Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar både personen som drabbas och dennes anhöriga. Den drabbade har ofta svårt att leva ett normalt liv och behöver stor omsorg. Anhöriga som har rollen som primär vårdare kan behöva vara i ständig beredskap att ge stöd och hjälp. Ansvaret är ibland omfattande och kan resultera i att bli en börda i både subjektiv och objektiv bemärkelse. Syfte: Att undersöka anhörigas erfarenhet av att vårda personer med schizofreni och hur de hanterar den dagliga tillvaron för att bibehålla den egna hälsan. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematiska sökningar har utförts i databas CINAHL Complete och PsycINFO. Resultatet av översikt utformades på 13 originalartiklar. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman: förändringens början och vägen framåt. Förändringens början bestod av två underteman: chock och skuld samt ansvar och börda. Huvudtemat beskrev anhörigas erfarenheter av att vårda den drabbade. Vägen framåt bestod av två underteman: en anpassning samt ett sökande efter stöd, som i sin tur presenterade anhörigas självhantering av livsförändringar och erhållande av stöd. Diskussion: De väsentligaste punkterna i resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori om KASAM – känsla av sammanhang. Positiv föreställning utlöste acceptans som ledde vidare till en effektiv anpassning. Kulturella och religiösa aspekter visade sig förstärka anhörigas inre resurser, likaså stödgrupper som medförde känslan av samhörighet. / Background: Schizophrenia is a mental disease, which has effects on both the person and the relatives. A person suffering from schizophrenia has often difficulties in living a normal life and is in need of a great care from the relatives. The relative who takes the role as primary guardian can be in constant preparedness to provide support and help. Responsibilities sometimes become so extensive and may result being a burden in both the subjective and objective sense. Aim: The aim was to examine relatives’ experience of caring for persons who suffering from schizophrenia and how they managing daily life in order to maintain their own health. Method: A literature review in accordance with Friberg was conducted. Systematic searches have been performed in the database CINAHL Complete and PsycINFO. The result of the literature review is based on 13 original articles. Results: A literature review resulted in two main themes: the beginning of change and the way forward. The beginning of change consisted of two subthemes: shock and guilt and responsibility and burden. The main theme described the relatives' experiences of caring for the person who suffered from schizophrenia. The way forward consisted of two sub-themes: adaptation and a search for help, which in turn was presented to the relatives in order to help self-management of life changes and obtaining support. Discussion: The main findings of the literature review discussed by Antonovsky's theory sense of coherence (SOC). Positive performance contributes to acceptance that further leads to effective adaptation. Cultural and religious aspects proved to strengthen the inner resources of the relatives as well as support groups brought the feeling of solidarity.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är något som berör många och är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Förutom patientens förändrade tillvaro kan även närstående påverkas negativt såväl som positivt. Närstående till patienter med psykisk ohälsa kan uppleva en utmanande tillvaro med olika former av påfrestningar och det är vanligt att närstående själva får rollen som informella vårdare.                                                                                                                                                            Syfte: Att utifrån närståendes erfarenheter undersöka olika sätt att hantera livet tillsammans med någon med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Sökning av artiklar utfördes i tre olika databaser. Studien baseras på tolv artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metod design. Roys adaptionsmodell valdes som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Resultatet beskriver hur närstående hanterar och bearbetar deras tillvaro vilket beskrivs utifrån det övergripande huvudtemat anpassning med sina fem tillhörande underteman, acceptans, förändring och ökad kunskap, kontroll och balans, distansering samt ett sökande efter stöd. Ett sökande efter stöd och acceptans var mest framträdande vad gäller hur närstående hanterade deras tillvaro. Detta kunde innebära att acceptera hur den aktuella situationen såg ut eller att söka stöd hos familj och vänner. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Roys adaptionsmodell och de fyra funktionsområdena fysiologiska behov, självuppfattning, rollfunktion samt relation och samhörighet. / Background: Mental illness is something that affects many people and it is the most common reason for sick leave in Sweden. Except for changed life circumstances regarding the patient, it may also have negative or positive effects on relatives. Relatives to patients suffering from mental illness may experience challenging life circumstances and various kinds of burdens. It is also common for relatives to receive a role as an informal caregiver. Aim: Based on relative's experiences, the aim of this study was to explore how relatives manage life together with someone with mental illness. Method: A literature overview was conducted. In the search for articles three different databases were used. The work is based on twelve articles with qualitative, quantitative and mixed-method design. Roy's Adaptation Model was used as a theoretical framework. Results: The results describe how relatives manage and process their life, which is being described from the overall theme adaption along with the sub-themes acceptance, change and enhanced knowledge, control and balance, alienation and a search for support. A search for support and acceptance was most prominent regarding to how relatives managed their life. An example of this could be that relatives accepted the current situation as it was or searched for support within the family or from friends. Discussion: The results are being discussed on the basis of Roy's Adaptation Model and its four adaptive modes; physiologic-physical, self-concept, role function and interdependence.

