No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsätts för stark känslomässig påfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig otillräckliga i vårdandet av patienterna samt att de saknar stöd från arbetsplatsen för att bearbeta sina känslor. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nära död samt handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer där sex stycken sjuksköterskor på en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har använts och datamaterialet har analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser kring död påverkas av olika faktorer så som vilken relation de har till patienten, hur omvårdnaden kring patienten går till samt hur dödsförloppet blir. Handledningen uppfattades som ett viktigt stöd där sjuksköterskorna kunde prata om sina känslor. Den goda gemenskapen och stödet via kollegorna var viktigt i hanteringen av upplevelser i arbetet kring död. Slutsats: Det finns anledning att tro att hospicefilosofin bidrar till sjuksköterskornas positiva erfarenheter av arbetet nära död. Handledning bidrar till ett bra arbetsklimat, god gemenskap och bättre omvårdnad för patienten. Författarna anser att resultatet ger belägg för att handledning är ett viktigt stöd för hantering av påfrestningar i arbetet. Detta torde innebära att handledning bidrar till sjuksköterskors välmående samt på längre sikt minskar risken för utbrändhet. / Background: Nurses who work with suffering and dying patients are exposed to strong emotional strain. Previous research show that nurses often feel inadequate in caring for the patients and they lack support from the workplace to deal with their emotions. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experiences in working close to death and the role of clinical supervision as support in handling this type of work. Method: Data was collected through interviews where six nurses from a hospice ward in southern Sweden participated. A semi-structured interview guide was used and the material was analysed with content analysis. Results: The result showed that nurses’ experiences surrounding death are affected by different factors such as what type of relation they have to the patient, how caring concerning the patient is carried out and the course of events of the death. Clinical supervision was perceived as an important support where the nurses could talk about their feelings. Good fellowship and the support from their colleagues were important in handling the work surrounding death. Conclusion: There is reason to believe that the hospicephilosophy contribute positive experiences for nurses working close to death. Clinical supervision contributes good working environment, good fellowship and better care for the patient. The authors believe the results provide evidence that clinical supervision is an important support for handling strain related to work. This should imply that clinical supervision contribute to the well being of nurses and in the long run decrease the risk of burnout.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket. I övergången från student till sjuksköterska finns en förhöjd risk för att utveckla stress. Stress uppkommer av flera olika anledningar och det finns olika tillvägagångssätt för att hantera den uppkomna stressen och därmed försöka förekomma eventuella negativa konsekvenser.Syfte: Syftet var att kartlägga och analysera vetenskapliga litteratur om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress den första tiden som professionell sjuksköterska.Metod: En litteraturstudie med åtta kvantitativa, en kvalitativ och en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats från olika delar av världen. Litteraturstudien inkluderade studier som behandlade nyexaminerade sjuksköterskor som inte har jobbat mer än 2 år, yrkesrelaterad stress, strategier för att hantera stressen och konsekvenser av upplevd stress efter kritisk granskning. Databaser som användes för litteratursökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress på arbetsplatsen. Stressen beror på olika faktorer. De mest förekommande stressfaktorerna är arbetsbörda, anpassning, kompetens, handskas med döden, typ av arbetsplats samt situationer med patientkontakt. Nyexaminerade sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att hantera stressen. De som använde effektiva hanteringsstrategier kände sig mindre stressade. Ångest, depression, dåligt självförtroende, avsikt att byta yrke, sluta och byta jobb oftare är de mest upplevda konsekvenser av upplevd stress. Slutsats: Studiens resultat visar att nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress under de första två åren av deras yrkeskarriär. Stressen de upplever får konsekvenser på så väl individ- som organisationsnivå. Stressen genererar negativa känslor och påverkar sjuksköterskornas vilja att stanna på arbetet. / Background: Stress is common among nurses and in the transition from student to professional nurse there is an increased risk for developing feelings of stress. Stress occurs for various reasons and there are different strategies to handle the stress to anticipate possible negative consequences.Aim: The aim with the study was to examine and analyse scientific literature about newly graduated nurses’ experiences about stress during their first years as a professional nurse.Methods: A literature study of eight quantitative, one qualitative and one combined qualitative and quantitative study from different parts of the world. Studies that dealt newly graduated nurses who have not worked more than two years as professional nurses and also dealt work related stress, coping strategies and consequences of perceived stressors were included after critical review. The databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used for the literature research.Results: Newly graduated nurses feel moderate to high levels of stress at work. Stresses occurs due to various factors. The most common stress factors are workload, alignment, skills, dealing with death, type of workplace and dealing with the patients. Newly graduated nurses used different coping strategies. Those who used effective coping strategies felt less stressed and also those who got help in the form of nursing group, elaborate procedures and job standardization of department or employer also experienced less stress. Anxiety, depression, poor self-esteem, intention to change profession, intention to quit and change of workplace more frequently are the most perceived impact of these stressors.Conclusion: This study show that graduated nurses feel moderate to high levels of stress during the first two years of their professional career. The stresses they experiencing has consequences in both individual and organizational level. The stress generates negative feelings and have an influence at the nurses will to stay at work.

