• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 279
  • 61
  • 4
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 347
  • 119
  • 66
  • 61
  • 60
  • 58
  • 53
  • 53
  • 42
  • 36
  • 35
  • 32
  • 31
  • 30
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Hantering av litiumjonbatterier inom olika verksamheter

Nilsson, Susanne January 2022 (has links)
Litiumjonbatterier finns i många elektroniska produkter som används dagligen, som mobiltelefoner, datorer och handverktyg. Denna typ av batterier blir mer och mer populära eftersom de kan lagra stora mängder energi jämfört med andra typer av batterier. Anledningen till den stora energilagringskapaciteten är litiumets reaktivitet, vilket även är litiumjonbatteriers största nackdel. Denna reaktivitet innebär att litiumjonbatterier som skadas eller kortsluts kan utsättas för termisk rusning. Vid termisk rusning kan batteriet uppnå temperaturer så höga som 540 °C, detta orsakar i sin tur ett högt tryck i batteriet vilket leder till att brännbara och hälsofarliga gaser ventileras ut och batteriet kan i värsta fall explodera. Med anledning av detta har en studie utförts för att undersöka några av de verksamheter som använder sig av litiumjonbatterier för att ta reda på vilken kunskap som finns om riskerna som kan förknippas med litiumjonbatterier samt vilka rutiner för hantering som finns hos de olika företagen.Arbetet har utgått från intervjuer med sju respondenter från fyra olika verksamheter: kontors-, hantverkar-, elbuss- och lagerverksamhet. Under intervjuerna har det undersökts hur förvaring, laddning och riskhantering utförs på respektive arbetsplats, det har även undersökts vilken kunskap de intervjuade har gällande de risker som kan förknippas med litiumjonbatterier. En litteraturstudie har också utförts för att fastställa hur korrekt hantering och laddning bör gå till enligt forskning.Under intervjuer framkom att kontors- och hantverkarverksamhet har få rutiner gällande hantering av de litiumjonbatterier som används på arbetsplatsen, arbetsgivarna har inga bestämda rutiner utan de rutiner som finns består av vanor hos de anställda. Intervjuer med elbuss- och lagerverksamhet visade att dessa har betydligt fler och mer utvecklade rutiner för hantering och laddning av litiumjonbatterier. De använder sig av specifika platser där laddning sker, och de har tydliga rutiner för när laddning ska ske.Vad gäller kunskap och riskmedvetenhet angående litiumjonbatterier hade en av hantverkarna ingen kunskap angående risker med litiumjonbatterier, fyra av respondenterna: en av hantverkarna, båda kontorsarbetarna och en av lagerarbetarna visste att litiumjonbatterier kan brinna häftigt och två av respondenterna, personen från elbussverksamheten och en av lagerarbetarna visste även att brinnande litiumjonbatterier avger hälsofarliga gaser. Dessa två respondenter uppgav även att verksamheterna har specifika handlingsplaner för brand i litiumjonbatterier, som främst gick ut på att säkerställa att personer inte exponeras för de hälsofarliga gaser som produceras vid brand. Tre av verksamheterna har handlingsplaner för brand i allmänhet men dessa innefattar inte litiumjonbatterier, två av verksamheterna hade ingen handlingsplan vid händelse av brand.Slutsatsen blev att omfattningen av rutiner och kunskap om risker med litiumjonbatterier har ett samband med storleken av de litiumjonbatterier som används i verksamheten, vilket kan bero på det ekonomiska värdet i stora litiumjonbatterier, det faktum att de stora litiumjonbatterierna sitter på fordon, eller på att det tydligare framgår hur stor energimängd som finns i batterierna.Åtgärdsförslag till verksamheterna bestod främst av att riskmedvetenheten hos de som arbetar med litiumjonbatterier bör ökas, och att de verksamheter som inte har någon handlingsplan för brand i litiumjonbatterier bör skapa en sådan. De två hantverkarverksamheterna och en av lagerverksamheterna rekommenderades att förvara litiumjonbatterier i högre temperaturer för att öka litiumjonbatteriernas  livslängd. Kontorsverksamheterna och hantverkarverksamheterna rekommenderades att regelbundet inspektera verksamheternas litiumjonbatterier för att tidigt upptäcka skador och på så sätt undvika faror som kan förknippas med skadade batterier. Alla verksamheter förutom elbussverksamheten och en av lagerverksamheterna uppmanades även att införa bestämmelser angående uppladdning av batterier som varit urladdade under en längre tid för att undvika kortslutning.
82

