Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three months. Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously. Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife. Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the basis of content. Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life. Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes. Genom de frågor som ställdes ville vi uppnå en djupare förståelse för förändring och anpassning under kris. Under intervjuerna fann vi att alla de tillfrågade bolagen hade i förväg väl fungerade och väl utarbetade processer för hur risker hanteras. Därmed behöver de inte förändra sina rutiner och sin organisation för att anpassa verksamheten till en osäker situation i samhället.

Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner. Syftet med denna studie är att lyfta fram röster från ungdomar som har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund, och att titta på hur de hanterar den etniska diskrimineringen i Sverige. I hanteringen förekommer olika strategier, motstånd, attityder och förhållningssätt till det svenska samhället som ligger på personlig och grupplig nivå. Studien har ett kvalitativt arbetssätt, där det empiriska underlaget har bestått av tre halvstrukturerade intervjuer. Två av intervjupersonerna kommer ifrån marginaliserade områden, medan en är ifrån ett icke-marginaliserat område i södra Sverige. Studien visar att varken sociala tillgångar, bostadsområden eller positioner i det svenska samhället, minskar på upplevelsen av den etniska diskrimineringen. Den upplevs i en sådan hög grad att de utsatta kan känna ett visst utanförskap och icke-samhörighet med Sverige, som driver de till en dröm att någon dag lämna landet för gott.

Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor. / The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnperspektivet vid vårdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mödrarna uppfattade att konflikten påverkade barnen, före, under och efter vårdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhälleliga instanserna, familjerätt och domstol. Jag utgick från följande frågeställningar: Hur såg konflikten ut vid vårdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vårdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) påverkades under vårdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten påverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om föräldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist. Resultatet analyserades utifrån utvecklingsekologi och anknytningsteori. Undersökningens resultat visade att tre av fyra respondenter hade en värdekonflikt, att alla tror att barnen skulle ha det bättre om föräldrarna fått medling, och att det enligt mödrarna: var barnen i fokus i samarbetssamtalen, att barnperspektivet i vårdnadsutredningarna och i domstolsförfarandet inte var i fokus och att barnen mådde dåligt under vårdnadstvisten. Resultatet visar också, utifrån mödrarnas berättelser, att det finns ett samband mellan hur barnen mår i dag och föräldrakonflikten.

Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation. Att ha en positiv inställning och humor hjälpte ungdomarna att hantera sin sjukdom. Ett sätt att komma ifrån sjukdomen, och slippa tänka på den för ett tag var att försöka känna sig normal. Detta gjorde de till exempel genom att bära accessoarer, moderna kläder och testa sina gränser. I och med att ungdomarna spenderade så mycket tid på sjukhus blev de isolerade, vilket skapade en utanförkänsla gentemot friska ungdomar. Förändrat utseende, rädsla och utanförskapskänsla är faktorer som påverkade ungdomars livskvalitet negativt. Det visade sig att de cancersjuka ungdomarna hade lägre livskvalitet än friska ungdomar, men desto längre tid det gick efter diagnosen desto högre blev deras livskvalitet. Flickor visade sig generellt ha bättre välbefinnande än pojkar. / The aim of this literature study was to investigate how adolescents with cancer cope with there disease and how it effect their quality of life (QoL). This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the databases Medline, Cinahl, SweMed+ and PsykInfo. The result is based on fifteen articles. The result showed that social support such as parents and a special friend is important for the adolescents' well-being. The adolescents also described that it felt god to have someone to talk to that was in the same situation. A positive attitude and humour helped the adolescents to cope with their disease. One way to escape from the disease was trying to feel normal, a way of doing that was to wear accessories, modern clothes and pushing their limits. The adolescents spent a lot of time in the hospitals thus made them isolated, which resulted in alienation. Changed body image, fear and alienation are all factors that influence on the adolescents QoL. It was showed that adolescents with cancer had lower QoL than healthy adolescents, but as time pass by their QoL increased. In general the girls hade better QoL than the boys.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod. Resultat: Deltagarna har till stor del lärt sig att anpassa sig till de besvär bensåret orsakade. Smärtan hanterades bland annat genom att ta smärtstillande läkemedel vilket även kunde förbättra sömnen. Vid dusch användes plastpåsar, gladpack eller plaststrumpor för att inte blöta ner bandaget och vid nedsatt mobilisering användes hjälpmedel såsom rollatorer, kryckor eller rullstol. Genom att informera omgivningen om bensårets existens kunde det sociala umgänget förbättras samt genom att tänka positivt och avleda negativa tankemönster på bensåret genom sysselsättning samt jämföra med dem som har det värre kunde deltagarna lättare acceptera bensåret. Slutsats: Patienter med svårläkta venösa bensår kan anpassa sig till de symptom bensåret ger upphov till genom att tillämpa copingstrategier för att hantera det dagliga livet. Anhöriga är en viktig del i denna anpassning. Genom att tänka positivt, avleda negativa tankemönster på bensåret genom att aktivera sig samt jämföra med dem som har det värre kan personen lättare acceptera sitt bensår. / Background: In Sweden, approximately 50 000 people have venous leg ulcers and the cost of treating these is estimated to around one billion SEK. Slow-healing venous leg ulcers can affect individuals on a physical, mental and social level. The aim: To describe patients' experiences of managing symptoms related to slow-healing venous leg ulcers. Method: A qualitative research interview with semi-structured questions was applied as the method of data collection and conducted in four health centres in central Sweden with a total of 11 participants. The material was then evaluated by content analysis. The result: The participants largely learned to adapt the difficulties caused by leg ulcer. The pain was managed for example by taking painkillers, which also could improve the sleep. When showering plastic bags, cling film or plastic socks were used to avoid soaking the bandage and in the case of reduced mobility walking aids such as walkers, crutches or wheelchairs were used. By informing friends and family about the existence of the leg ulcer, social interaction was improved and by thinking positively, diverting negative thought patterns through free-time activities and comparing with those who had it worse the participants could more easily accept the leg ulcer. Conclusion: Patients with difficult-to-heal venous leg ulcers can adapt to the symptoms caused by the leg ulcer by using coping strategies to deal with everyday life. Family members are an important part of this adaptation. By thinking positively, divert negative thought patterns of the leg ulcer by activating and compare with those who had it worse, the person can more easily accept their leg ulcers.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt. Den sista frågeställningen studien försöker besvara är hur individens livskvalitet påverkas av att bli pensionär. Studien har gjorts med en kvalitativ metod. Det insamlade datamaterialet består av fyra intervjuer. Resultaten ger indikationer om faktorer som kan ha betydelse för hur individen hanterar pensionsövergången. Dessa faktorer är, hur individen upplever kontroll över när pensionering sker och om hon har förberett sig på den kommande pensioneringen, hur hon upplever delaktighet i samhället samt har meningsfulla aktiviteter att ägna sig åt som pensionär. Ett annat viktigt fynd är den centrala roll som familj och hälsa har för en framgångsrik hantering av övergången från att vara yrkesarbetare till att bli pensionär. Undersökningens resultat kan emellertid inte användas som ett underlag för en bedömning om pensionering är ett trauma för individen eller inte. / The purpose of this study is to examine how elderly persons handles the transition from work to retirement. The study aims to answer a number of questions. The first is to answer how the individual handles the transition into retirement. The second question is to answer whether there is a relationship between how the individual handles retirement transition and a salutogenic perspective based on Antonovsky's theory, SOC. The third question that the study intends to answer is how individuals perceive the role shift that occurs when she or he retires, mainly based on the concepts of role expectations, role loss and role conflict. The last question to answer is how the individual's quality of life affect of becoming a pensioner. The study has a qualitative method. The collected data consists of four interviews. The results indicate that several factors may influence how individuals handles the retirement transition. One important factor is how individuals perceive control over when retirement occurs and if she has prepared for the upcoming retirement, how she perceives participation in society and have meaningful activities to commit in when they are pensioners. Another finding is that family and health can be important for successful management of the transition from being a skilled worker to become a pensioner. The results can not be used as a basis for assessing whether retirement is a trauma for the individual or not.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier framkom. Personer med diabetes typ 1 upplevde välbefinnande på olika sätt, dels genom ökad kunskap, både genom ett eget aktivt sökande och från utbildningsprogram. En individuellt anpassad egenkontroll med en balans i livet framkom som en annan förutsättning. Även inställningen i form av positiva tankar, acceptans och integrering av sjukdomen ökade välbefinnandet. Stöd från vårdpersonal genom patientperspektiv och samtal var också viktigt. Även stöd från andra diabetiker och stöd från närstående framkom som förutsättningar för att uppleva välbefinnande. Slutsatser: Resultatets variation av upplevelser visar på vikten för sjuksköterskan att alltid ha patientperspektivet i fokus för att nå de individuella upplevelserna och därmed kunna främja hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation. Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet. Efter genomläsning med fokus på respektive studies resultatdel identifierades nyckelfynd. Likheter och skillnader mellan studierna identifierades och dessa fick utgöra nya teman och kategorier i resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman; upplevelser av den förändrade kroppen, hantering av en förändrad livssituation och smärta som en subjektiv, osynlig upplevelse. Att leva med långvarig smärta innebär inte bara att upplevelsen av kroppen förändras utan även att tillgången till världen förändras. Resultatet visar olika sätt på vilka patienter upplever och förhåller sig till dessa förändringar. Då smärta är en subjektiv och osynlig upplevelse adderar detta ytterligare svårigheter i mötet med andra människor. Diskussion: Katie Erikssons ontologiska hälsomodell används som teoretisk utgångspunkt i diskussionen. Långvarig smärta hade förändrat livet för patienterna i vår studie. Att integrera denna förändring var en process som olika patienter handskades med på olika sätt. Långvarig smärta kan innebära ett mångdimensionellt lidande för patienter och att enbart fokusera på en kroppslig nivå är inte tillräckligt. Erikssons hälsomodell belyser även den själsliga och den andliga dimensionen. Det är avgörande att låta patienten berätta om sina upplevelser och sin situation för att identifiera de områden som är viktiga för patientens liv och hälsa.