Litteraturstudie om patientens upplevelse och hantering av att ha sjukdomen samt sjuksköterskans roll.

Bakgrund: Läkemedelsgruppen cytostatika är klassificerad som ett hälsofarligt ämne och kräver försiktighetsåtgärder som främjar säker hantering, då det finns risk vid exponering. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna som i sitt arbete kommer i kontakt med cytostatika får utbildning för lämpliga försiktighetsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade hur sjuksköterskor arbetade säkert i samband med cytostatikabehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där datainsamlingen gjordes i två olika databaser vilket resulterade i tio resultatartiklar. Resultat: Resultatet kategoriserades i tre kategorier: Kunskap, Personlig skyddsutrustning och Arbetsmiljö. Majoriteten av sjuksköterskorna påvisade en bristande kunskap vid cytostatikabehandling där en stor del av sjuksköterskorna inte hade fått någon utbildning. Handskar var den mest använda skyddsutrustningen vid hantering av cytostatika. Personlig skyddsutrustning kunde dock vara ett hinder och störa sjuksköterskan vid arbetsmomentet. Ljud och ljus var faktorer som kunde distrahera sjuksköterskan från att dubbelkontrollera läkemedel. Konklusion: Kunskap krävs för att sjuksköterskan ska kunna arbeta säkert i samband med cytostatikabehandling. Riktlinjer för handhavande av cytostatika finns till för att skydda vårdpersonal men även patienter för exponering. / Background: The drug group cytostatics is listed as a health hazardous drug and require precautions that promote safe handling, as there is a risk of exposure. Therefore, it is important that the nurses who in their work come in contact with cytotoxic drugs receive training for appropriate precautions. Purpose: The purpose was to describe factors that affected how nurses worked safely in correlation to chemotherapy. Method: The study was conducted as a general literature study where the data collection was done in two different databases, which resulted in ten result articles. Results: The results were categorized into three categories: Knowledge, Personal protective equipment and Working environment. The majority of nurses demonstrated a lack of knowledge in chemotherapy treatment where a large part of nurses did not receive any training. Gloves were the most used protective equipment when handling cytotoxic drugs. However, personal protective equipment could be an obstacle and disturb the nurse during the work phase. Sound and light were factors that could distract the nurse from double-checking medicines. Conclusion: Knowledge is required for the nurse to be able to work safely in correlation to chemotherapy. Guidelines for the handling of cytotoxic drugs exist to protect healthcare personel but also patients from exposure.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrke är mötet med döden oundvikligt och det ingår även i sjuksköterskans professionen att vårda döende och också att ta hand om patienterna efter döden. Döden kan ha en positiv eller negativ innebörd och kan vara förknippad med olika känslor såsom medkänsla, sorg och hjälplöshet. Forskning visar att utbildning är viktigt för att få en positiv attityd till döden då attityden kan påverka hur sjuksköterskor vårdar döende patienter. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor hanterar sina känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar som alla har kvalitativ ansats och är hittade efter specificerad datasökning med hjälp av PEO-modellen i Cinahl och Pubmed. Alla artiklar är kvalitetsgranskade enligt en kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier utförd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Efter kvalitetsgranskningen har artiklarna analyserats med hjälp av Popenoes analysmetod. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor bäst hanterar sina känslor som uppstår vid dödsfall av patienter genom rutin och erfarenhet, genom stöd av andra, genom emotionella strategier och genom reflektion. Dessa fyra beskrivningar är också de fyra huvudkategorier som kom fram i resultatet genom analysen och som bäst beskriver sjuksköterskornas sätt att hantera känslor som uppstår vid dödsfall av patienter. Konklusion: Det som hjälpte sjuksköterskor att hantera sina känslor som uppstod när patienter avled var att lära sig att acceptera döden, att prata om döden och att få tid att på olika vis processa de känslor som uppstod när en patient avled. / Background: In the nursing profession, the encounter with death is inevitable and it is also part of the nursing profession to care for the dying and to take care of the patients after they die. Death can have a positive or negative meaning and can be associated with different emotions such as compassion, sadness and helplessness. Research shows that education is important to have a positive attitude towards death as the attitude can affect how nurses care for dying patients. Purpose: To investigate how nurses cope with their emotions in case of death of patients in inpatient care. Method: This literature study is based on 10 scientific articles that all have a qualitative approach and were found after a specified data search using the PEO model in Cinahl and Pubmed. All articles are quality reviewed according to a quality review template for qualitative studies carried out by Swedish agency for health technology assesment and assessment of social services (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). After the quality review, the articles have been analyzed using Popenoe's analysis method. Results: In the results, it emerged that nurses best deal with their emotions arising from the death of patients through routine and experience, through support from others, through emotional strategies and through reflection. These four descriptions are also the four main themes that emerged in the results and which best describe the nurses' way of dealing with emotions that arise when patients die. Conclusion: It helped nurses to deal with their emotions that arose when patients died by learning to accept death, to talk about death and to have the time to process emotions which occurs when a patient died.