MOBBNING strategier, metoder och åtgärder

Böklin, Johan January 2007 (has links)
Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier. Vidare har jag också redogjort för vad olika lagar och styrdokument säger om mobbning. Dessa har jag också jämfört med mina respondenters svar. Med min undersökning kom jag bl.a. fram till att de intervjuade respondenterna har relativt likartade uppfattningar om ämnet, men också att en del skillnader finns att upptäcka. Det kan till viss del ha att göra med min bristande erfarenhet av intervjuteknik. Respondenterna var också väl insatta i vissa av de teorier som erkända forskare har kommit fram till, såsom hur personalen på skolan kan upptäcka, förebygga och bearbeta mobbning. Några exempel är samarbete mellan föräldrar och kollegor, fortbildning, samtalsmöte samt vikten av att besitta en bred kunskap om mobbningens områden.
83

Ensamhet på äldre dagar - en litteraturstudie

Wernberg, Malin, Österlund, Åsa January 2015 (has links)
Bakgrund: Allt fler blir äldre och vårdbehovet ökar. Med åldrandet förloras roller i snabbare takt än nya fås. Att förlora en partner och nedsatt förmåga till fysisk aktivitet är riskfaktorer för ensamhet. Forskning visar på hur ensamhet ger ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa. Två av tre inom äldreomsorgen upplever ensamhet.Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever och hanterar ensamhet.Metod: Litteraturstudie med tematisk analys av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ensamhet upplevdes av äldre personer som ett lidande som var svårt att prata om, som frånvaro av andra, som passiviserande men också som en känsla av frihet. Ensamheten hanterades genom att umgås med sig själv, ha positiv inställning och tro, anpassade förväntningar på sin omgivning, känna samhörighet med sin omgivning, underhålla gamla relationer, använda strategier för att komma i kontakt med andra samt hitta situationer där personen var behövd. Konklusion: Ensamhet var primärt en negativ upplevelse men kunde även ha positiva sidor. Ensamheten var stigmatiserad och detta innebar att äldre personer var mindre villiga att prata om den och ensamheten blev då svårare att hantera. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta och lyfta frågan i vårdmötet. / Background: More and more are getting older and the need for care increases. With aging, roles are lost faster than the new ones are gained. Losing a partner and a reduced capacity for physical activity are risk factors for loneliness. Research shows how loneliness increases the risk of both physical and mental illness. Two out of three elderly in geriatric care experience loneliness.Aim: To describe how older people experience and manage loneliness.Method: Literature study with thematic analysis of twelve scientific articles with qualitative approach.Results: Loneliness was experienced by older people as a suffering that was difficult to talk about, as the absence of others, as passivity but also a sense of freedom. Loneliness was managed by spending time with yourself, having positive attitudes and faith, adapted expectations, feeling connected to their surroundings, maintain old friendships, using strategies to get in touch with others and find situations where they felt needed.Conclusion: Loneliness was primarily a negative experience but may also have positive sides. Loneliness was stigmatized and this means that older people were less willing to talk about it and loneliness became more difficult to manage. As a nurse, it is important to be aware of this and to raise the issue when meeting the elderly patient.
84

Upplevelser av livskvalitet hos personer med multipel skleros - en litteraturstudie

