Bakgrund: Av den vuxna befolkningen i världen lever omkring 12 % med överaktiv blåsa (ÖAB) med en tydlig prevalensökning över 44 år. ÖAB definieras som akuta, täta urinträngningar med eller utan inkontinens och innebär en förlust av de första varnande signalerna från blåsan. ÖAB ses som en tyst sjukdom då kvinnor undviker att söka vård. Syfte: Belysa hur det dagliga livet påverkas av överaktiv blåsa hos kvinnor. Metod: Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Kvinnor hanterar ÖAB genom att planera dagen efter toalettillgång. De undviker vätska före aktiviteter, begränsar mängd alkohol samt tömmer blåsan i förebyggande syfte för att minska risken för akuta trängningar och läckage. Vid genomförande av fysisk aktivitet utformas den efter blåsans förmåga. Aktiviteter och rörelsen som medför läckage undviks av kvinnor med ÖAB. Kvinnor som sökt vård för problematiken upplevde sig få ett negativt bemötande av sjukvårdspersonalen vilket också leder till att de slutar söka vård. Slutsats: Kvinnor med ÖAB bildar en vardag efter blåsan och planerar dagen efter blåsans behov att tömmas. Sjukvårdspersonalens bemötande till kvinnor med ÖAB bör ändras för att kvinnorna ska få känna en ökad acceptansnivå till sitt tillstånd. Det leder således till bättre behandlings- och hanteringsmöjligheter för de drabbade kvinnorna. / Background: Of the adult population, worldwide, live about 12 % with overactive bladder (OAB) with a clear prevalence increase over the age of 44. OAB is defined as acute, frequent urination with or without incontinence which means an absence of the first warning signals from the bladder. OAB is seen as a silent decease, because women avoid seeking care. Aim: To illustrate how daily life is affected by overactive bladder in women. Method: Semi-structured interview with qualitative content analysis was used. Result: Women manage OAB by planning their day after toilet access. They avoid drinking before activities, limit the amount of alcohol and empty the bladder for preventive purposes to reduce risk of acute urgency and leakage. When performing physical activity, it´s designed after the ability of the bladder. Activities that cause leakage are avoided by women with OAB. Women who have sought care for the problem, received a negative response from the healthcare staff, which also leads them to stop seeking care. Conclusion: Women with OAB form their daily life after the bladder and are planning the day after the bladder needs to be emptied. The healthcare staff's treatment of women with OAB should be changed so that women can feel an increased level of acceptance of their condition. It leads to better treatment and management options for the affected women.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats. Resultat: Utifrån syftet presenterades fyra respektive tre underteman; Hur barn hanterar sin situation – ta på sig en vuxenroll, distraktion, känna kontroll genom information och att ta vara på det positiva; Hur sjuksköterskan kan stödja barnet – information, att involvera barnen och emotionellt stöd och förståelse. Slutsats: Det bör vara angeläget att sjuksköterskor har kunskap om hur barn hanterar sin situation när de har en svårt sjuk förälder och vad brist på stöd till dessa barn kan ge för konsekvenser i framtiden. Denna kunskap hos sjuksköterskor kan bidra till större uppmärksammande och bättre stöd till barn som anhöriga. Sjuksköterskor kan stödja genom information och delaktighet och på så vis minimera eventuell risk för framtida ohälsa hos barnen. Klinisk betydelse: Nästan all sjukvårdspersonal kan komma att möta barn som anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Resultatet från studien borde även kunna tillämpas inom andra områden, till exempel då ett syskon, mor- eller farförälder är svårt sjuk. / Background: In 2010 the Health care law introduced a new statute that resulted in new guidelines for several of Sweden’s county councils regarding the treatment of children as dependants. Every year, 3361 children lose a parent due to severe illness, and this may result in a poorer physical and mental health of the child. An increased awareness by health care professionals would allow detection and support to these vulnerable children. Purpose: To describe how children cope with their situation when a parent is seriously ill and how the nurse can support the child. Method: A literature review based on 13 studies with a qualitative approach. Results: Based on the purpose, all together seven subthemes were presented: How children cope with their situation - taking on an adult role, distraction, feel in control through information and highlighting the positive; How