Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas. Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.   Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att sjuksköterskor har svårt att vårda barn utifrån den palliativa vårdens perspektiv på grund av att dokumentation och övriga arbetsupp­gifter tar för mycket tid från omvårdnaden av barnet och familjen. Andra orsaker är tidsbrist i form av knappa resurser samt för stor tillämpning av medicinteknisk utrustning. Det krävs även mer kunskap och stöd för sjuksköterskor för att kunna bearbeta sorgeprocessen och andra känslomässiga påfrestningar som uppstår i deras arbetssituation.

Detta projekt har genomförts för att utveckla en ny dryckesbärare. En dryckesbärare som utstrålar identitet samt förskönar upplevelsen för kunden i butik.Projektet är utfört i samarbete med Systembolaget i Visby. Stora summor pengar läggs på alkohol och det bör speglas i dryckens hela väg från produktion till förtäring. De kundkorgar som används på Systembolaget idag är en standardvariant som används i de flesta livsmedelsbutiker. Analyser i detta projekt visar att dagens korgar varken passar den som ska använda dem eller innehållet de ska bära, vilket kunderna också bekräftar. En förbättring av situationen innebär en förhöjning av kundens hela upplevelse av sitt besök i butiken, något som Systembolaget idag högt värdesätter. Varför har då inget redan gjorts?Anledningen, enligt Fanny, är vanans makt - besökaren i butiken, kunden, har inte fått se andra alternativ och har därför inte haft något att jämföra med. Arbetsprocessen har inneburit ett antal moment; kartläggning av produkter på marknaden, ergonomisk analys av dagens korg, faktainsamling; forskning och studier, kontakt med kunder, idégenerering, tester, kontakt med konstruktör, materialresearch och genomförande i form av CAID-modellering och prototypframställning. Resultatet blev ett förslag på dryckesbärare som håller innehållet på plats, gör det möjligt för bäraren att bära på rätt sätt och som utstrålar avsändare. / This project was performed in order to develop a new carrier for carrying beverages. A carrier radiant of identity and that embellishes the customer’s shop experience. The project was performed in cooperation with Systembolaget, Visby, Sweden. High amount of money is contributed to the alcohol trade, which should reflect the beverages‘ whole journey from production to consumtion. The carriers used today at Systembolaget is a standard variant, used in most grocery stores. Analysis in this project shows that today’s carriers neither fits the user, nor the contents they’re supposed to convey, something the customers also confirm. Improvement of the situation means an enhancement of the customers‘ experience of the visit, which Systembolaget highly advocates. Why haven’t changes already been made?The reason, according to Fanny, is the force of habit - the visitor of the shop, the customer, hasn’t been introduced to other alternatives and has therefore nothing to compare with. The working progress has involved a number of elements; charts of current  market’s product range, ergonomical analysis of today’s carrier, collecting facts; research and studies, brainstorm, tests, contact with constructor, material research and realization in CAID-modelling and prototype making. The result - a proposition of a beverage carrier that keeps its content in place, enables the user to carry correctly and that communicates its brand. / Av sekretesskäl har delar av materialet i publikationen uteslutits.

Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program.   Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär. Några av de situationer som nämns handlar om att träffa nya elever, att tala inför människor, att konfrontera elever och om våld i skolan. Undersökningen visar att lärare har rädslor som är nära förenade med det komplexa läraryrkets betingelser, men också rädslor som inte kan härledas till läraryrkets specifika betingelser.   De rädslor som jag har identifierat i min studie handlar om allmänmänskliga rädslor grundade i rädsla för att inte duga, rädsla för det okända och rädsla för sitt liv. Kopplat till läraryrkets uppdrag visar undersökningen dessutom att lärarna är rädda för att inte räcka till i sin profession. Flera rädslor är kopplade till konflikter mellan eller inom individer. Rädslorna varierar också i styrka från att vara av akut karaktär till en mer malande oro. Lärarna hanterar sina rädslor genom endera ett undvikande eller ett konfronterande beteende, det vill säga enligt kamp- eller flyktprincipen. I de fall lärare reagerat på ett konfronterande sätt har undersökningen urskilt två karakteristiska ageranden. Det ena är ett agerande som är mer instinktivt till sin art och det andra är mer reflekterande. Det reflekterande agerandet kan ytterligare delas in i intra- och interpersonellt reflekterande.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod. Ett stödjande team och tidigare erfarenheter underlättade i arbetet med döende människor där de ansåg emotionell balans vara viktig att finna.Diskussion: Svårigheter och dess hantering är beroende av varandra. Meningsskapande bildar ett sammanhang genom ökad förståelse för svårigheter och går att härleda till KASAM komponenten begriplighet. Resurser för att möjliggöra meningsskapande bidrog med hanterbarhet. Det finns anledning att betrakta modellen 6S som ett redskap för sjuksköterskor i hanteringen av svårigheter inom vård i livets slut, då säkerställandet av en god död för patienten även ökar möjligheten till sjuksköterskors tillfredställelse i arbetet. / Background: The aim of palliative care is to alleviate symptoms that occur with life-threatening disease and involves a holistic care of the patient and family and a clear philosophy of care. As the work holds a high complexity and the nurse is exposed to emotional strain in the meeting with bereavement and death, the motivation to stay in the profession can be compromised.Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences and management of difficulties in palliative care. Method: A literature overview containing an analysis of ten scientific articles has been done. Out of this two head themes emerged, experiences of difficulties in end of life care and managing difficulties in end of life care. Three and four subcategories came out of the two head themes.Result: Difficulties were prominent in the meeting with patient suffering, death and bereavement and in accession to limit setting. Finding meaning where a strong motive to nurses choice to stay in the profession and managing difficulties that occurred. A supportive team and past experiences facilitated the work with dying people where finding an emotional balance were important.Discussion: Difficulties and its management is interdependent. Finding meaning create coherence through increased understanding towards difficulties and is possible to trace to the component comprehensibility in Sense Of Coherence (SOC). The resources to enable finding meaning contributed to manageability. There is reason to consider the model of 6S as a tool for nurses in the management of difficulties in end of life care, since ensuring of a good death increases the possibility of work satisfaction for the nurses.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar. Detta speglas i viss mån av internetkommunikationerna som också visar upp ett brett spektrum av attityder, åsikter och beteenden. Metoder för att få ut bästa ruseffekt ur  mediciner är möjligen mer kreativa än forskare föreställer sig. Forskningsresultat rörande olika mediciners missbrukspotential och tillgänglighet stöds i viss mån av Flashbackdiskurserna. AD/HD som koncept och rutiner kring diagnostisering och behandling ger upphov till många dilemman ur både medicinsk, social och samhällelig synvinkel.

En positiv eller negativ livsinställning, djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt. / A positive or negative approach to life, animals, nature, faith and education, are those factors with protective characteristics? Persons that have got professional treatment, have processed the experienced incidents, better than those who have not received help to process the incidents. Those who have a positive approach to life, combined with professional treatment, have processed traumatic experiences better than persons with a negative approach to life, or those with no professional treatment offered. Some of the interviewed persons have gained a lot by spending time with their dogs in nature. The dog has acted as mental support and a good friend, who has listened when the person has been depressed and in need of support.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor med fibromyalgi upplever att leva med långvarig smärta, hur denna hanteras i det dagliga livet samt vilka omvårdnadshandlingar som upplevs betydelsefulla av fibromyalgidrabbade. Litteratursökningen genomfördes via Högskolan Dalarnas databaser ELIN, Blackwell Synergy och EBSCO HOST med hjälp av sökord i olika kombinationer. Tre artiklar söktes manuellt. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och skrivna på engelska, svenska, norska eller danska samt vara publicerade mellan 1997-2007. Artiklarna (n=16) kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades. I resultatet framkom att den långvariga smärtan vid fibromyalgi upplevdes dominera medvetandet vilket kunde leda till känslor av ilska, hjälplöshet, frustration, irritation, desperation och utmattning. Flera delar av, eller i vissa fall hela kroppen, engagerades av smärtan. Exempel på strategier för att hantera smärtan var att använda sig av fysiska aktiviteter, avslappningsövningar, självdistrahering, alternativmedicinska behandlingar och att ha en positiv attityd. Den viktigaste formen av psykologiskt stöd var att bli lyssnad till och att få uttrycka sig utan att känna sig dömd. Vidare var praktiskt stöd, såsom assistans med hushållssysslor av stor betydelse. Att erhålla adekvat information om sjukdomstillståndet och prognosen upplevdes vara viktigt av fibromyalgidrabbade.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas. Utmärkande för Spotify är deras proaktiva processer vilket bidrar positivt till organisationens konflikthantering. Coaching och feedback är två proaktiva processer som dels reducerar antalet konflikter och dels medverkar till att konflikter hanteras på ett tidigt stadium.  Den här studien visar på att organisationer som har proaktiva processer så som aktiv coaching och feedbacksystem, inte behöver en konflikthanteringsplan.