Nordström, Yvonne, Olsson, Isabell January 2016 (has links)
Bakgrund: Att drabbas av samt leva med multipel skleros innebär en förändring i människors liv och kan tänkas påverka de drabbades livskvalitet. Sjuksköterskor behöver en ökad förståelse för de individuella upplevelserna för att kunna forma en personcentrerad omvårdnad. Detta blir extra viktigt vid en oberäknelig och varierad sjukdom som multipel skleros.Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver upplevelser av livskvalitet hos personer med multipel skleros.Metod: Studien är en litteraturstudie som har följt SBU:s (2014) metodbok. Resultatet har baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.Resultat: Två huvudteman kunde identifieras. Upplevelser som påverkar livskvaliteten innefattade upplevelser gällande den fysiska symtombilden, de sociala relationerna, mötet med vården samt emotionella upplevelser av att leva med multipel skleros och dess påverkan på livskvaliteten. Strategier för att uppleva livskvalitet skildrar de upplevelser som handlar om hur sjukdomen hanterades i relation till livskvaliteten.Konklusion: Livskvalitet var en individuell upplevelse och det förekom både positiva och negativa upplevelser av livskvalitet. Genom att skaffa sig kunskap om multipel skleros, tänka positivt och kämpa för att bevara hälsan, använda hjälpmedel samt anpassa sin planering efter sjukdomsbilden hanterade personerna med multipel skleros de förluster som hade en negativ påverkan på livskvaliteten. / Background: Being diagnosed with and living with multiple sclerosis involves a change in people's lives and could possibly affect their quality of life. Nurses need a better understanding of the individual experiences to plan a person-centered care. This becomes particularly important when dealing with an unpredictable and varied disease like multiple sclerosis.Aim: To compile scientific literature in order to describe experiences of quality of life among people with multiple sclerosis.Method: A literature review following the steps provided by SBU (2014). The result is based on ten scientific articles with a qualitative approach which have been analysed using a thematic content analysis.Results: Two main themes were identified. Experiences that affect the quality of life included experiences regarding the physical symptoms, social relations, encounter with the health care and emotional experiences of living with multiple sclerosis. Strategies to achieve quality of life describes the experiences regarding how the disease was managed in relation to the quality of life.Conclusion: Quality of life was an individual experience, and there were both positive and negative experiences of quality of life. Patients with multiple sclerosis handled losses that had a negative impact on quality of life by gaining knowledge about multiple sclerosis, thinking positively and fighting to maintain their health, using assistive devices and adapting their planning according to the severity of their symptoms.
85

Professionell konflikthantering i grundskolans tidigare år - en självklarhet?

Kante, Sandra, Nordh, Maria January 2007 (has links)
Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare år. Är det en självklarhet att arbetande lärare ute på skolorna arbetar med konflikter på bästa sätt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg använder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstår? Vad tycker eleverna om lärarnas sätt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lärare? Dessa var frågor som vi ställde oss och gjorde därmed studier ute på två grundskolor för att få svar på våra frågor. / This work is about conflict management in elementary school. Is it an obvious thing that teachers out in schools work with conflicts in the best way possible? Which tools do they use? How do they provent conflicts? What do the children think about how the teachers work with conflicts? How do the children and the teachers define the word conflict? Theese where questions that we asked ourselves. We got answers by doing studies at two elementary schools.
86

Balansen mellan det personliga varumärket och företagets varumärke

Jaderi, Salar, Saab, Karim January 2022 (has links)
The purpose of the study was to increase understanding of how the personal brand stands in relation to the corporate brand in the real estate brokerage industry. In addition, the study addresses the management of the balance between personal brand and corporate brand from the corporate perspective. Currently, the services offered by real estate agents are similar (Gilbukh & Goldsmith-Pinkham, 2018). Consequently, differentiation through personal branding becomes more important. As personal branding has a great impact on success, the study attempts to create an understanding of how personal brands stands in relation to the company’s brand and how companies manage the balance between the two. There is no relevant research highlighting this phenomenon in the brokerage sector, which is what the study aims to do. A qualitative method has been applied by collecting data through semi-structured interviews. The sample of respondents in the study was determined by selecting experienced real estate agents as well as human resource managers, as they were the most appropriate for the study (Bryman, 2017). According to the study, personal brands stand strong against corporate brands in the real estate brokerage industry, mainly because the primary customer experience of the service is derived from the estate agent and marketing communication is strongly linked to personal branding. Customer loyalty is also linked to the estate agent, which reinforces the importance of the personal brand. Finally, the report looks at how companies manage the balance between the personal brand and the company’s brand. The study finds that there are opportunities for improvement to reduce staff turnover. Mainly by working to show continued appreciation in different ways and having a conversation with employees at an early stage about expectations on both sides.
87