Background: One million emergency cases, which includes any type of ambulance transportation, are handled each year in Sweden. Ambulance personnel are required to have the ability and knowledge to identify all patients’ individual needs in different environments. Therefore, the ambulance nurse holds a great responsibility in the ambulance service whereby incorrect treatment could result in a catastrophic outcome. Aim: To describe how ambulance personnel experience and cope with their work situation. Another purpose was to review the sampling of the studies. Methods: This descriptive literature review is based on twelve scientific articles which was searched through the databases Cinahl and PubMed, and then compiled under three main themes and six sub-categories. Main results: Ambulance personnel use to a large extent their experiences based on prior knowledge and experiences to cope. Ability to interact and co-operate with other was elementary, both before, during and after the encounter with the patient. The ability of maintaining a balance between presence and distance, which is required to nurture the patient in an integrated way, was difficult in demanding situations. Through reflection, especially with the support of others, difficult experiences could be processed, resulting in both professional and personal development. Conclusion: Ambulance personnel meet and take care of their patients based on their previous knowledge and experiences. Therefore, further research should aim at finding how lived experiences could be transformed into valuable knowledge. / Bakgrund:En miljon akutfall, som innefattar någon typ av ambulanstransport, hanteras varje år i Sverige. Ambulanspersonalförutsätts ha förmåga och kunskapatt kunna identifiera alla patienters individuella behov i olika typer av miljöer. Således innehar ambulans-sjuksköterskanett stort ansvar, då felaktiga behandlingsåtgärder kan få katastrofala följder. Syfte:Att beskriva hur ambulanspersonal upplever och hanterar sin arbetssituation. Ytterligare ett syfte varatt granska hur studiernas urval skett. Metod:Den deskriptivt designade litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarnasammanställdes under tre huvudteman samt sex subkategorier. Huvudresultat:Ambulanspersonal hanterade i stor utsträckning sina upplevelser utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Förmåga till interaktion och samarbetemed andra var elementär, både före, under och efter mötet med patienten. Att upprätthålla den balans mellan närhet och distans,som erfordrades för att vårda på ett fullt integrerat sätt,upplevdes svårt i krävande situationer. Genom reflektion, särskilt med stöd av andra, kunde svåra upplevelser bearbetas vilket resulterade i både professionell och personlig utveckling. Slutsats:Ambulanspersonal har setts hantera sina upplevelser och det vårdande mötet med patienten utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter, därförär det angeläget att fortsatt forskning syftar till att finna hur levd erfarenhet kan omsättas till värdefull kunskap.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som drabbar de övre och nedre motorneuronen. Den förväntade livslängden är tre till fem år efter symptomdebut och personen drabbas av succesiva funktionsnedsättningar. Behoven hos personer med ALS förändras hela tiden och därför är det viktigt att omvårdnadsinsatserna anpassas till individen. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros och hur de hanterar sjukdomen. Metod: Allmän litteraturstudie av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Den fysiska förlusten upplevdes skrämmande och det var frustrerande att inte kunna påverka sin situation. Det ledde också till att personerna kände sig som en börda. Det var dock betydelsefullt att trots sjukdomen fortsätta leva ett så vanligt liv som möjligt. Osäkerheten kring framtiden skapade ett behov av att leva i nuet. Resultatet visade även att närstående inverkade positivt på hanteringen av sjukdomen, likaså att acceptera sin situation. Att ha en känsla av kontroll främjade hoppet. Stödet från sjukvården och även att känna sig värdefull ansågs också ha betydelse för hanteringen. Slutsats: Trots att personer med ALS påverkas psykiskt och fysiskt av sjukdom kan de bevara ett vanligt och aktivt vardagsliv genom användning av olika copingstrategier. Klinisk betydelse: Vårdpersonal behöver ha kunskap om hur denna patientgrupp upplever och hanterar sin sjukdom för att kunna förstå, bemöta och vårda dem på rätt sätt. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an incurable disease which affects upper and lower motor neurones. Life expectancy is between three to five years after symptom onset and the person is affected by progressive impairments. The needs of people with ALS are constantly changing and therefore it’s important that the nursing care is adapted to each individual. Aim: To illuminate people’s experiences of living with amyotrophic lateral sclerosis and how they manage the disease. Method: A literature review of ten qualitative research articles. Result: The physical loss felt scary and it was frustrating not to be able to influence the situation. It also led to the feeling of being a burden. It was important though to be able to continue living as ordinary as possible despite the disease. Insecurity concerning the future led to a need of living in the present. The results showed that relatives had a positive impact on the management of the disease, as well as acceptance of the situation. To have a feeling of control promoted hope. Support from health care and the feeling of being valuable was also considered to be important for the management. Conclusion: Even though people with ALS are affected mentally and physically they are able to preserve an ordinary and active everyday life with the help of different coping strategies. Clinical implications: Health care professionals need to have knowledge of how these patients experience and manage their disease in order to understand, respond and care for them in the right way.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor kan konfronteras med traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. Dessa händelser kan leda till en fara för sjuksköterskors hälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), sekundär traumatisk stress (STS) eller utbrändhet. Hanteringsstrategier är individuella och har en stor betydelse för sjuksköterskors återhämtning. Syfte: Hur påverkas sjuksköterskor av traumatiska händelser och hur hanterar de uppkomna känslor. Metod: En kvalitativ innehållsanalys valdes som metod där 14 bloggar analyserades. Sökningen genomfördes osystematiskt via sökmotorn Google. Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat: Sjuksköterskor kände en fysisk och emotionell utmattning på grund av de traumatiska upplevelserna. Personligheten förändrades. Att stänga av sina känslor eller att frigöra sig från dem var möjliga hanteringsstrategier. En positiv inställning till livet samt acceptans av egna känslor, sammanhållning i team och erfarenhet har bidragit positivt i hanteringsprocessen. Slutsats: Genom att sjuksköterskor upplever traumatiska händelser i sitt arbete är risken för ohälsa stor. Utbrändhet och PTSD kan utvecklas hos sjuksköterskor och påverkar vårdandet negativt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan användas av verksamhetschefer och sjuksköterskor för att öka kunskapen i området. Programansvariga på högskolor kan inkludera studien i utbildningsinnehållet för att även förbereda studenter inför sin kommande praktik. / Summary: Background: Nurses can be confronted with traumatic events in their daily work. These events can lead to danger to nurses' health in the forms of posttraumatic stress syndrom, secondary traumatic stress or burnout. Management strategies are individual and have a significant importance to nurses’ recovery. Purpose: How traumatic incidents affect nurses and how they cope with arising feelings. Method: A qualitative content analysis was chosen as a method where 14 blogs were analyzed. The search was carried out unsystematically through the Google search engine. The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. Result: The nurses felt a physical and emotional exhaustion because of their traumatic experiences. The personality changed. Turning off their emotions or to free themselves from them were possible management strategies. A positive attitude to life and acceptance of their own feelings and cohesion in the team has contributed positively in the management process. Conclusion: Traumatic events process a major risk to nurses’ health. They may develop burnout or PTSD that may affect caring negatively. Clinical significance: The research results can be used by business managers and nurses to increase knowledge to the area. Editors in charge in colleges can include this study for educational purposes in order to prepare students for future practice.

