Årligen drabbas uppskattningsvis 60 000 svenskar av cancer, varav 11 000 av dessa har barn under 18 år. Barn påverkas på många olika sätt när en förälder blir allvarligt sjuk och tidigare forskning visar att dessa barn ofta lider av psykologiska och beteendemässiga problem så som ångest, depression, skuldkänslor och uppvisade svårigheter i skolan. För att sjukvården skall kunna bemöta dessa utsatta barn och ge dem de stöd de behöver krävs kunskap om hur barnen upplever situationen. Syftet med uppsatsen var att beskriva barns upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Genom en litterarutöversikt med granskning av nio kvalitativa artiklar har en analys genomförts för att utöka förståelse och kunskap kring ämnet. Resultatet presenteras i fem kategorier och 12 subkategorier. Barnen upplevde att adekvat information om cancern underlättade för att hantera situationen. Det framgick även att barnen hade olika syn på att prata om situationen men att många saknade stöd utifrån. Barnen upplevde stora förändringar både hos sig själva och inom sina nära relationer och oron inför framtiden var överhängande. Diskussionen belyser barnens upplevelser, samt vikten av att öka kunskapen hos sjuksköterskan vad gäller att inkludera och informera anhöriga barn till en svårt sjuk förälder. Med ökad kunskap hos sjuksköterskan har både barn och föräldrar möjlighet att anpassa sig till att hantera situationen bättre.

Att vara förälder är ingen enkel uppgift. Att vara förälder till ett barn som har diagnosticerats med autismspektrumtillstånd är kan medföra att ännu högre krav ställs på föräldern. Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Eftersom befintlig forskning som finns kring området främst har fokuserat på mödrarnas upplevelser och erfarenheter. Så har jag valt att fördjupa mig kring fädernas upplevelser och erfarenheter om hur föräldraskapet påverkas av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Jag har också undersökt hur fäder hanterar uppkomna svårigheter.  Metoden jag har använt mig av för att samla in det empiriska material som används i studien har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade empirin har jag valt att använda mig utav Hochschilds emotionsteori. Resultatet av min studie är att föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd samt att fäderna har olika strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i vardagen. Slutsatsen av min studie är att fäderna hanterar de svårigheter i föräldraskapet till följd av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd med hjälp emotionellt arbete

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera en grupp socialsekreterares egna erfarenheter av att arbeta med barn som blivit utsatta för våld. Syftet undersöks med hjälp av frågeställningar som både behandlar socialsekreterares påverkan samt hantering av sina känslor och mående i arbetet med våldsutsatta barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra socialsekreterare runt om i landet ligger till grund för studiens insamlade material. Resultatet visar på hur socialsekreterare upplever en dubbelhet med myndighetsrollen. Socialsekreterarna upplevde att likväl som myndighetsrollen var tacksam och bekväm var den trång och frustrerande. Resultatet visade även att de utformade egna tillvägagångssätt för att avlasta och återhämta sig själva i arbetet och socialsekreterarna upplevde även många anledningar att stanna på yrket. Slutsatsen med studien blir således att hur man påverkas av myndighetsrollens dubbelhet och hur man hanterar sig själv i sitt arbete med våldsutsatta barn är individuellt men att påverkan alltid finns och att man då själv utformar tillvägagångssätt för att kunna hantera påverkningen.

Bakgrund: Det intensiva och påfrestande arbetet inom hälso- och sjukvården visade sig kunna leda till arbetsrelaterad stress. En hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar var orsaker som kunde öka stressen hos sjuksköterskorna. Definitionen av stress kunde förklaras på flera olika sätt, yttre och inre krav var gemensamma faktorer som påverkade stressreaktionen. Långvarig stress visade sig kunna leda till negativa effekter såsom hjärt- och kärlsjukdomar, utmattningssyndrom och störd sömnfunktion. Hanteringsstrategier eller så kallad coping innefattar tre huvudstrategier; problemfokuserad, emotionsfokuserad och meningsskapande. Dessa strategier kunde vara användbara för hantering av stress. För att kunna motverka stress i arbetet var Antonovskys teori: en känsla av sammanhang KASAM, användbar genom att öka motståndskraften för stress. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Databassökningarna utfördes i Medline via Pubmed där totalt 11 artiklar inkluderades. Huvudresultat: I litteraturstudiens resultat framkom olika hanteringsstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En god kommunikation, mentorskap på arbetsplatsen, självkännedom och uppväxt, återhämtning samt prioriteringar i arbetet var komponenter som visade sig vara behjälpliga. Slutsats: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att hanteringsstrategier som sjuksköterskor använde sig av kunde generera i minskad stress på arbetet. Hanteringsstrategierna kan vara förslag som sjuksköterskor kan ta del av och vara användbara i sitt arbete för att hantera arbetsrelaterad stress. / Background: The intensive and stressful work in healthcare proved to be able to lead to work-related stress. A high workload, staff shortages and overcrowding were reasons that could increase the stress of the nurses. The definition of stress could be explained in several different ways, external and internal requirements were common factors that affected the stress response. Prolonged stress has been shown to lead to adverse effects such as cardiovascular disease, fatigue syndrome and impaired sleep function. Management strategies or so-called coping include three main strategies; problem-focused, emotion-focused and meaningful coping. These strategies could be useful for managing stress. In order to counteract stress at work, Antonovsky's theory: was a sense of context KASAM, useful by increasing the resistance to stress. Aim: To describe nurses' experiences of work-related stress. Method: A descriptive literature. The database searches were performed in Medline via Pubmed where a total of 11 articles were included. Main results: The results of the literature study revealed different management strategies for dealing with work-related stress. Good communication, mentorship in the workplace, self-awareness and childhood, recovery and priorities at work were components that proved to be helpful. Conclusion: The results of the present literature study showed that management strategies used by nurses could generate in reduced stress at work. The management strategies can be suggestions that nurses can take part of and be useful in their work to manage work-related stress.