När du ser det du inte vill se : Ambulanssjuksköterskans upplevelser och hantering i samband med traumatiska händelser

Svärdsvik, Fredrik, Andersson, Maja January 2023 (has links)
Statistik visar ökad suicidrisk och psykisk ohälsa i form av ångest och depression hos ambulanspersonal i jämförelse med andra professioner. Traumatiska händelser är en faktor som kan bidra till psykisk ohälsa hos ambulanssjuksköterskor. Det är av stor vikt att ambulanssjuksköterskor hanterar händelser som medför ökad stress för att förhindra ett försämrat mående. Det kan i sin tur kan leda till minskad empatisk förmåga. Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse och hantering av traumatiska händelser. Studien har en kvalitativ metod baserat på tio semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Tematisk analys användes för att analysera datamaterialet vilket resulterade i huvudtemat Komplexiteten i traumatiska händelser utifrån de två teman Känslor och Bearbetning. I studien identifierades en mängd olika upplevelser och hanteringsstrategier. Ambulanssjuksköterskorna upplever ökad stress vid traumatiska händelser där barn är inblandade samt när ambulanssjuksköterskan känner eller kan relatera till patienten. Upplevelserna före under-och efter en traumatisk händelse är varierande och individuella, där det inre måendet och ambulanssjuksköterskans livssituation bidrar till upplevelsernas intensitet. Ambulanssjuksköterskorna hanterar händelserna genom att förbereda sig och gå in i en yrkesroll. Beroende på tidigare erfarenheter av traumatiska händelser och hur ambulansteamet presterat hanteras händelsen olika. Den viktigaste hanteringen var stöd och samtal genom kollegor men även genom organisationen och ambulanssjuksköterskans anhöriga. Den traumatiska händelsen är komplex eftersom den upplevs av människor med olika erfarenheter, behov, kompetens, sårbarhet och hanteringsstrategier. Ambulanssjuksköterskors psykiska hälsa behöver tas på allvar för att arbetssituationen ska vara hållbar och att ambulansen kunna fortsätta vara en samhällsviktig funktion.
88

Adoptivföräldrars hantering av rasism : Om utmaningen att hantera frågor kring rasism och ge barnen verktyg och strategier

Edler, Elina January 2022 (has links)
Denna studie ämnar undersöka adoptivföräldrars upplevelse av rasism som deras barn kan tänkas möta eller komma att möta i framtiden. Barn socialiseras främst av sina föräldrar, och något som utomeuropeiskt adopterade barn kan behöva lära sig är strategier för att förstå och hantera rasism. En del adoptivföräldrar kanske inte mött rasism på ett så personligt plan som de riskerar att göra när de har adopterat. Därför syftar studien till att undersöka föräldrarnas inställning, känslor och tankar kring frågor relaterade till rasism. Med hjälp av tidigare forskning kring rasism klargörs hur rasmedvetenhet kan ge motivation till adoptivföräldrar att syssla med rasrelaterad och kulturell socialisering. Stödjande faktorer för dessa processer är rasmedvetenhet och tillit till den egna förmågan till rasmässig socialisering. Teorier om hur man uppfattar omvärlden utifrån ens egen erfarenhet samt en teori om adoptivföräldrars annorlundaskap presenteras. Då det finns en brist i forskning kring dessa frågor utifrån föräldrars perspektiv, utförs intervjuer med fem adoptivföräldrar vars barn är födda utanför Europa. Intervjuerna syftar till att förstå föräldrarnas livsvärld, alltså deras utsiktspunkter i dessa frågor, enligt den fenomenologiska kunskapstraditionen. Studiens resultat analyseras med en metod inspirerad av Interpretative Phenomenological Analysis, och relateras till tidigare forskning samt relevanta teorier. De viktigaste resultaten som studien indikerat är att de flesta föräldrarna inte har upplevt att barnen utsatts för rasism eller särbehandling. Informanterna lägger stor vikt vid intentionen hos de som sagt eller gjort något förolämpande. De flesta lägger även stort fokus på att ge barnet en bra självkänsla och en värdegrund där allas lika värde står i centrum. Detta som en grund för motståndskraft mot potentiella rasistiska påhopp. Det finns ytterligare en strategi representerad där mer fokus läggs på barnets specifika utmaning som kommer med att vara adopterad och icke-vit i Sverige. Att fokusera på dessa utmaningar kan antas leda till mer specifika strategier för hantering och förståelse av rasism.
89