I denna studie uppmärksammas hotfulla och våldsamma situationer i kriminalvården. Syftet har varit att undersöka vilka känslor som uppstår hos kriminalvårdare i dessa situationer. I samband med detta har studien syftat till att få en djupare förståelse för vilken betydelse kollegor har för de känslor som uppstår och för hur känslorna hanteras. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Totalt genomfördes tio intervjuer med yrkesverksamma kriminalvårdare från häktesverksamheten i Stockholm och Uppsala. Gemensamt för kriminalvårdarna var att de upplevt hot och våld i arbetet. För att få en djupare förståelse för kriminalvårdarnas beskrivningar har dessa analyserats utifrån Arlie Russell Hochschilds teori om emotioner samt Randall Collins teori om interaktionsritualer. Gemensamt för dessa teorier är att de belyser aspekter av hantering av känslor, både på individ- och gruppnivå. Studiens resultat visar att olika känslor uppstår hos kriminalvårdarna vid hotfulla och våldsamma situationer samt att kollegors närvaro har betydelse hur dessa känslor hanteras. Förväntningar från kollegor påverkar kriminalvårdarna att trycka undan känslor som oro, stress och rädsla. Istället uppvisar kriminalvårdarna lugn och kontroll för att agera i linje med gruppens förväntningar. Resultatet visar även att god sammanhållning inom arbetsgruppen leder till känslor av trygghet och lugn hos kriminalvårdarna i hotfulla och våldsamma situationer. I dessa situationer är gruppens sammansättning även av betydelse. Vilka samt hur många kollegor som närvarar påverkar kriminalvårdarnas hantering av känslor. Resultatet visar att kollegor även har betydelse för hur kriminalvårdarna hanterar sina känslor efter att de utsatts för hot och våld. Här beskrevs debriefing som ett effektivt verktyg för att ventilera känslor med kollegor. Hur debriefing används i praktiken skiljde sig åt i kriminalvårdarnas beskrivningar. / This study highlights threats and violence within correctional facilities, where the focus is directed towards the correctional officers' feelings that arise in these situations. The aim of this study has been to examine if colleagues' presence has an impact on the emotions that the correctional officers experience and on how these emotions are handled. The study is based on qualitative interviews of semi-structured character. A total of ten interviews were conducted with correctional officers from correctional facilities in Stockholm and Uppsala. What the correctional officer's has in common is that they all have experienced threats and violence at their workplace. The correctional officers' descriptions have been analyzed on the basis of Arlie Russel Hochschild's theory of emotions and Randall Collins's theory of interaction rituals. Both theories highlight aspects of the management of emotions, on an individual as well as on a group level. The result of the study indicates that the correctional officers experience different feelings in threatening and violent situations. In these situations the presence of colleagues is significant when it comes to how correctional officers are handling their emotions. Expectations from colleagues seem to affect the correctional officers to hide feelings such as anxiety, stress and fear. Instead the correctional officers show feelings of calm and control which, according to them, complies with the colleagues' expectations. The result also shows that good cohesiveness within the working group affects the correctional officers to feel calm in threatening and violent situations. Other factors that seem to affect the emotions that correctional officers experience and how the emotions are handled are which colleagues the correctional officers are working with and how many colleagues that attends in the situation. Furthermore the result indicates that colleagues have a significant importance when it comes to handling emotions after threatening and violent situations. Debriefing was described as important, by the correctional officers, to vent their emotions after a critical situation. How the debriefing was applied in practice differed among the correctional officers.

This study is qualitative and aims to describe and analyze how senior citizens with alcohol- related problems are recognized by social workers within local care for the elderly. The empirical material consists of eleven semi-structured interviews which was completed with the help of social workers within local elderly care. The findings of the study shows that the processing of the senior citizens alcohol related problem can be explained as an identified “awareness process.” Further, the findings of the study shows that awareness is often made by others than the social workers themselves. The study has also showed that known versus unknown information about present alcohol-related problems, tends to be crucial for when and how awareness is made in the “awareness process”. / Studien är kvalitativ och syftar till att beskriva och analysera hur äldre personer med problematiskt förhållande till alkohol uppmärksammas av biståndshandläggare inom kommunal äldreomsorg. Det empiriska materialet består av elva halvstrukturerade intervjuer och genomfördes med biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen. Studiens resultat visar att handläggningen av den äldre personens alkoholproblematik kan förklaras som en identifierad uppmärksammandeprocess. Vidare visar resultatet att uppmärksammandet oftast sker via andra personer än biståndshandläggaren själv. Studien har även visat att känd respektive okänd information om föreliggande alkoholproblematik, tenderar att vara avgörande för när och hur uppmärksammandet sker i uppmärksammandeprocessen.