Bakgrund: Att få en cancerdiagnos innebär ofta en kris för den som drabbas. Kolorektalcancer är den tredje vanligast cancersjukdomen i Sverige och den tredje vanligaste dödsorsaken där män och kvinnor drabbas likvärdigt. Eftersom allt fler blir sjuka i cancer ökar också behovet av kunskap och stöd i form av vård och omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att drabbas och leva med kolorektalcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Resultatet bygger på 10 stycken kvalitativa artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Patienterna som drabbades av kolorektalcancer upplevde att känslorna pendlade mellan hopp och förtvivlan. Detta ledde till en känsla av förlorad kontroll över sitt liv. Information hade stor betydelse. Patienterna uttryckte ett behov av stöd från omgivningen i kampen mot sjukdomen. De upplevde också att det fanns olika strategier för hantering som var helt individuella och unika. Konklusion: Patienter som drabbas av kolorektalcancer ställs inför förändringar och starka känslor uppstår. De saknar kontroll över sina liv och är i behov av stöd. För att kunna hantera livet med kolorektalcancer behöver de använda sig av olika strategier. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om sjukdomen kolorektalcancer för att kunna möta patienters individuella behov.

Bakgrund : Våld på arbetsplatser och då särskilt inom sjukvården är ett växande problem. Akutmottagningar utgör en av de största riskavdelningarna för sjuksköterskor att drabbas av våld från patienter och deras anhöriga. En akutmottagning har öppet dygnet runt vilket resulterar i ett stort patientflöde och en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Syfte : Syftet med litteraturöversikten är att belysa våld på akutmottagningar med fokus på sjuksköterskans upplevelser och arbetssituation. Metod : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat : Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär en risk för att utsättas för verbalt och/eller fysiskt våld från såväl patienter som deras medföljande. Den grupp av sjuksköterskor som oftast drabbas av våld är yngre kvinnor med kort arbetslivserfarenhet inom akutsjukvård. Det verbala våldet dominerar jämfört med fysiskt våld. Våld skapar en mängd olika känslor hos sjuksköterskor, bland annat rädsla, oro, ångest, ilska och en form av acceptans. Känslorna kan ha en inverkan på sjuksköterskors förmåga att ge en optimal vård. De flesta som utsatts för våld under sitt arbetspass valde att inte rapportera det vidare uppåt i organisationen. Slutsats : Runt om i världen visar statistik på att en nyutexaminerad ung kvinnlig sjuksköterska som börjar arbeta på en akutmottagning har en hög risk att utsättas för våld från patienter jämfört med äldre med längre erfarenhet. Sjuksköterskors arbetssituation och hälsa påverkas negativt av våld. Det ger en ökad risk för sjukskrivning och vantrivsel på arbetet. Utsatta sjuksköterskor upplever att de inte kan ge optimal omvårdnad under ett våldsamt möte. Resultatet visar också på att många sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning och tydligare rutiner kring hantering och rapportering av våld. / Background: Violence in the health care profession is a growing problem. Emergency departments are one of the more high risk areas for nurses to be subjected to violent acts from patients and their accompanied family. An emergency department is open around the clock which results in high patient flow and an increased work load for nurses. Aim : To illustrate violence in emergency departments with an emphasis on nurses’ experiences and work situation. Method : The study was conducted as a literature review. The results are based on 15 scientific articles with a qualitative and quantitative approach. Results: Working as a nurse at an emergency department means a risk of being subjected to violence from patients and their accompanied family or friends. Most prone to be subjected to violence are younger nurses with a short work experience in emergency care. Verbal abuse dominates the physical violence. Violence create different feelings among the nurses such as fear, anxiety, anger and a form of acceptance. These feelings may have an impact on nurses’ ability in providing optimal care. Most of the nurses subjected to violence during their work chose not to report the event to their supervisors. Conclusion : International statistics shows that a recent graduate young female nurse working at an emergency department has a high statistic risk of being subjected to violence from patients and their accompanied family or friends. Nurses’ work situation and health are negatively affected by violence. This may lead to an elevated risk of the need for sick leave and dissatisfaction at work. The results implicate the need of more education and clearer routines on how to manage and report violent incidents.