the nurse can support the child - information, involve the children and emotional support and understanding. Conclusion: It should be important that the nurse has knowledge of how children handle the situation when they have a seriously ill parent, and what the consequences might be from the lack of support. This knowledge among nurses can contribute to better detection and support for these children. Nurses can support through information and participation, and thus minimize risk of future health problems among children. Clinical implications: Almost all healthcare professionals might encounter children of severely ill parents. The result from the study could also be applied in other areas, such as when a sibling or grandparent is severely ill.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Bakgrund Epilepsi är en kronisk sjukdom i hjärnan som drabbar cirka 50 miljoner personer runt om i världen. Sjukdomen kännetecknas av återkommande anfall. Stigmatisering och diskriminering är förekommande vilket kan göra att personer med epilepsi inte kan delta fullt ut i den sociala aspekten. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller att hjälpa personer med epilepsi att hantera ett brett spektrum av utmaningar som kommer med sjukdomen. Syfte Syftet är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med epilepsi med fokus på stresshantering. Metod Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Tolv vetenskapliga studier ligger som grund för resultatet inhämtade ifrån databaserna APA PyscINFO och CINAHL. Litteraturöversikten har en deduktiv ansats baserat på vald teoretisk referensram kombinerat med induktiv ansats som utgår från de olika delar av studiernas resultat. Resultat Personer med epilepsi använder emotionsbaserad coping i form av acceptans och positivitet samt isolering och distansering. Problembaserad coping används genom att tillämpa interventioner, försiktighetsåtgärder, livsstilsförändringar, söka behandling och stöd hos andra. Slutsats Stressen av att leva med epilepsi visade sig ha stor påverkan på personernas livskvalité. Emotions- och problembaserad coping användes för att hantera stressen som kommer med sjukdomen. Tillämpningen av dessa metoder är individuella och ser olika ut från person till person. / Background Epilepsy is a chronic illness of the brain which affects around 50 million people around the world. The illness is characterized by recurrent seizures. Stigma and discrimination are rampant which makes persons with epilepsy unable to participate fully in the social aspects of life. Health care providers have an important role in helping persons with epilepsy in the broad spectrum of challenges that comes with the illness. Aim The study aims to describe the experiences of persons living with epilepsy with focus on stress management. Method This study is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Twelve scientific studies were used as the basis for the results taken from databases APA PsycINFO and CINAHL. This literature review has a deductive approach based on the chosen theoretical framework combined with an inductive approach taken from various parts of the result from the chosen scientific studies. Results Persons with epilepsy used emotional based coping in the form of acceptance and positivity as well as isolation and distancing. Problem based coping was used in the form of implementing interventions, precautionary measures, lifestyle changes, finding treatment regimens and support from others. Conclusions The stress of living with epilepsy had a big impact on the person's quality of life. Emotional- and problem based coping was used to handle the stress that comes with the illness. Application of these methods are from an individual’s standpoint and sees different from one person to another.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar. Artiklarna som har använts har varit av olika karaktär, åtta stycken har en kvalitativ metod ansats och två stycken en kvantitativ ansats. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Andningsbesvär var ett dominerande symtom hos deltagarna. Accepterande av sjukdomen och att göra det bästa av situationen är något som de flesta deltagarna försökt göra. Livskvaliteten har angetts som både bra och dålig. Ytterligare ett resultat som framkommit i sammanställningen är att KOL-grupper med utbildning är positivt för personer med KOL. Beroende av vilket stadium man är i sin KOL-sjukdom avgör hur man upplever sin livssituation. / Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is one of the most common ethnic diseases that furthermore are increasing. The most common cause to COPD is smoking. As the disease is developed the symptoms increases gradually and it influences all aspects of daily life for the person suffering from COPD. The aim with the study was to get deeper knowledge about how persons with COPD describe their daily living. The method was a literature review that included scientific articles. Eight qualitative and two quantitative articles have been examined. The results shows that the patients diagnosed with COPD are influenced by their disease physically, psychically and socially. Dyspnoea was the dominating symptom among the participants. Accepting the disease and making do as best as possible are strategies that most participants chose. Quality of life has been stated as both good and poor. Yet another result that becomes apparent is that educations in groups are positive for persons with COPD. The disease affects daily living depending on which stage the patient with diagnosed COPD is in.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades; Känna och uppleva, Hitta mening och Gå vidare. Allmänna upplevelser var rädsla, oro och känslor av sårbarhet och värdelöshet, men även kroppsliga symtom såsom bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet upplevdes. Det ansågs vara viktigt att fortsätta med det dagliga livet för att inte fastna i den sjuka rollen. Även livsstilsförändringar var till hjälp för att finna balans i livet igen. Stöd och support från familj, närstående och vänner ansågs vara det mest betydelsefulla under återhämtningsprocessen, men även särskilda rehabiliteringsgrupper. Konklusion: Resultatet tyder på att denna patientgrupp behöver ett lämpligt känslomässigt stöd från sjuksköterskor för att motiveras till adekvat hantering och återhämtning. En fördjupad förståelse gällande patientens upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter den enskilda individen. / Background: Cardiovascular diseases are the most common causes of death in Sweden, although the mortality rate has declined sharply in the recent decades. Both the ages of onset and number of deaths has decreased successively through the years. Aim: The aim of this study was to highlight the research concerning how men and women’s lives were affected by a myocardial infarction. The focus was on experiences, coping and quality of life. Method: Goodman’s 7-step model was used as the method. The literature review was based on 11 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Results: Three themes were identified; Feeling and experiencing, Finding meaning and Moving on. General experiences were fear, anxiety and feelings of vulnerability and worthlessness, but also physical symptoms such as chest pain, shortness of breath and fatigue were experienced. It was considered as important to continue with daily life in order to not get stuck in the sick role. Also lifestyle changes were helpful in order to find balance in life again. Support from family, relatives and friends were considered to be the most important during the recovery process, but also special rehabilitation groups. Conclusion: The results suggest that this group of patients need an appropriate emotional support from nurses to be motivated to adequate treatment and recovery. An in-depth understanding regarding the experiences of the patient can help nurses to adapt individual nursing interventions.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett aktuellt samhällsproblem. Sjuksköterskan har en viktig roll i att både kunna upptäcka våldsutsatthet, och ge adekvat vård. Dock upplever de våldsutsatta kvinnorna stora brister i vården där de anser att de inte får den vård och bemötande de behöver. Syfte: Var att belysa hur sjuksköterskan hanterar situationen i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat. Resultat: Tre huvudteman framträdde: Att ha ett undvikande förhållningssätt, detta för att sjuksköterskorna hade kunskapsbrist och styrdes av fördomar. Att vara stödjande, där sjuksköterskan är en central länk i vården och har därför en viktig roll i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan identifierar den våldsutsatta kvinnan men skapar även en trygg relation, och blir därför ett viktigt stöd för kvinnan. Att påverkas emotionellt, även känslor och tankar påverkade sjuksköterskorna, de flesta ansåg dock att det var viktigt att kunna sätta sina känslor och tankar åt sidan för att kunna ge bästa möjliga vård åt den våldsutsatta kvinnan. Konklusion: Ett genomgående drag var att sjuksköterskorna ansåg att det var en utmaning att hantera situationen med den våldsutsatta kvinnan på ett professionellt sätt. De flesta saknade träning och kunskap, men även fördomar och generaliseringar