Inledning Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen. Syfte Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen. Metod Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor. Resultat Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

Bakgrund: Många sjuksköterskor utsätts för stress på grund av yrkets höga arbetskrav. Stress i hälso- och sjukvården kan leda till negativa konsekvenser när det kommer till sjuksköterskors hälsa. De negativa följderna påverkar deras arbetsprestation samt medför en sämre kvalité i omvårdnaden för patienterna. Detta problem medför att en bristande säkerhet för både patient och sjuksköterskor uppstår. En långvarig stress ökar risken till utbrändhet, vilket leder till stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor hanterar yrkesrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tre kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Artiklarna granskades och resultaten kodades till fyra kategorier som svarade till studiens syfte. Resultat: Studiens resultat skapade fyra kategorier vilka var genom optimism, genom självkontroll, genom avslappning samt genom stöd. Slutsats: Resultatet visar på att sjuksköterskor har olika strategier för att hantera yrkesrelaterad stress. Studien belyser vikten av att hantera yrkesrelaterad stress för att undvika de negativa följderna av stress. Ytterligare forskning behövs med fokus på hur man minimerar samt hanterar stress på arbetsplatser för sjuksköterskor. / Background: Many registered nurses are exposed to stress because of the works high job demands. Stress in healthcare can lead to negative consequences when it comes to registered nurses health. The negative consequences affects the nurse output of work which entails a less good quality in caring for the patients. This problem entails a lack of security for the patients and the nurse. A long lasting stress increases the risk of burnout which leads to major costs for the society. Purpose: The purpose was to illustrate how the registered nurses cope with occupational stress. Method: A literature study was conducted with three qualitative and nine quantitative articles. The articles were reviewed and the results were coded in four categories, who answered to the study’s purpose. Result: The study resulted in four categories which were by optimism, self control, relaxation and support. Conclusion: The result showed that the registered nurses have different strategies to cope with occupational stress. The study highlights the importance of handling with occupational stress to avoid the negative consequences of stress. More research with focus on how to minimize and cope with stress is in need to make a better work environment for nurses.

This report describes the development of a system for controlling documents. The report starts with a problem description which the company wants an intranet-based solution for. The report then continues to describe the development phase for the different parts of the system which results in a complete system. The company that wanted this system is called Orbit One and is located in Ronneby, Sweden. They have had a problem with old documents circulating in different versions and in different binders. Now thanks to their new system they can access their documents easy and on demand through their intranet.

Background: Tonsillectomy is the most common surgery on children in Sweden. Research shows that children are suffering of postoperative complications such as pain and dehydration after this surgery.  Aim: The aim of this literature review is to examine how children experience postoperative pain after tonsillectomy, what affects the pain experience and how the pain can be relieved at home. A second aim is to examine if children get adequate pain relief after tonsillectomy. Method: A literature review based on 12 original articles. Result: The majority of the children experienced moderate to severe pain the first two days after tonsillectomy, the pain was worse than they expected and could last for up to 14 days. The children felt, among other things, afraid, worried and tired. Older children as well as children who were temperamental, easily distracted, depressed or anxious reported higher pain intensity. The children’s sleep, as well as food and fluid intake was affected negatively by the pain. Preoperative education in pain and pain management after tonsillectomy positively affected the pain experience of the children. The children used their own methods, such as distraction, sleep and cold to relieve the pain. Even specially developed methods such as "imagery" and speech therapy relieved children's pain. Children generally received too little analgetics at the hospital and at home even though they had significant pain after tonsillectomy. Conclusion: The study shows that children experience postoperative pain after tonsillectomy very different and that the pain is under treated. This imposes a requirement of personalised nursing, the nurse needs sufficient knowledge of children's experiences, pain relief methods and measures to relieve pain after tonsillectomy. The authors finally want to emphasise that in order to get better knowledge about the duration of the pain and pain patterns after a minor surgery, such as tonsillectomy, studies longer than two to three days are needed. Keywords: postoperative pain, child, tonsillectomy, experience, management

Inledning: Varje år är det ca 30 000 människor som insjuknar i stroke. Många får restsymptom som försämrad rörelseförmåga och koordination, svårigheter att äta, talsvårigheter, vilket kan vara svårt att hantera. Syftet med studien var att belysa copingstrategier som patienter med stroke använder för att hantera deras förändrade livssituation. Metod: metoden som användes var en litteraturstudie som utgick ifrån Polit och Becks (2008) nio steg. Denna studie är gjord på tio stycken artiklar. Dessa artiklar har elektronisk funnits via databassökning i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed. Resultat: resultatet består av två huvudkategorier: problemorienterade copingstrategier och emotionellt orienterade copingstrategier. Resultatet visar på att patienter med stroke har använt sig av copingstrategier så som att tänka positivt, att acceptera sin situation och att aktivera sig med både rehabiliteringssövningar, friluftsaktiviteter och olika sorters terapi. Även att be till gud och att söka sig till familj och vänner för socialt stöd och motivering var sätt som patienter med stroke använde sig av för att hantera sin sjukdomssituation. Slutsats: Patienter med stroke använder sig av olika copingstrategier för att hantera de situationerna som uppstår när de får en förändrad livssituation. De använder sig av både emotionellt orienterade och problemorienterade strategier. Dessa copingstrategier avgör grunden för återhämtning och spelar stor roll i hur en individ hanterar sin förändrade livssituation.