In 2009 Statskontoret has stated that the numbers of construction failures has increased in the Swedish construction sector. One of the reasons to insufficient quality management in the construction sector is the project based organization. A project based organization has a temporary nature which may bring deficits in continuous improvement. Continuous improvement means that small improvements in the daily work within an organization achieve a higher quality level.The purpose of this study is to better understand how a company in the construction sector can improve its management of quality deviations, in order to support the work with continuous improvements. The study is based on a case study in order to more specifically investigate how management of quality deviations is carried out within STRABAG Sverige AB.Initially a literature study was carried out in order to increase a better understanding of how a quality deviation can be defined, and how management of quality deviations can be designed, in order to support continuous improvement in a company in the construction sector. Then a description of the current management of quality deviations within STRABAG was carried out. The description consists of information collected through documents and semi-structured interviews with persons in the organization. In the analysis a comparison was made between the produced frame of reference, and the description of current management of quality deviation in STRABAG. This was made with the intention to identify in what extent the current management of quality deviations was carried out in the organization. From this analysis several improvement areas could be identified with the purpose to strengthen STRABAGs management of quality deviations.The results from this study consist of seven recommendations that describe how STRABAG can improve their management of quality deviations, in order to strengthen continuous improvement. The recommendations refer to: • Define what a quality deviation is• Implement a systematic analysis on quality deviations• Improve a continuous follow-up for corrective actions• Implement a statistical follow-up on quality deviations• Clarify management’s commitment in the quality improvement• Create an acceptance for mistakes and highlight their importance• Improve the exchange of experience of what improvements that had been made on quality deviations in organizations projects / Validerat; 20130605 (global_studentproject_submitter)

När ett projekt ska utföras skrivs kontrakt mellan de olika parterna. I kontrakten redogörs vilka arbeten som ska göras av respektive part och kallas därför kontraktsarbeten. Ofta tillkommer arbeten utöver dessa, antingen på grund av att uppdragsgivaren gjort en beställning efter kontrakten var påskriva eller att förutsättningarna på arbetsplatsen inte visade sig vara som de beskrivits i kontraktshandlingarna. När sådant arbete uppkommer åberopas de som ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten), vilket ger rätt till ersättning utöver kontraktssumman. Rätten till sådan ersättning är helt beroende av hur väl dokumenterat arbetet är och i vilket skede underrättelse skett om dessa.Syftet med denna rapport var att klargöra om det fanns några specifika brister som ledde till att ÄTA-arbeten inte identifierades och dokumenterades i olika projekt. Vidare undersöktes det om relationen mellan fallföretaget och dess underentreprenörer var en anledning till att de juridiska bestämmelserna som föreskrivits om ersättning vid ÄTA-arbeten frångåtts. Parallellt med detta har det undersökts vad för typ av ÄTA-arbeten som varit mest återkommande i fallföretagets projekt, samt hur stort procentuellt utslag på kontraktssumman mellan fallföretaget och underentreprenörerna just ÄTA-arbeten gjort.I studien har två metoder använts för att besvara syftet. Den första bestod av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän där de fick reflektera över vilka brister som bidrog till sämre identifiering och dokumentering av ÄTA-arbeten, samt hur relationen till underentreprenörerna påverkar hur strikt de juridiska bestämmelser som finns följs. I den andra metoden har faktiska kostnader undersökts från fyra utvalda projekt tillsammans med en granskning av de mest återkommande ÄTA-arbetena från underentreprenörerna, utifrån dokumentation i fallföretagets projektmappar.Resultatet av intervjuerna visade att bristande kommunikation, samsyn i avtal, insyn i gränsdragningslistor och tidspress bidrog till sämre identifiering och dokumentation av ÄTA-arbeten. Vidare konstaterades att fallföretaget ofta frångår de juridiska bestämmelserna vid ÄTA-arbeten, främst för att hålla igång produktionen och främja goda relationer mellan de inblandade parterna. Samtidigt visade resultatet av projektundersökningen att fallföretaget i snitt betalat 6,1 % utöver kontraktssumman för ÄTA-arbeten. De arbeten som visat sig vara mest återkommande från underentreprenörerna var hjälparbeten, någonting som fallföretaget ofta, enligt informanterna, valt att frångå att ta betalt för.Det är därmed skäligt att fallföretaget tar betalt för fler arbeten under projekttiden, så länge det sker juridiskt rättvist. Underentreprenörerna tar betalt för hjälparbeten, då borde inte fallföretaget avstå från att ta betalt. / When a project is to be performed a contract is signed between the different parties, it explains who is responsible for each part in the