var stora hinder. Utbildning och träning vad beträffar våld i nära relationer är därför essentiell för sjuksköterskan. Det är av vikt att synliggöra våld i nära relationer som ett samhällsproblem så det inte förblir en dold fråga och så att attitydförändringar kan äga rum till den utsattas fördel. / Background: Violence against women is a global problem. The nurse has an important role to identify violence and give adequate care. The abused women often experience shortcomings in the healthcare service and felt that they didn’t get the care they needed. Aim: Was to illustrate how the nurse manages the situation in the meeting with the abused woman. Method: A literature study where 10 qualitative scientific articles formed the result of the study. Result: Three main themes were found in how the nurse managed the situation in the meeting with the abused woman. To have an avoiding approach, this was because lack of knowledge and prejudices. To be supportive, the nurse has a central part in the healthcare team and therefore an important role in the meeting with the abused woman. The nurse identifies, creates a good relationship with the abused woman, and becomes an important support. To be emotionally affected, feelings and thoughts were something that affected the nurses. In order to provide the best possible care for the abused women it was important to be able to put their own feelings and thoughts aside. Conclusion: A common feature were that the nurses considered it challenging to manage the situation with the abused woman in a professional way. Many felt that they were not trained and had a lack of knowledge. Other barriers were prejudices and generalizations. Concerning intimate partner violence education and training are essential for the nurse. It is important to visualize violence in relationships as a social problem so it doesn’t remain a hidden question and that attitudinal changes can take place to the victims’ advantage.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi. Vid radikal prostatektomi kan komplikationer såsom erektil dysfunktion (ED) och urininkontinens (UI) uppstå. Efter att ha undersökt ämnet upptäcktes ett återkommande problem, nämligen att män som genomgått RP ansåg att de inte fått tillräckligt med information kring komplikationerna. Metod. I denna litteraturstudie har sökningar gjorts i olika databassökningar. Databaser som använts är Medline, Cinahl samt PsycINFO. Utifrån de sökningar som gjorts har sedan tio artiklar valts ut för att granskas. Resultat. Från de tio artiklar som valdes ut skapades fem teman: känslomässiga upplevelser efter operationen, att återfå kontrollen, tillgången på information och egen kunskap, förändringar i vardagen relaterat till UI, samt förändrade sexuella/intima relationer. Slutsats. ED och UI är komplikationer som medfört stora förändringar i respondenternas liv. Resultatet visade på att det fanns en brist i att ge patienterna information som de klarade av att ta in. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och hjälpa dessa män. Med tanke på att ingreppet ökar krävs ytterligare forskning inom detta område. / Aim. To illustrate what the scientific literature writes about men's experiences of urinary incontinence and erectile dysfunction after radical prostatectomy (RP) and its impact on daily life. Background. Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and in 2010 nearly 10,000 men were diagnosed with prostate cancer. When cancer is localized to the prostate one of the treatment options is radical prostatectomy. Complications such as erectile dysfunction (ED) and urinary incontinence (UI) occur after radical prostatectomy. After having been researching the topic there was a recurring problem, which is that men who had undergone RP often felt they had not received enough information about complications. Method. In this literature review searches have been made in various database searches. Databases used were Medline, Cinahl and PsycINFO. Based on the different searches that been made, ten articles were selected for review. Result. From the ten articles five themes were created: emotional experiences after surgery, to regain control, the availability of information and self-knowledge, changes in daily life related to UI, and altered sexual/intimate relationships. Conclusion. ED and UI are complications that led to major changes in the respondents lives. The results show that there is a lack in giving patients information they are able to take in. The nurse has an important role when it comes to support and help these men. Considering that this intervention is growing, further research in this area is required.