Bakgrund: Kärlkramp är en kranskärlssjukdom som drabbar många människor och medför en sänkt livskvalité samt hälsa för patienten. För att minska patienternas sjukdomsbörda i det dagliga livet, krävs det att sjuksköterskan är insatt i sjukdomen och hur den upplevs av patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hur det är att leva med kärlkramp. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med kärlkramp delade en gemensam upplevelse av att ha ett begränsat liv, både ur ett psykiskt-, fysiskt- samt socialt perspektiv, som delades upp i fyra huvudkategorier: upplevelser av fysiska besvär, upplevelser av en begränsad livsstil, upplevelser av psykiska besvär och behov av strategier för att hantera sin sjukdom.Konklusion: Patienternas upplevelser av att leva med kärlkramp indikerade att sjukdomen hade en omfattande inverkan på deras liv. Sjukdomen hade en negativ påverkan på såväl det upplevda välbefinnandet som den fysiska funktionen, vilket påverkade patienternas sociala tillhörighet och förmåga att utföra aktiviteter. Många patienter upplevde en förändrad inställning till livet samt den egna självbilden. En ökad kunskap om patienters upplevelser av kärlkramp skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård. / Background: Angina is a coronary artery disease that affects many people and causes reduced quality of life and healthfor the patient. In order to reduce the patients’ burden of the disease in daily life, it’s required that the nurse is familiarwith the disease and how it’s experienced by the patients. Aim: The purpose was to elucidate patients’ experiences ofliving with angina. Method: This study was conducted as a general literature study with an inductive approach andincluded eight different scientific articles. Result: Patients with angina shared a common experience of leading a limitedlife, both from a psychological-, physical- and social perspective, divided into four different main categories: experiencesof physical problems, experiences of a limited lifestyle, experiences of psychological problems and need for strategies to manage their illness. Conclusion: Patients’ experiences of living with angina indicated that the disease had an extensive impact on their lives. The disease had a negative impact on both perceived well-being and physical function, which affected the patients’ social belonging and ability to perform activities. Many patients experienced a changed attitudetowards life and one's self-image. An increased knowledge of patients’ experiences of angina could contribute to more person-centered care.

Vätgas har de senaste åren blivit mer och mer populärt att använda. Vätgas har många användningsområden och fördelen med att använda vätgas är att så gott som inga luftföroreningar orsakas vid förbränning. Vätgas är även en viktig del i omställningen för att Sverige ska nå koldioxidneutralitet senast år 2050. Det diskuteras om högtrycksledningar med vätgas som ska gå längs kusten från Vasa i Finland till Örnsköldsvik i Sverige med en avstickare till Kiruna. Anledningen till högtrycksledningarna är framför allt för en fossilfri ståltillverkning men också att det kan komma till användning för mycket annat. Då vätgas har andra risker än andra brännbara gaser krävs utbildning inom området och relevanta regelverk för att kontrollera användningen av vätgas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en förremiss som lägger till vätgas i MSBFS 2020:1, myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler. Förremissen har skickats ut till berörda företag och branscher som hanterat/hanterar vätgas för att få in synpunkter kring vätgashanteringen samt att fånga upp aspekter, konsekvenser och tillämpningar som MSB kan ha missat i deras eget arbete. Syftet med detta arbete har varit att få en förståelse för vad det finns för regelverk som kontrollerar användningen av vätgas i Sverige men även i Finland och om det skiljer sig åt mellan länderna.   Genom litteraturstudier och intervjuer har relevant fakta kunnat samlas in gällande ämnet som gjorde grunden för teoridelen.   Regelverk specifikt för vätgas finns inte i dagens läge varken i Sverige eller i Finland. Det är dock på ingång i båda länderna då Finland ska släppa en anvisning i början av 2024 för vätgas och Sverige ska släppa en uppdatering av MSBFS 2020:1 där vätgas ingår under 2024.