Val för lagring och hantering av elbilsbatterierna i End-of-Life / End-of-Life Storage and Treatment Options for Electric Vehicle Batteries

Nilsson, Gunnar January 2020 (has links)
Norge är det nordiska land där elbilsmarknaden har växt allra mest under 2010-talet. På grund av detta kommer landet under 2020-talet sättas under press för hur elbilarnas batterier ska tas hand om när de lämnar bilarna. Batterier som inte längre uppfyller elbilarnas energikrav kallas “End-of-Life”-batterier (EOL).  Batterierna klassas som farligt gods och innehar stora risker för termiska rusningar som kan uppstå via kortslutningar. De innehåller också fortfarande en hel del energi lagrad i dem efter förbrukning i elbilarna, som skulle kunna användas i en “Second-Life”-applikation. Vidare går det åt stora kostnader för att tillverka batterierna, delvis på grund av de dyra metallerna inuti, dessa är därför viktiga att återvinna.  Examensarbetet hade därför som mål att identifiera flödes- och värdekedjor för de olika batterierna i Norge, och komma med information om hur batterierna ska hanteras och lagras när de når “EOL”. Projektet tog också upp vilka applikationer batterierna kan återanvändas i från ett norskt perspektiv, samt komma med förslag på återvinningsmetoder för batterierna. På detta sätt ges en tydlig bild om hur batterihanteringen ska gå till, vad som redan görs för att ta hand om dem och vad som kan förbättras. Projektet bestod till störst del av en litteraturstudie som tar upp känd kunskap angående dessa områden. Dessutom genomfördes intervjuer med ledande personer inom marknaden för att få kunskap om vart batterierna tar vägen när de når EOL.  Kunderna lämnar in bilarna till Ragn-Sells när de inte längre uppfyller deras behov. Ragn-Sells demonterar bilarna och tar hand om batterierna tills de hämtas upp av Batteriretur. Hos Batterireturs fabrik i Fredrikstad demonteras batterierna till modul- och cellnivå och de kvarvarande batteridelarna behandlas som avfall. Efter kontrollering av “State-of-Health” (SOH) byggs nya moduler upp av de celler med tillräcklig mängd kapacitet. Resten av cellerna skickas till materialåtervinning i Tyskland och Frankrike. Kostnaden för återvinning av batterierna uppgår till 25 Nok/kg.  Volymen på EOL-batterier kommer att öka stort under 2020-talet när folk lämnar in sina bilar, nya lagringsfabriker kommer därför behöva byggas. För att minimera risken för en brand och snabb åldring av batterierna får de inte utsättas för höga temperaturer, vibrationer och shocker. Personal bör bära säkerhetshandskar och glasögon vid hantering av batterier för att minimera skaderisk. Batterierna ska lagras under låga laddningstillstånd i torra miljöer och bör vara lagrade i brandceller för att minska risken för en brandspridning om en väl händer. Batterierna som kan användas i en “Second-Life”-applikation kommer behöva lagras till marknaden för dessa är mogen. Vilket sannolikt kommer att hända när tillräckligt många EOL-batterier är i Cirkulation i mitten på 2020-talet. Batterierna kan återanvändas som energilagringssystem för förnybara energikällor som vind- och solkraft. På detta sätt löser man problemet med dessa energikällors intermittenta natur, och folk kommer kunna dra elektricitet från batterierna de timmarna när elen är dyrare, som under kvällen. Vidare kan batterierna användas som energilagring vid Norges fiskodlingar som i 30 % av fallen opererar utanför nätet, på så sätt behöver de inte generera lika mycket elektricitet från dieselmotorer. EOL-batterierna kan konkurrera med nya likartade batterier om vetskap om deras energikapacitet är tillgänglig, priserna är på en rimlig nivå och om batterierna kan justeras för att anpassas till sin nya applikation.  Två tredjedelar av kostnaderna för återvinning av batterierna angår logistik, vilket gör att det skulle på sikt bli billigare om batteriåtervinningen flyttades helt till Norge. Två beprövade metoder föreslogs som Norge kan ta efter. Den ena är en kombinerad pyrometallurgisk och hydrometallurgisk process från Umicore, den andra en kombination av mekaniska och hydrometallurgiska metoder från Duesenfeld. Umicores metod är mer automatiserbar medan Duesenfelds metod kan återvinna nästan allt material i cellerna. / Norway is the Nordic country where the market for electric vehicles has grown the most during the 2010s. Because of this, the country will be under pressure in the 2020s for how the batteries from the electric vehicles will be taken care of when they leave the cars. Batteries that no longer fulfill the energy requirements for the electric vehicles are called “End-of-Life” (EOL) batteries.  