”Hedern i flerdimensionellt perspektiv” - En kvalitativ studie om hur sex unga kvinnor och män med ursprung i Turkiet resonerar om heder, jämställdhet och integration. Syftet med studien är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män med ursprung i Turkiet. Den semistrukturerade intervjumetoden har valts för den kvalitativa studien där sex unga vuxna kvinnor och män i åldern mellan 18 – 25 har deltagit.  Målet för studien är att få svar på hur kultur och migration påverkar integrationen för unga vuxna kvinnor och män med bakgrund från Turkiet, hur kulturen påverkar informanternas identitet och hur informanterna upplever hederskulturen i relation till genus. Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorier som anses vara passande för syftet. Teorier som studien utgick från var radikalfeminism, socialkonstruktivism, kulturbegreppet, samt genus.    Resultat och analys indelades i tre övergripande teman. Temat familj och integration ska belysa familjens integrationsnivå och dess konsekvenser. Det nästa tema, kultur, handlar om hur informanterna uppfattar den svenska kulturen kontra den turkiska/kurdiska. Det tredje temat, heder och jämställdhet, tar upp hur hederskulturen uppfattas, beskrivs och upplevs.  Resultatet visade en nära koppling till tidigare forskning. Informanterna är högutbildade, har levt hela sitt liv i Sverige och uppfattar sig som välintegrerade i det svenska samhället. Trots detta visade det sig att hederskulturen existerar och att familjerna lever ett patriarkalt liv där hederskulturen lever i bästa välbefinnande.

No description available.

Hedersrelaterat våld är ett fenomen som under de senaste 15 åren har uppmärksammats i Sverige. Tidigare undersökningar tyder på att det riskerar att finnas en brist på kunskap från yrkesverksamma som arbetar med dessa ärenden, det verkar också finnas en osäkerhet kring hur man på bästa sätt hanterar problematiken med hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamheter som arbetar med hedersrelaterat våld upplever sitt samarbete med socialtjänsten insatser i frågor som rör hedersrelaterat våld. Studien baseras på en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer, och utgår från 3 olika verksamheter i Göteborgs kommun som arbetar med hedersrelaterat våld och samarbetar med socialtjänsten. Många teman var återkommande genom de intervjuer som var relaterade till hur respondenterna upplevt hantering av hedersrelaterade fall. Dessa teman delades in i olika subteman: Kunskap och förståelse 1) Makt 2) Resurser 3) För att möjliggöra tolkning och förståelse i analysen användes teorier från tidigare forskning, vilka kopplades samman med upplevelser från intervjupersonerna.   Resultatet visade att det finns brister beträffande hedersrelaterat våld som innefattar både brist på kunskap och resurser i området, vilket resulterade i brist på säkerhet och förtroende hos klienter. Resultatet visade också att sambandet mellan kunskap och resurser var vagt, vilket innebär att de professionella inte alltid visste hur man skulle hjälpa offer.  Bristen på kunskap utgör i sin tur att de utsatta inte får de insatser och stöd som behövs. Kunskap blir således en livslinje för socialarbetaren för att kunna lokalisera rätt resurser samt utöva sin makt som behövs för att hjälpa de som faller offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie indikerar att mer forskning behövs som ger nya perspektiv på ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck

Under de senaste årtionden har en ny skepnad av heder tagit form i Sverige. Ideologin bortser från mänskliga rättigheter och våra demokratiska normer. Konsekvenserna är förödande för de berörda om dessa hedersnormer inte efterföljs. Individen kontrolleras av kollektivet. I denna kontext är heder en tro om att släktens eller familjen rykte hänger på att skydda kvinnans kropp och sexualitet. Syftet med uppsatsen är att studera tidigare forskningar som behandlar frågor som berör hedervåld. Detta för att förstå vilka uppfattning och värderingar människor i hederskontext har kring heder med kvinnans sexualitet i fokus. För att skapa en närmare förståelse till vad som driver förövarna till våldet har jag tolkat deras beteende utifrån attributionsteorin. Resultatet av undersökningen visade att hedersrelaterat våld kan komma till uttryck på olika sätt. Den visade också att de drivande faktorerna bakom hedersvåldet handlar om att män med utländsk bakgrund misslyckats integrera sig i samhället till skillnad från barnen och kvinnorna. Den misslyckade integrationen leder till en känsla av otrygghet och passivitet hos männen som resulterar i våld med syfte att återupprätta sin makt, kontroll och heder.

Denna uppsats behandlar hedersproblematik där unga kvinnors röster är i fokus. I uppsatsen berättar fyra respondenter som själva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och våld. De har begränsats i sin vardag och levt med en hotbild från den egna familjen. Även två skolkuratorer har intervjuats. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om hur skolan och dess pedagoger bör agera när det kommer till elever som lever i en hedersrelaterad kontext. Frågeställningarna i uppsatsen behandlar främst hur skolan kan arbeta förebyggande mot hedersförtryck och respondenternas röster och åsikter kring vad de själva saknade i skolans bemötande när de behövde hjälp. Undersökningen har gjorts via kvalitativa forskningsintervjuer. I resultatet och analysen visar det sig bland annat att många av respondenterna hade önskat att pedagogerna i skolan ingripit tidigare och uppmärksammat de tecken de visat, samt att all personal de mött genom resans gång borde haft en kulturkompetens.