process. On a regular basis, there are more work to be done beyond the contracts, either because of an order from the client after the contracts were signed or that it shows that the conditions of the workplace not were as it was described in the specifications. When such work occurs, one of the parties invokes those as change orders, which entitles the company to compensation in addition to the amount of the contract. The right to such compensation depends entirely on how well documented the work is and at which stage the notification has been given.The purpose of this report was to clarify whether there were any specific problems on the workplaces that makes changes from the contract not being identified and documented in various projects. Furthermore, it were investigated whether the relationship between the case company and its subcontractors was a reason to deviate from the legal provisions in the matter of compensation. In parallel with this, it has been investigated what type of change orders that been the most frequent in the projects of the case company, as well as how the costs for changes impacts the sum of the contract between the case company and their subcontractors in percentage.In the study, two methods have been used to answer the purpose. The first consisted of semi-structured interviews with officials where they had to reflect if there were any problems that contributed to a worse identification and documentation of changes from the contracts, also how the relationship with the subcontractors affects how tough the case company had been with the legal provisions that exist. In the second method, the actual costs of changes in four selected projects were investigated and the most frequent changes from the subcontractors has been documented. All based on change order documentations from the case company´s projects.The results of the interviews showed that lack of communication, an equal understanding in agreements and a stressful workplace contributed to a worse identification and documentation of change orders. Furthermore, it was concluded that the case company often deviates from the legal provisions of changes, primarily to keep the production going and maintain good relations between the parties involved. At the same time, the results of the project investigation showed that the case company on average paid 6,1 % beyond the contract for change orders. What found to be the most recurring change orders from the subcontractors were relief works, something that the case company often, according to the informants, chose not to require compensation for.It is therefore reasonable for the case company to take charge for more work during the projects period, as long as it is legally fair. The subcontractors demanded compensation for relief works. The case company should therefore not refrain from compensation for such works.

Bakgrund: Långvarig neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada är ett komplext tillstånd som berör personens psykiska, fysiska, sociala samt existentiella välbefinnande. Ett gott bemötande från hälso- och sjukvården är av vikt för att personer som är berörda skulle förstå sin situation och kunna anpassa sig till ett liv med smärta. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Databaserna CINAHL, PsycINFO samt MEDLINE användes för att söka artiklar. Resultatet bygger på nio artiklar med kvalitativ metod samt en med mixad design där endast det kvalitativa resultatet användes. Resultat: Litteraturöversikten genererade i två huvudteman: Behov av stöd, acceptera och hantera samt sex stycken subteman: upplevelsen av stöd från hälso- och sjukvården, upplevelsen av socialt stöd, upplevelsen av acceptans, upplevelsen av att kunna hantera, upplevelsen av hanteringsstrategier, upplevelsen av hopp.  Slutsats: Personer berörda av långvarig neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada upplevde bristande kunskap och förståelse från hälso- och sjukvården. En ökad kunskap från vårdpersonal om neuropatisk smärta kan leda till att personer som är berörda lättare kan hantera smärtproblematiken. / Background: Chronic neuropathic pain after spinal cord injury is a complex condition affecting the person's mental, physical, social and existential well-being. A good response from the health and medical service is important for persons concerned with understanding their situation and being able to adapt to a life of pain. Aim: The purpose was to describe the experience of living with chronic neuropathic pain after spinal cord injury. Method: A literature review with inductive approach was conducted. The databases CINAHL, PsycINFO and MEDLINE were used to make the literature search. The result is based on nine articles of qualitative method and one with a mixed method where only the qualitative result was used. Result: The literature review has been generated in two main themes: The need for support, acceptance and management and six sub-themes: Experience of support from health care, experience of social support, experience of acceptance, experience of being able to act, the experience of management strategies, the experiences of hope. Conclusion: People concerned with chronic neuropathic pain after spinal cord injury experienced lack of knowledge and understanding from the health care. Increased knowledge from nursing staff about neuropathic pain can lead to people who are affected more easily handle the pain problem.