BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler. Kvinnor som väljer att föda hemma har en inställning till födandet som en naturlig process och att den kvinnliga kroppen har skapats för att kunna föda.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor hanterar värkarbetet vid en planerad förlossning i hemmet.MetodEn kvalitativ innehållsanalys av 118 slumpmässigt utvalda enkätsvar. Studien grundar sig på svaren på en öppen fråga, ur ett frågeformulär, riktad till kvinnor som fött eller planerade att föda i hemmet.ResultatI kvinnornas beskrivning av sin hemförlossning identifierades fyra huvudkategorier som beskriver hur kvinnorna hanterar värkarbetet vid planerad hemförlossning; Att vara kvar i vardagen och utföra vardagssysslor, genom fysisk och mental aktivitet, naturlig smärtlindring samt genom omgivande stöd. SlutsatsSlutsatsen är att kvinnorna stannar kvar i vardagen samtidigt som det sker ett mirakel och detta underlättar hanteringen av värkarbetet. Det finns ingen skiljelinje mellan graviditet och förlossning som det annars gör när kvinnorna föder på sjukhus.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang. Kvarstående besvär efter behandling som trötthet och smärta kunde göra att personens förmåga att vara aktiv hämmades. Sjukdomen kunde även medföra kognitiva besvär som exempelvis nedsatt minne och brist på koncentrationsförmåga. Trots att sjukdomen ofta påverkade livet negativt upplevde ändå många positiva förändringar i form av att de uppskattade sina nära relationer i högre grad än tidigare samt insåg hur värdefullt livet var. I resultatet framkom att upplevelserna var individuella men att vissa likheter utmärkte sig under sjukdomens förlopp. Myelom kunde påverka personerna fysiskt, psykosocialt, andligt och ekonomiskt. Denna kunskap kan vara till hjälp för att öka förståelsen för dessa patienter och dess närstående.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utåt vilket kan skapa påfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vården. Därför är det väsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrågas av personer med IBS i mötet med sjukvården och hur sjuksköterskan förhåller sig i mötet. Metoden som användes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS är i behov av stöd genom information, bekräftelse och ett professionellt förhållningssätt av vårdarna i mötet. Sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med dessa personer visades vara oprofessionellt genom b1.a. ignorans, fördomar och även förlöjligande av deras symptom. I diskussionen framkom det att personer med IBS upplever välbefinnande när vårdare besitter ett professionellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att personer med IBS gynnas av stöd i form av information och bekräftelse från sjukvården.

SAMMANFATTNING Hjärt-kärlsjukdom är det största folkhälsoproblemet för både män och kvinnor i Sverige. I hjärtkärlsjukdom inkluderas kranskärlsjukdom (koronarsjukdom), plötslig hjärtdöd, hjärtsvikt, claudicatio intermittens, stroke och övriga hjärtkärlmanifestationer (Schenk-Gustafsson, 2011). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över femtiofem år och män över fyrtiofem år i Sverige (Schenck-Gustafsson, 2011). Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar sjunker i Sverige och kvinnors medelöverlevnad är fortfarande högre än männens, men denna skillnad har minskat då hjärtsjukvården har förbättrats. Kvinnors medelöverlevnad har sjunkit från 84 till 81 år det senaste decenniet medan männens medelöverlevnad har ökat från 75 till 78 år. Antalet hjärtinfarkter hos svenska kvinnor kan komma att öka på grund av livsstilsfaktorer såsom rökning och psykosociala faktorer. Det pågår en diskussion bland forskare om kvinnor får sämre vård än män och om kvinnor upplever symtom annorlunda än män vid kranskärlssjukdom. Studier har visat att kvinnor har längre fördröjning än män för att söka hjälp vid insjuknandet i kranskärlssjukdom. Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av symtom och hur de hanterar dessa symtom i samband med insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. För att få svar på syftet valdes litteraturöversikt som metod. Arton artiklar identifierades och inkluderades i denna litteraturöversikt. Sju av artiklarna hade kvalitativ ansats och elva artiklar hade kvantitativ ansats. Slutsatsen var att kvinnor upplevde prodromala symtom månader/år innan kranskärlsdiagnosen ställdes och det var ovanligt att kvinnor sökte sjukvård för dessa symtom. Bröstsmärta var det vanligaste symtomet hos kvinnor vid insjuknande i kranskärlssjukdom men ospecifika symtom förekom också. Kvinnor upplevde illamående i högre grad än män i detta sammanhang. Kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom genom att kontakta anhöriga eller med självmedicinering innan de kontaktade sjukvården, vilket bidrog till fördröjning av vården. Kunskapsnivå, känslomässiga och psykosociala faktorer inverkade på hur kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom. Sjukvården och kvinnor behövde ökad kunskap och förståelse angående hur kvinnor upplevde symtom på kranskärlssjukdom och hur kvinnor hanterade dessa symtom.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.

Detta examensarbete är en fallstudie på ett företag som är verksamt inom transportbranschen. Företaget upplever idag problem med internpallar som försvinner från deras terminal i Stockholm. Genom att effektivisera hanteringen av internpallarna tros svinnet kunna minska. Syftet med studien är att kartlägga hur hanteringen av internpallar fungerar idag för att undersöka om det finns förbättringsmöjligheter. Med hjälp av kartläggningen har flertalet problem kopplade till hanteringen kunnat identifieras. En riskanalysmatris användes för att rangordna problemen och därigenom tydliggöra i vilken ordning problemen borde åtgärdas. Dessa problem ligger till grund för de rekommendationer som författarna presenterar i rapporten.

