skillnader i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat pandemin. Elitidrottsklubbarna har fått utöva sin verksamhet i större utsträckning än breddidrottsklubbarna. Ekonomiskt har breddidrottsklubbarna klarat sig bättre än elitidrottsklubbarna. Motivationen bland medarbetarna har varit lägre hos breddidrottsklubbarna under pandemin. Hantering av pandemins olika effekter har främst hanterats via en ökad digitaliseringsprocess.  Sammanfattningsvis går det att urskilja att bredd- och elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin och restriktionerna på olika sätt.