The purpose of this thesis is to outline experiences of mobile devices’ suitability to using them in teaching from teacher’s perspective inside Finnish vocational schools; how to benefit devices better in learning process, communication, collaboration, information searching and sharing between teacher, student, stakeholders and outer world. Mobile learning as an extension and possibility to more regenerative learning, effective communication and information management tool is viewed from working life demands in the 21st century. The core my study consists of information and communications technology (ICT) literacy skill, which is the ability to use technology to develop 21st century content knowledge and skills, in the context of learning core subjects and further in the working life. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Ambulanssjuksköterskor är sårbara när det gäller både kortvarig och långvarig stress då de efter en traumatisk händelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig. Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Vårt syfte var därför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor hanterar upplevelsen efter en traumatisk händelse. I studien har en fenomenlogisk metod med ett livsvärldsperspektiv använts. Vi gjorde sex djupintervjuer med ambulanssjuksköterskor på en utvald station. I resultatet framkom sex innebördselement; att samtala, att använda sig av känslor, att använda sig av kognitivt tänkande, att ha möjlighet till uppföljning, att få möjlighet till en paus och att använda sig av humor. Essensen visar att ambulanssjuksköterskor använder sig av strategier som är anpassade och beroende av hur de aktuella omständigheterna ser ut. Att samtala med kollegan sågs som ett första steg i hanteringen och var betydande för hur den fortsatta hanteringen skulle gå till. Det som framkom tydligt i studien och som skulle vara önskvärt var regelbunden professionell handledning och patientuppföljning för att kunna hantera en traumatisk händelse på ett bra sätt. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

40-65 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. Smärtan leder inte bara till konsekvenser för individen utan även för samhället. Smärta är en subjektiv upplevelse och därför är det av största vikt för sjuksköterskan att uppmärksamma och tro på patientens berättelse för att kunna hjälpa och lindra. Sjuksköterskor möter patienter med långvarig smärta oavsett var de arbetar. Därför är det är viktigt att ha kunskap om hur patienter hanterar sin smärta. En stor del av smärtlindringen kretsar kring läkemedel men det är viktigt att även andra hanteringssätt blir belysta. Syftet med denna studie är således att belysa hur patienter hanterar, lindrar och upplever sin långvariga smärta. Syftet besvaras genom att en litteraturöversikt med 10 kvalitativa artiklar genomfördes. I resultatet framkommer fyra huvudteman: kampen för att försonas med smärtan behandlar acceptans, hoppet och viljan att inte låta smärtan ta över. I temat att försöka lindra lidandet beskrivs distraktion av tankarna, sökandet efter kroppslig balans och läkemedel som försök till att undkomma smärtan. Tredje temat handlar om att finna nya vägar. Här framhålls vikten av kunskap, ett nytt sätt att leva och vaksamhet mot kroppen. I det sista temat möten med människor behandlas möten med sjukvården och alternativa behandlare samt önskan av att bli förstådd och uppfattad som ”normal”. Sjuksköterskan bör vara öppen för patientens berättelse, samverka med andra yrkesgrupper inom såväl traditionell sjukvård som alternativa behandlare samt involvera närstående i vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation. Studien bygger på analys av vetenskapligt granskade intervjustudier. Materialet är analyserat utifrån Evans (1997) kvalitativa innehålls- analys. De tre huvudteman som har framkommit i denna studie är: Initiala reaktioner på den levda kroppens förändring, Betydelsen av andras närvaro i efterförloppet av amputationen samt Att gradvis acceptera sin nya livssituation. Dessa huvudteman påvisar att de upplevelser som följer en amputation är bundna till patienters förväntningar, förberedelse, förkunskap samt var i rehabiliteringsprocessen patienten befinner sig. I resultatdiskussionen diskuteras sedan de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering samt hur de benamputerade upplever vikten av dessa faktorer. Vidare diskuteras hur ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelser kan användas i det praktiska vårdarbetet och förhoppningsvis förkorta rehabiliteringstiden för denna patientgrupp. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta. Därför är det viktigt att visa på olika metoder som kan upplevas lindrande. Den här studien syftar till att genom en litteraturstudie sammanställa hur patienter med långvarig smärta hanterar sin smärta, samt vad de upplever som smärtlindrande. Studien har gjorts som en litteraturöversikt, och behandlar kvalitativa artiklar. Resultatet är indelat i tre teman: förhållningssätt, samspel med andra samt behandling. Det tar upp kognitiva hanteringsstrategier, betydelsen av närstående, kontakten med vården samt olika behandlingsmetoder, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Det visar även skillnader och likheter i vad som kan upplevas lindrande. Hur man tar sig an sin sjukdom beror på inställningen till den och till livet. Alternativ till farmakologiska metoder, exempelvis massage, är ofta dåligt utredda men vi anser att de skulle kunna användas av sjuksköterskan bland annat för att lindra långvarig smärta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad patienter med långvarig smärta har för upplevelser av mötet med vården och vad patienterna har för strategier för att hantera den långvariga smärtan. Studien är en litteraturstudie som behandlar ämnet långvarig smärta. Resultatet är indelat i två huvudteman: Vårdarnas absoluta betydelse och Egen anpassning. Under dessa teman tas det bland annat upp förståelse och kunskap, känslan av övergivenhet och misstro, acceptans, planering och prioritering, praktiska metoder och identifikation. Vårdarna har en stor betydelse för patienten och det är viktigt med ett gott bemötande i mötet med patienten för att inte orsaka ett vårdlidande eller förvärra situationen. Det är också viktigt att sjukvårdspersonalen inte är passiva utan visar ett engagemang i vårdandet av patienten, och tar hänsyn till dennes önskemål och livsförhållanden. Det finns en brist på kunskap hos sjukvårdspersonalen om att lindra patientens långvariga smärta utöver farmakologisk behandling. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling går ut på att lindra patientens besvär men går inte helt att bota. Dagens samhälle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan känna sig annorlunda på grund av den förändrade huden. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som används är en litteraturstudie utifrån Axelsson (2008). Åtta kvalitativa artiklar har använts för att skildra patienters upplevelse av sjukdomen. Resultatet visar att upplevelsen av den egna kroppen är negativ då huden förändras och gör att den ser annorlunda ut. Negativa upplevelser och skam om den egna kroppen kan leda till isolering. Personer som lider av sjukdomen ser negativt på att ge sig in i nya sociala och intima relationer av rädsla för att bli avvisade på grund av sin hud. Att våga och kunna acceptera sjukdomen är svårare för unga personer än äldre som levt med sjukdomen i flera år. Att vårdas på en vårdavdelning upplever patienterna som en ”fristad”. Kontakten med andra patienter är viktig, ofta uppkommer samtal om problem som uppstår under sjukdomens gång samt tröst från patienter som förstår varandra. Vårdpersonalens kunskap om patienternas psykosociala ohälsa vid psoriasis är låg. Att öka kunskapen hos vårdpersonalen kommer att leda till en ökad förståelse om patienternas problem i samhället. Diskussionen mellan vårdpersonal och patienter kan leda till att lidandet minskar och patienten kan acceptera sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet. Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie där författarna analyserat 11 artiklar som svarar mot syftet. Under analysen framkom nyckelbegrepp ur varje artikel som bildade vårt resultat. Resultatet visar att patienter med hjärtsvikt upplever en förändrad livsvärld och använder sig av olika strategier för att kunna hantera livssituationen och vardagen. Patienter beskriver hur vårdpersonal finns tillgängliga och visar sitt stöd. Dock visar resultatet att många patienter upplever en bristande tillit till vårdpersonal. Patienter upplever en bristande information om sjukdomen och dess behandling, vilket upplevs bero på vårdpersonalens tidsbrist. Patienterna är medvetna om att hjärtsvikt har en dålig prognos. De beskriver känslan av en oviss framtid och ägnar en stor del av sin tid till att tänka på döden. Trots detta beskriver deltagare hur de genom olika strategier kan se på framtiden som ljus och uppleva hopp. Subteman som framkom efter analysprocessen var: Livet med en fotboja, Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller?, De livsbärande vingarna, En dimmig morgondag och Med döden som skugga. Följande subteman diskuterades då de förvånat eller väckte ett ökat intresse hos oss: Finna rätt nyckel till låset, En räddande ängel… eller? och Med döden som skugga. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att arbeta inom ambulanssjukvård innebär att dagligen utsättas för påfrestandesituationer. Vissa utav situationerna kan beröra på ett särskilt sätt och inverka negativtpå hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning har visat att ambulanspersonal kanuppvisa symtom som posttraumatisk stress och överdriven känslosamhet efter enpåfrestande situation. Ökad kunskap om hur ambulanspersonal upplever och hanterarpåfrestande situationer i efterhand kan främja upptäckt av tillvägagångssätt förbearbetning av situationerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ambulanspersonalupplever och hanterar påfrestande situationer i efterhand. En kvalitativ intervjustudiegenomfördes för att få svar på syftet. Åtta intervjuer med ambulanspersonal gjordes påtvå ambulansstationer i västra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för attanalysera intervjutexterna. Det framkom i resultatet att ambulanspersonal upplevde ettillabefinnande efter en påfrestande situation. Det fanns behov av att hanteraillabefinnandet då det kunde finnas kvar och ge en livspåverkan. Ett av de viktigastetillvägagångssätten för att hantera en påfrestande situation var samtal med både kollegoroch professionella inom ambulanssjukvård. Samtalet gav en förståelse och på så viskunde händelsen bearbetas i efterhand. Vägen till välbefinnande hos ambulanspersonaltycks gå genom andra. Hanteringen bör ske genom samtal då ambulanspersonal uttrycktatt det är den huvudsakliga delen i bearbetningen. Det finns risk att personer som mårpsykiskt dåligt inte uppmärksammas efter en påfrestande situation. Det skulle kunnaförebyggas med hjälp av regelbundna uppföljningar av ambulanspersonalensvälmående, exempelvis i form av bestämda samtalsträffar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Trenden visar på att expatriates världen över fortsätter att ökas och värderas mer. Ett allmänt problem i hanteringen av expatriates är att de slutar i förtid och att de kan känna sig hindrade av att prestera till sina fulla kapaciteter. Årets resultat i en omfattande undersökning av expatriates världen över, där man mäter hur lyckliga de är, visade på att Sverige är årets förlorare. Syftet med den här studien är att ta reda på vilka sätt det finns för HR-ansvariga att använda, för att sänka risken för expatriate-failures i Sverige. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar som undersökningen baserades på, på vilka sätt kan man minska risken för att expatriate-failures ska ske i Sverige och är de etablerade tillvägagångssätten giltiga i Sverige. Metoden bestod av en enkätundersökning som undersökte vad anledningarna för övervägan att sluta i förtid var för expatsen i Sverige samt hur deras besittning av vissa attribut korrelerade till att ha en risk för expatriate-failure. Undersökningen visade på att kulturshockar var huvudanledningen för att expatriate-failures sker i Sverige och att besittning av eftertraktade attribut skulle minska risken för expatriate-failures. Resultatet visade då på att de etablerade tillvägagångssätten är giltiga i Sverige för att minska risken för expatriate-failure. Andra effektiva tillvägagångssätt gavs också som förslag för att motverka frekventa anledningarna som emprin visade på.