The batteries are classified as hazardous waste and carry great risks of thermal run-offs that can occur through short circuits. They also still contain a lot of energy stored in them after being used in the electric cars, which could be used in a "Second-Life" application. Furthermore, considerable costs are incurred in manufacturing the batteries, partly because of the expensive metals inside, which are therefore important to recycle.  The thesis project therefore aimed to identify the flow and value chains for the different batteries in Norway, and provide information on how the batteries should be handled and stored when they reach “EOL”. The project also brought up which applications the batteries can be reused from a Norwegian perspective, and suggestions on recycling methods for the batteries. In this way, a clear picture is given of when the battery management should focus, what is already done to take care of them and what can be improved. The project consisted largely of a literature study that takes up known knowledge about these areas. In addition, interviews with leading people in the “EOL”-battery market were conducted to gain knowledge of where the batteries are going when they reach EOL.  Customers hand in the electric cars at Ragn-Sells when they no longer have a need for them. Ragn-Sells then dismantle the cars and take care of the batteries until they are picked up by Batteriretur. At Batteriretur’s factory in Fredrikstad, the batteries are dismantled to module and cell level and the remaining battery parts are treated as waste. After checking the "State-of- Health", new modules are built up of the cells with sufficient capacity. The rest of the cells are sent for recycling in Germany and France. The cost of recycling the batteries amounts to 25 Nok/kg.  The volume of EOL batteries will increase significantly in the 2020s as people hand in their cars, so new storage factories will need to be built. To minimize the risk of a fire and rapid aging of the batteries, they must not be exposed to high temperatures, vibrations and shocks. Personnel should wear safety gloves and glasses when handling batteries to minimize risk of damaging themselves. The batteries shall be stored under low charge conditions in non humid environments and should be stored in fire cells to reduce the risk of a fire spreading, during for instance if a fire were to happen. The batteries that can be used in a "Second-Life" application will need to be stored until the market for them has emerged. Which will probably happen when enough EOL batteries are in circulation in the middle of the 2020s. The batteries can be reused as energy storage systems for renewable energy sources such as wind and solar power. In this way, the problem with the intermittent nature of these energy sources will be solved, and people will be able to draw electricity from the batteries during the hours when electricity is more expensive, like during the evening. Furthermore, the batteries can be used as energy storage in Norway's fish farms, which in 30% of cases operate off the grid, in this case they do not need to generate as much electricity from diesel engines. The EOL batteries can compete with new similar batteries if customers are aware of their energy capacity, prices are at a reasonable level and if the batteries are adjusted to adapt to their new application.  Two-thirds of the costs of recycling the batteries relate to logistics, which means that in the long run it would be cheaper if the battery recycling were moved completely to Norway. Two tried and tested methods were proposed that Norway can adopt. One is a combined pyrometallurgical and hydrometallurgical process from Umicore, the other a combination of mechanical and hydrometallurgical methods from Duesenfeld. Umicore's method is more automated while Duesenfeld’s can recycle almost all of the materials in the cells.
90