När en förälder får cancer påverkas hela familjen, även barn. Att få information om sjukdomen och allt runt omkring kan hjälpa närstående och den ökade kunskapen kan leda till en trygghetskänsla. Sjuksköterskan är skyldig att ta hänsyn till barnens behov av råd, stöd och information när en förälder är allvarligt sjuk och informationen ska vara lämplig med tanke på ålder och andra förutsättningar. Det är viktigt att tala öppet med barnen om förälderns sjukdom och att få besöka föräldern är betydelsefullt. För att sjuksköterskan ska kunna veta hur barnen ska bemötas krävs det kunskap om hur barnen upplever det att vara närstående när en förälder har cancer. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av när en förälder drabbats av cancer. En litteraturöversikt enligt Friberg användes som metod. Resultatet delades in i tre kategorier och åtta subkategorier och beskriver en känslomässig påverkan på barnen när en förälder fick cancer. Barnen upplevde att de hade ett behov av kunskap och att sjukdomen innebar en förändring i vardagen. Delaktighet främjades genom att informera barnen om cancerdiagnosen och att kontinuerligt fortsätta hålla dem informerade. Rollerna förändrades i familjen och barnen upplevde att de behövde ta ett större ansvar i hemmet. De upplevde också en känsla av att utvecklas och fick ett nytt perspektiv på livet. Den här kunskapen skulle kunna leda till att barns behov tillgodoses vilket kan främja deras hälsa både i nutid och framtid.

Det är inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal råkar ut för hot och våldshändelser och enligt statistiken är detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket står vård och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmälningar inom hot och våldskategorin. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hantering kring hot och våld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatet framkom ett generellt tema; utsatt för hot och våld, med fem tillhörande kategorier; otrygg miljö, säkerhetstänkande, förebyggande strategier, avledande strategier och känslomässig hantering. Vidare påvisade resultatet att hot och våldssituationer inte enbart handlar om verbala hot eller våldshandlingar. Även situationer som upplevdes obehagliga, medförde en känsla av oro eller otrygghet. Det framkom ett antal olika situationer som kunde resultera i hot eller våld och som upplevdes som påfrestande för ambulanspersonalen. Vidare visade det sig att hanteringen för dessa situationer var många och personalen var nöjda med de handlingsplaner som fanns att tillgå, det var också vanligt att ambulanspersonalen själva utarbetade en beredskapsplan utifrån det givna tillfället där hot och våld kunde tänkas förekomma för att kunna hantera en eventuell våldsam situation. Vikten av att ha förebyggande strategier lyftes upp och betonades som särskilt viktig. Känslorna efter att ha blivit utsatt för hot eller våld kom ofta i efterhand och därav ansågs det viktigt med tid för eftertanke och reflektion. / It is not an uncommon occurrence that paramedics encounter threats and incidents of violence. According to statistics, this is a problem that is increasing over time. According to Arbetsmiljöverket the healthcare sector stands for 60 % of all notifications in the threats and violence category. The purpose of this study was to describe the ambulance nurse´s experiences of threats and violence in their daily work and how these situations are handled. Method: The study was performed as a qualitative interview study in which five interviews with ambulance nurses was conducted. The outcome of the result revealed a general theme; subjected to threats and violence, with five related categories: unsafe environment, safety awareness, prevention strategies, diversionary strategies, and emotional management. Additionally the results demonstrate that threats and violent situations are not only about verbal threats or acts of violence. Even situations that were experienced unpleasant, resulting in a feeling of anxiety or insecurity. It revealed a number of different situations that could result in threats or violence and this were perceived as stressful for the ambulance crew. Furthermore, strategies to manage these situations were many and the staff were satisfied with the contingency plan that was available, it was also common for paramedics themselves drew up a contingency plan based on the given time where threats and violence could be anticipated for such terms to face a possible violent situation. The importance of preventative work was lifted up and was emphasized as particularly important. Feelings after having been exposed to threats or violence often came afterwards and therefore it was considered important time for thought and reflection.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och nio kvalitativa intervjuer har genomförts med kvinnor som tidigare varit drabbade av förlossningsdepression. Studiens resultat visar att mödrarna uttrycker att det finns ett tydligt modersideal samt att de hade höga förväntningar på föräldraskapet. När kvinnorna under depressionen kände att de inte kunde leva upp till dessa krav och förväntningar, skapade detta i sig negativa känslor såsom skam, skuld och otillräcklighet. Hanteringen av depressionen kunde avse både problem- och emotionsfokuserad coping samt att några av kvinnorna dolde sina negativa känslor bakom en lycklig fasad. Flera av kvinnorna är mycket missnöjda med den hjälp, eller avsaknad av hjälp, de fått från BVC. Detta tyder på en brist i den svenska mödravården trots att Sverige överlag anses vara ett land med goda förutsättningar för nyblivna föräldrar.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts. Detta har medfört att de analyserade läroböckerna överlag kan anses ha ett kristocentriskt förhållningssätt där främst Islam och Hinduism andrafieras.