Background: The use of concentrated potassium may result in medication errors or, in worst case scenario, death. Sweden currently does not have any national best practices associated with the use of concentrated potassium, but the Region of Jönköping County (RJL) has initiated the development.  Aim: The study’s aim is to map the usage of concentrated potassium in RJL, compare their usage with the Region of Östergötland’s and find potential improvements compared to an international best practice.  Methods: A cross-sectional study divided into a register study and a scoping review of current literature regarding guidelines on the usage of concentrated potassium.  Results: The product purchased most often was Potassium Chloride (1 mmol/ml) (152 packages/year ± 5,36 in 2018-2021). Operation and intensive care unit bought concentrated potassium with highest frequency (24,3 packages/month ± 11,7 in 2009-2012), and the surgeon clinic prescribed concentrated potassium most often (256 prescriptions in 2021). RJLs’ templates include both potassium-chloride and -phosphate infusions, containing sodium chloride (0,9 mg/ml), glucose (50 – 100 mg/ml) or ringer acetate. None had a total volume < 1000 ml. The Region of Östergötland consistently used more mmol/care places of concentrated potassium than RJL during 2018-2021. Fourteen documents were collected containing 166 guidelines, which were divided into storage (15 guidelines), readily mixed infusions (15 guidelines), dosages (54 guidelines), safety (37 guidelines) and monitoring (19 guidelines).  Conclusion: This study shines a light on different factors related to safe storage and usage of concentrated potassium, as well as the need for regional and national guidelines.

Bakgrund och problem: Eftersom uppmärksamheten kring hållbarhet har ökat behöver organisationer implementera det i sin verksamhet för att överleva på lång sikt. Olika sätt har framtagits såsom Triple Bottom Line, formell och informell styrning samt Corporate Social Responsibilities. Tidigare forskning belyser att det finns relativt lite forskning kring hur chefer implementerar styrformer riktat mot hållbarhet. Vidare finns det en brist i förståelsen hur det globala hållbarhetskonceptet översätts till policyer som utvecklas och implementeras på lokal nivå. Eftersom det är inom lokala förvaltningar som hållbarhetsbegrepp förvandlas till konkreta handlingar, är det viktigt att förstå översättningsprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en svensk kommuns miljömässiga hållbarhetsmål blir konkret praktik som mäts och utvärderas. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsmetod. Forskningsansatsen är abduktiv eftersom teori och empiri har jobbats med fram och tillbaka. Det är en fallstudie av en kommun där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes i syfte av att skapa förståelse hur kommunen översätter miljömässiga hållbarhetsidéer till konkreta handlingar. Slutsats: Det den empiriska forskningen påvisar är att översiktliga hållbarhetsmål måste översättas för att kunna implementeras och mätas på lokal nivå. Idén som färdas kan få flera olika tolkningar under resans gång innan det väl blir en handling. Forskningen påvisar även att interna hållbarhetsmål skapas ifall målen inte är konkreta nog för att avdelningarna ska lättare uppnå det övergripande målet. / Background and problem: As attention to sustainability has increased, organizations need to implement it in their operations in order to survive in the long run. Various ways have been developed such as triple bottom line, formal and informal management and corporate social responsibilities. Previous research highlights that there is relatively little research on how managers implement management control systems aimed at sustainability. Furthermore, there is a lack of understanding of how the global sustainability concept is translated into policies that are developed and implemented at the local level. Since it is in local administrations that the concept of sustainability is transformed into real actions, it is important to understand the translation process. Purpose: The purpose of this study is to describe how environmental sustainability of a Swedish municipality becomes practical which can be measured and evaluated.  Method: The study has a qualitative research method which has a abductive research approach since theory and empirical research has been working together throughout the study. It is a case study of a municipality where the empirical data has been gathered through semi-structured interviews. The interviews were conducted in order to create an understanding of how the municipality translates environmental sustainability ideas into real actions. Conclusion: What the empirical research shows is that general sustainability goals must be translated in order to be implemented and measured at the local level. The idea that travels can have several interpretations along the journey before it becomes an action. The research also shows that internal sustainability goals are created if the goals are not specific enough, in order to more easily achieve the overall goal.