Personers upplevelser av att leva och hantera livet med tarmstomi : En beskrivande litteraturstudie

Norman Åhlström, Amanda, Nordlund, Nora January 2024 (has links)
Bakgrund: Det finns uppskattningsvis ungefär 43,000 personer med stomi i Sverige och en ökning sker årligen. Orsaken bakom anläggningen skiljer sig åt men de vanligaste orsakerna är kolorektalcancer, inflammatoriska tarmsjukdomar eller perforerad divertikulit. Sjuksköterskan besitter en avgörande roll i omvårdnadsarbetet runt personer med tarmstomi. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva och hantera livet med tarmstomi. Metod: En beskrivande design tillämpades. Föreliggande litteraturstudies resultatdel baserades på totalt 15 artiklar varav 14 artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel med mixad metod där enbart den kvalitativa deleninkluderades. Artiklarna analyserades med hjälp av en analysmodell av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Huvudresultat: Personer med tarmstomi visadesig uppleva förändringar i sitt liv, där påverkan på relationer, sex och ekonomi var påtagliga aspekter. Förändringen medförde begränsningar att leva sitt liv på samma sätt som tidigare. Det visade sig att hanteringsstrategier, acceptans samt stöd från omgivning och hälso-sjukvården var viktiga delar för att kunna acceptera sin situation. Slutsats: Personer med tarmstomi upplevde begränsningar i sitt liv efter erhållen tarmstomi, dessa begränsningar grundade sig främst i osäkerhet, rädsla och skam kring sin tarmstomi. En gemensam faktor som kunde identifieras i personernas upplevda begränsningar var en oförmåga att acceptera sin tarmstomi, där hanteringsstrategier samt stöd underlättade personers förmåga att acceptera sin tarmstomi vilket medförde en mer positiv syn på livet och en mer obegränsad vardag. / Background: There is approximately 43.000 persons living with a stoma in Sweden and it constantly increases every year. The reason behind the creation differs but the main reasons is colorectalcaner, inflammatory bowel diseaces or perforated diverticulitis. The registered nurse holds a key-roll in nursing care around people with an intestinal stoma. Aim: To describe peoples experiences to live and manage to life with an intenstinal stoma. Method: A descriptive design were conducted. The result inthe present litterature review were based on 15 articles where 14 articles had anqualitative approach and one article had an mixed-method approach where only the qualitative part was included. The articles was analysed with help from an analysis model conducted by Popenoe, Langius-Eklöf and Jervaeus. Result: People with an intenstinal stoma appeared to experienced changes through their life, where impact on relationships, sex and finance was tangible aspects. The changes entailed limitationsrelated to continue life as before. It appeared that copingstrategies, acceptance and support from environment and health care was important parts related to the acceptance of it’s situation. Conclusion: Persons with an intenstinal stoma experienced limitationsaccording to life after the received intenstinal stoma, these limitations was grounded in uncertainty, fear and shame related to the intenstinal stoma. One common factor that was identified with peoples experienced limitations was an inability to accept the intenstinal stoma, where copingstrategies and support eased the ability to accept the intenstinal stoma which brought a more positive view on life and resulted in a less limitated everyday life.

Page generated in 0.1088 seconds