Sedan 1990-talet har hedersvåld och förtryck uppmärksammats som ett samhällsproblem. För att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck har lagstiftaren vid åtskilliga tillfällen vidtagit straffrättsliga åtgärder. I syfte att bekämpa brott som begås med hedersmotiv införde lagstiftaren bland annat hedersmotiv som en straffskärpande grund i 29 kap. 2 § tionde punkten brottsbalk (1962:700). I samma utredning diskuterades huruvida ett hedersbrott, som en egen brottstyp, bör införas. Uppfattningen var att ett särskilt hedersbrott inte var behövligt. Som skäl härför anfördes konkurrens- och tillämpningsproblem och att ett hedersbrott skulle orsaka svåra avvägningar i relation till hedersbegreppet. Trots tidigare uppfattning, om att ett hedersbrott inte var behövligt, tillsattes Hedersbrottsutredningen för att undersöka huruvida det förelåg ett behov av en brottstyp som omfattar brott med hedersmotiv. Sedan 1 juni 2022 utgör brottet hedersförtryck i enlighet med 4 kap. 4 e § BrB en egen brottstyp. Genom införandet av det nya hedersbrottet är lagstiftarens syfte att med handlingskraft bekämpa sådan brottslighet. För att en kriminalisering ska anses vara befogad uppställs ett antal kriterier som bör vara uppfyllda. Kriterierna är inga absoluta krav och lagstiftaren kan därför kriminalisera en gärning utan att samtliga kriterier är uppfyllda. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB förhåller sig till uppställda kriterier för kriminalisering, dels vilka för- och nackdelar det finns med en straffbestämmelse om hedersbrott parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpningsgrund. Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla hedersrelaterad brottslighet i Sverige. I uppsatsen presenteras hedersrelaterat våld och förtryck samt hur hedersbegreppet definieras. I samband härmed har det uppmärksammats att det inte existerar en entydig definition av begreppet ”heder” och att begreppet har varit föremål för flitig diskussion vid olika tillfällen. Vidare har uppsatsen presenterat kriterier som uppställs för att avgöra om en kriminalisering är befogad. En redogörelse för syftet och utformningen av det nya brottet hedersförtryck har framställts. Slutligen har hedersmotivet i förhållande till påföljdsbestämningen presenterats. En rättsdogmatisk metod används för att tolka och redogöra för gällande rätt. Efter en redogörelse för gällande rätt analyseras hedersbrottet med inslag av den rättsanalytiska metoden i syfte att tillföra olika synsätt till analysen. Slutsatsen är att kriminaliseringen av hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB kan anses vara befogad med beaktande av kriterierna om ett skyddsvärt intresse, skada eller fara för skada och ett motstående intresse. Hedersbrottet kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till kriminaliseringens krav om effektivitet. Straffbestämmelsens utformning, med utgångspunkt i hedersbegreppet och med anledning av att lagstiftning på området redan existerar, talar emot införandet av hedersbrottet. En slutsats avseende uppsatsens andra frågeställning är att införandet av hedersbrottet, parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpande grund, inte nödvändigtvis innebär att hedersrelaterad brottslighet kommer att förhindras i större utsträckning. Den sammantagna bedömningen är att införandet av hedersbrottet snarare utgör en överkriminalisering och att lagstiftningen således inte kommer att vara tillräckligt effektiv för att en drastisk förändring i relation till hedersvåld och förtryck ska kunna ske.

This study investigates how language teachers in Swedish in compulsory school, in accordance with the new curriculum where sexuality, consent and relationships is a new field, plan to teach about honour-related violence and oppression. This area fits well within the Swedish language subject since it focuses on developing communicative competences (Skolverket 2022). This is investigated with the following research questions: (1) how do language teachers in Swedish plan to teach about honour-related violence and oppression? and (2) what support do language teachers in Swedish feel they have received and have to be able to teach students about honour-related violence and oppression?  This was investigated using an online survey with 18 questions. The questions were answered by fourteen teachers, all of whom are authorized to teach Swedish. The result showed that the majority of teachers had not yet planned this area. Several teachers also stated that they do not feel that they have enough knowledge in the field to confidently teach about it. None of the teachers who responded to the survey stated that they received support from their principal to increase their knowledge and competence regarding honour-related violence and oppression, although it is the principal’s responsibility. The results also show that several teachers want to use literature teaching to deal with honour-related questions. The study shows that it is important to further investigate and develop didactic, as well as cross-curricular topics on school-wide issues.

Honour, a complex and in alot of ways scientifically unexplored topic, has caused a great debate in Swedish politics and media. A concept that has not only been a societal and judiciary issue but also a great challenge in Swedish schools; a place where knowledge, tolerance and respect is to be provided while battling the balance between discrimination and freedom of speech. With this study and exploration of honour in Swedish schools we aim contribute to a deeper understanding and management of honour-related issuses. By using data collection as the primary method, this study complies and analyzes relevant background background information to fully understand the meaning of honour. This is done by providing examples of various interpretations and delving into the complexity of the concept by presenting different theoretical perspectives. It addresses questions such as; how does honour manifest itself in Swedish schools? What are the research-bases measures for the issuse of honour in schools? Additionally, it examines the extent of students at risk of honour-related issues. The research also discusses methods and solutions developed by Swedish National Agency for Education (Skolverket), the government, and other researches in addressing honour-related problems in schools. in Sweden various studies have been conducted to gain an overview of the extent of honour-related violence and oppression within the country. However, there is a lack of consensus on the definition of honour within the research. Scholars debate whether honour-related violence constitutes a unique form of violence or simply differ from men´s general violence against women. Despite this, there is an agreement that such violence is rooted in a partiarchal power structure. The dilemma surrounding the term "honour culture" is discussed and the importance of the intersectional perspective in creating an inclusive school environment is emphasized. The conclusion underscores the need for increased knowledge, awareness, and collaboration within the scool system to effectively address and prevent honour-related issues. Lastly, the study raises and discusses thoughts and notions regarding these measures in relation to school practices.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.

<p>I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet.</p><p>Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.</p>