Socialsekreterare är ett högriskyrke för att utsättas för hot och våld. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hot och våld i arbetet. Hur hanterar socialsekreterare hot och våld och hur påverkar det professionellt arbete och privatliv? I studien används en kvalitativ metod och det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. Det användes en tematisk analys för att söka efter teman i det material som analyserades. I analysen av det sammanställda resultatet användes den teoretiska utgångspunkten copingstrategier. Resultatet av studien visar att hot och våld framkallar olika former av rädsla.Rädslan framstår dock som relativt hanterbara i det professionella arbetet gentemot i privatlivet. I privatlivet blir situationen och rädslan svårare att hantera då socialsekreterarna är helt exponerade och det finns av en avsaknad av skyddande rutiner. Resultatet visar även på ett ökat behov av stöd för socialsekreterare främst inom privatlivet.

Matematikångest är ett hinder för elevers fortsatta utveckling och motivation. Forskning ser matematikångest som något som stör lärandet och hindrar eleven att uppnå sin fulla potential. Syfte med denna studie var att undersöka några matematiklärares hantering av elever med matematikångest. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer där fyra matematiklärare från fyra olika skolor har intervjuats. Intervjuerna bearbetades genom en tematisk analys för att besvara hur lärare definierar begrepp som matematikångest, hur hanteringsprocessen för elever som upplever matematikångest ser ut, både i förebyggande syfte samt åtgärdsarbete. Studiens resultat visar att lärare upplever matematikångest som en känsla som grundar sig i dåliga minnen och erfarenheter från förr och som leder till att tänkandet begränsas. Undvikande beteende, frustration och utåtagerande menar lärarna på är olika sätt som matematikångest kan uppvisas på. I det förebyggande arbetet anses bland annat lärarnas undervisning, relationen och kommunikationen viktiga för att upptäcka problem som indikerar på matematikångest hos eleven. Då matematikångest uppstår visar studien att lärarna ansvarar för hanteringen och att åtgärdsarbetet består av hur matematikångest kan hanteras. Kunskapsmässigt kan studien bidra till att lärares erfarenheter och kunskaper angående arbetet med matematikångest kan spridas till övriga lärare, genom att dessa kan ta till sig de strategier som anses bäst lämpade vid arbetet med matematikångest hos elever och i undervisningsmiljön. Vår förhoppning är att lärare som tar del av studien blir medvetna om vikten av ett gott arbete med matematikångest då en dålig hantering inte enbart medför konsekvenser för elevens framtid och succé i vidare utbildning utan även för vår ekonomi i samhället.

Bakgrund Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa. Metod Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades. Resultat I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra. Slutsats Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.

Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför utmaningar på personligt plan när hon möter lidande och döende patienter. I sjuksköterskeyrket är det nästintill oundvikligt att möta patienter vid livets slut. Mötet med döende patienter uppbringar blandade känslor hos sjuksköterskan och hanteras på olika sätt utifrån varje individ. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera sjuksköterskan känslomässiga upplevelser vid mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde olika känslomässiga upplevelser som både var negativa och positiva, efter analys av 10 vetenskapliga artiklar identifierades fem olika teman: känsla av tillräcklighet – otillräcklighet, känsla av sårbarhet - utsatthet, känslor av involvering, känsla av balans mellan närhet och distans och känslan av professionell hanterbarhet. Slutsats: Utifrån studierna gavs en helhetsbild där sjuksköterskornas upplevelser i samband med vård av döende patienter beskrevs som obehagliga men även upplevelser av att känna tillfredställelse över att sjuksköterskan gjort vad hon kunnat för patienten. En mer positiv inställning till situationer och känslomässiga upplevelser framkom hos sjuksköterskor med mer erfarenhet. / Background: The nurse will face challenges on a personal level when she encounters suffering and dying patients. In the nursing profession, it is almost inevitable to meet patients at end of life. Meeting with dying patients brings up mixed feelings in the nurse and are managed in different ways based on each individual. Objective: The aim of this study was to identify the nurses’ emotional experiences when meeting with dying patients. Method: A literature study with qualitative approach. Results: The nurses experienced different emotional experiences that were both negative and positive, after an analysis of 10 scientific articles, five different themes were identified: sense of adequacy - inadequacy, sense of vulnerability - exposure, sense of involvement, sense of balance between closeness and distance and sense of professional manageability. Conclusion: Based on the studies presented an overall picture of the nurses' experiences in connection with the care of dying patients were described as unpleasant but also experiences of satisfaction when the nurse did what she could for the patient. A more positive approach to situations and emotional experiences was revealed by nurses with more experience.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som främst drabbar unga personer mellan 20 till 40 år. Prevalensen att drabbas av MS är 1 per 1000 invånare. Trötthet (fatigue) som är ett av de vanligaste symtomen bland MS patienterpåverkar den drabbades liv negativt. Syftet med denna studie är att beskriva MS-patienters erfarenheter av fatigue. Metoden som använts är en litteraturstudie som har utförts utifrån sex vetenskapliga kvalitativa artiklar. Databaserna Pubmed, Cinahl, Medline och Psykinfo har använts förlitteratursökning. I denna litteraturstudie har företrädesvis studier med kvalitativansats använts och kvalitetsgranskats utifrån ett granskningsprotokoll. Resultatetfrån de utvalda artiklarna visade att trötthet har en negativ effekt på MS-patienter på såväl ett fysiskt som ett psykiskt plan. Planering, prioritering och fokusering på något annat, var de strategier som MS-patienter använde för att kunna bemästra sin trötthet. Resultatet från denna litteraturstudie kan vara till hjälp för att förbättra sjuksköterskans kunskaper om MS-patienters trötthetsbesvär. Det kan även varatill hjälp för att förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten vilket i sin tur kan leda till bättre omvårdnad. / Multiple Sclerosis (MS) is an autoimmune disease that primarily affects young people between 20 to 40 years. The prevalence of developing MS is 1 per 1000 inhabitants. Tiredness (fatigue), which is one of the most common symptoms among MS patients, influences the affected one’s life negatively. The purpose of this study is to describe MS patients’ experiences of fatigue. The method used is a literature review carried out on the basis of six scientific qualitative articles. Thedatabases Pubmed, Cinahl, Medline and Psychinfo have been used for literaturesearch. In this literature review, mainly studies with qualitative approach havebeen used and quality assessed on the basis of an assessment report. The results from the selected articles showed that fatigue has a negative effect on MS patients in both a physical and a psychological perspective. Planning, prioritization and focus on something else were the strategies that MS patients used to manage their fatigue. The results from this literature review could help to improve the nurse's knowledge of MS patients' fatigue symptoms. It can also be helpful when it comes to improving communication between the nurse and the patient, which in its turn can lead to better care.

Bakgrund: Diabetes typ 1 har ännu ingen känd orsak, vilket innebär att sjukdomen är kronisk och obotlig med en potentiell risk för allvarliga komplikationer. God hälsostatus upprätthålls av unga vuxna genom god egenvård. Sjuksköterskans roll består av att stödja och bidra med information samt ge råd kring egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design som utfördes genom induktiv ansats med användning av Fribergs fem stegs analysmetod. Resultatet baserade på 12 vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna PupMed, CINAHL och även en manuell sökning användes.  Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Första kategorien var att anpassa egenvården till vardagslivet vilket delades in i två subkategorier: viljan att hitta balans i vardagar och utmaningar med egenvård i olika miljöer. Andra kategorien var behovet av omgivningens stöd med två subkategorier: stöd från familj och vänner, stöd från samhällets omgivning och hälso-och sjukvårdspersonal. Tredje kategorin var den emotionella inverkan på egenvården med tv subkategorier: att uppleva rädsla och oro, att mötas av omgivningens fördomar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att unga vuxna med diabetes typ 1 upplevde utmaningarna med egenvård som ibland försummades. Stödet från vänner, familj och hälso-och sjukvårdspersonal var viktig för att undvika detta. Bristande stöd till personer med diabetes kunde leda till sämre egenvård.