No description available.

Bakgrund: Många ambulanssjuksköterskor upplever att kraven på dem stiger samt att arbetsrelaterad stress ökar allt mer. Ambulanssjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en patientsäker vård. Arbetsmiljön upplevs i många lägen bristfällig och har betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Motiv: Vid granskning av tidigare forskning observeras att många sjuksköterskor upplever att kraven på dem ökar samt att den arbetsrelaterade stressen stiger. Mer kunskap behövs om arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård och hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar den i sitt arbete.Syfte: Att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fyra ambulansstationer i Region Västernorrland som är belagda i både glesbygd och storstad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: ”känslomässig belastning”, ”strävan efter kontroll” och ”vikten av stöd från kollegor och organisation”.Konklusion: Det framkom i studien att flera aspekter påverkar ambulanssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa aspekter kan leda till konsekvenser för patientsäkerheten och personalens egen hälsa om inga åtgärder vidtas. Mängden krav som ställs och graden av kontroll som upplevs i arbetssituationer kan vara avgörande för om arbetet skapar stress. Den arbetsrelaterade stressen upplevs som ett allt mer stigande problem i arbetet som kräver förbättringsåtgärder. Dessa åtgärder bör tas fram gemensamt med personal och ledningen. Detta för att personalen kan och känner sin egen arbetsmiljö mest och kan förmedla problemen men också komma med förslag till förbättring.

Fotboll är den största sporten i världen och i Sverige är ungefär en miljon svenskarmedlemmar i Svenska fotbollförbundet. Efter att covid-19 upptäcktes och WHOmeddelade att det klassats som en pandemi har verkligheten för fotbollen (på allanivåer) varit inställda cuper, turneringar och uppskjutna matcher. Forskningen som hargjorts inom området fokuserar enbart på de högsta herrligorna i världen. Vetskapenfinns redan att elitnivån drabbades hårt ekonomiskt, däremot glöms fotbollsföreningarnasom inte spelar på elitnivå bort. Syftet med studien är därför att undersöka hurfotbollsföreningar i division 1 norra Svealand dam har hanterat coronapandemin ur ettekonomiskt perspektiv säsongen 2020. Metoden var en semistrukturerad kvalitativintervjustudie. Resultatet visade att alla föreningar som intervjuades hade klarat sigekonomiskt. Åtgärden som var vanligast hos föreningarna var att korttidspermitterapersonal. Då säsongen blev en enkelserie innebar det att rese- och domarkostnaderförsvann, föreningarna fick mindre kostnader den säsongen. Av de sex intervjuade hadeenbart en förening haft en utarbetad krisplan medan det för resterande fem handlade omatt lösa det för stunden, då omständigheterna hela tiden ändrades. Slutsatsen är att deundersökta fotbollsföreningarna hanterade coronapandemin ur ett ekonomisktperspektiv genom att korttidspermittera personal, söka kompensationsstöd för förloradeintäkter, begränsa materialinköp och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.Alla intervjuade föreningar klarade av den ekonomiska situationen genom enfungerande krishantering.

No description available.

Till följd av ökad exploatering och byggnation har uppkomsten av byggnads- och rivningsavfall ökat. Avfall från byggnation utgörs volymmässigt till stor del av schaktmassor, och endast gruvsektorn producerar i dagsläget mer avfall. När byggnadssektorn till 2020 förväntas återanvända 70 viktprocent av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är det rimligt att ställa sig frågan hur en mindre kommun ska arbeta för att uppnå detta. Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att uppnå mer hållbar hantering av schaktmassor i mindre kommuner. För att undersöka detta har intervjuer genomförts med tre kommuner, dokument i form av respektive kommuns avfallsplan granskats samt en litteraturstudie genomförts för att samla in data. Det finns möjlighet att utveckla en mer hållbar schaktmassehantering i mindre kommuner. Tekniska lösningar finns tillgängliga och kan anses rimliga för en mindre kommun. Det finns möjligheter att styra både interna och externa aktörer mot en mer hållbar hantering. Några av de hinder som påträffats är; mängden schaktmassor som uppkommer kan vara för liten, kommunens budget ger inte utrymme för att lägga resurser på hållbar hantering samt krav på byggnadsmaterial kan vara för högt ställda för att möjliggöra återvinning av förädlade material. I dagsläget sker redan arbete mot en mer hållbar hantering, dock skulle flera aspekter av detta kunna utvecklas och utökas. Mindre kommuner bör ta ett helhetsperspektiv kring schaktmassor i kommuner, utöka befintlig förädlingsverksamhet och etablera ny sådan. Krav på byggnadsmaterial bör ses över samt hur avfallsplanen kan användas för att styra mot en mer hållbar hantering. Då studien genomförts inom ett begränsat geografiskt område kan detta ha påverkat studiens resultat. Studien omfattas inte av förorenade schaktmassor eller så kallade fall A massor, det vill säga massor som återanvänds inom respektive projekt.