Under de senaste åren har lustgas blivit allt vanligare som berusningsmedel, både bland unga och vuxna. Lustgas är inte narkotikaklassat och kan därför lagligt säljas, köpas och användas av alla åldrar. I föreliggande studie undersöktes vilka attityder till lustgas olika professioner möter hos ungdomar samt hur de hanterar problematiken med ungdomars ökade lustgasanvändning. De attityder som framkommer i studien är att ungdomar anser att lustgas är ofarligt, att användningen är normaliserad och att lustgas ses som ett naturligt inslag på fester. Samtidigt är lustgasanvändningen något som sker i hemlighet och i vuxnas frånvaro. Resultatet visar att samtliga professioner bemöter och hanterar lustgasanvändningen genom att informera ungdomarna och deras föräldrar om riskerna med lustgasanvändandet. Resultatet belyser svårigheterna med att hantera lustgasanvändandet på grund av det faktum att lustgas är lagligt, lättillgängligt och att ungdomarna har bra argument. Professionerna uppger även svårigheter att upptäcka lustgasanvändandet då ungdomar hemlighåller användandet samt att det är svårt att se tecken på att ungdomen använt. Det är inte bara normerna i den egna gruppen som påverkar ungdomars attityder utan även vuxna och samhället i stort. Att lustgas ses som ofarligt då det är lagligt belyser det symboliska värdet av lagligt respektive olagligt. Däremot kan lagar och begränsningar göra att ungdomar söker sig till andra lättillgängliga berusningsmedel. Det räcker alltså inte bara att begränsa tillgången utan det måste också finnas andra insatser anpassade till olika åldersgrupper. Det är viktigt att ungdomar till exempel får information om hälsoriskerna. Föräldrar och andra vuxna har ett ansvar och det är därför viktigt att vuxna håller sig uppdaterade om vad ungdomar sysslar med och att de läser på så de kan ge korrekt information och motargument. Studien visar även vikten av att införa lagar kring lustgasanvändning i berusningssyfte för att, förutom begränsa tillgången, underlätta det förebyggande arbetet mot lustgas.

There are around 90 000 deaths annually in Sweden, it is not unusual for nurses to encounter death in their work. Death can evoke many strong emotions; it is therefore of great importance that nurses’ can cope with their emotions. The aim of this study was to explore nurses' experiences in coping with their own emotions from patient deaths in inpatient care. The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. Ten articles from the databases Cinahl and PubMed, published 2013-2023 in English were included. The articles were analyzed using Friberg’s (2022) five step process. Two main themes were identified: coping strategies in case of death and aspects influencing the coping of emotions. The results showed that nurses coped with their emotions using different coping strategies which could be divided into three subthemes: coping with emotions through practical problem-solving, coping with emotions through distraction and coping with emotions by changing perspective. The results also showed that cultural and religious aspects affected the nurses coping, in both positive and negative ways. Some nurses found ways to cope with their emotions after they had gained experience within the field of deaths, while other nurses didn’t and expressed a feeling of not having enough knowledge about how to cope with their emotions. Therefore, nurses need education on how to cope with their feelings that occur in difficult situations such as deaths. / I Sverige dör omkring 90 000 personer årligen. Sjuksköterskor som jobbar inom slutenvården kan stöta på både oväntade och förväntade dödsfall i sitt arbete och behöver därför kunna hantera känslor som uppstår i samband med dödsfall. I studien beskrivs olika lagar och föreskrifter att förhålla sig till när ett dödsfall inträffar. För att hantera känslor som uppstår kan olika copingstrategier tillämpas, dessa kan delas in i tre grupper; problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Sjuksköterskors ansvar kring dödsfall handlar om att respektfullt omhänderta patienten och anhöriga på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor ska även förhålla sig till International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. ICN:s etiska kod beskriver principer och värderingar vilket sjuksköterskor bör följas för att främja hög kvalitet, säkerhet och omsorg i vården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring hantering av egna känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Resultat visade att de flesta sjuksköterskor hanterade sina känslor genom att tillämpa olika copingstrategier, vilka var; att hantera känslor genom praktiska lösningar på problemet, att hantera känslor genom avledning och att hantera känslor genom att ändra perspektiv. Religiösa och kulturella aspekter visade sig påverka sjuksköterskors hantering av känslor, det underlättade för vissa och försvårade för andra. En annan aspekt som påverkade hanteringen var sjuksköterskors tidigare erfarenheter, där resultatet visade att en längre erfarenhet oftast underlättade för hanteringen. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskor uttryckte en känsla av att de inte hade nog med kunskap i hur de skulle hantera känslor som uppstod vid dödsfall. Detta examensarbete genomfördes som en litteraturbaserad studie med grund i befintlig kvalitativ forskning, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras om att det fanns en brist i sjuksköterskors kunskap om hur de skulle hantera sina egna känslor. Konsekvenserna av att detta kunde påverka patienters omvårdnad negativt och orsakade problem såsom utmattningssymtom för sjuksköterskor.