Att få uttrycka och utöva självbestämmande kan ses som centralt i många länder, speciellt i de länder där individualismen är stark, som i Sverige där rätten till självbestämmande är lagstadgad och gäller för alla människor. Frågan är om det verkligen ser ut så i verkligheten, speciellt om man har en intellektuell funktionsnedsättning och kan vara beroende av stöd och hjälp av andra människor. Syftet med studien är att genom en litteraturstudie få ökad kunskap om hur människor med intellektuella funktionsnedsättningar upplever deras självbestämmande. Metod och datainsamling i uppsatsen är Scoping Review som är en form av litteraturstudie som i uppsatsen utgörs av 10 tidigare studier. I resultatet framgår vad som hindrar respektive bidrar till självbestämmande för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Stödpersonal, familj, föräldrar och skola visar sig vara både bidragande och hindrande medan tekniska hjälpmedel endast upplevs vara bidragande för självbestämmandet. Slutsatsen i studien är att det är svårt att komma fram till ett enhetligt svar om hur självbestämmande upplevs då det handlar om andra personers upplevelse. Det är ett socialt fenomen som är i konstant förändring och det är många olika faktorer som spelar in.

Bakgrund: Diabetes typ II är en endokrin sjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Sjukdomen blir alltmer förekommande och en stor ökning av drabbade beräknas på kort sikt. Diabetes typ II sjukdom kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, en viktig pusselbit för att förhindra att drabbas av dessa är egenvård. Vilket bland annat innebär livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens egenvård genom att erbjuda individen stöd och verktyg för att denne ska klara av förändringarna så självständig som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelse av egenvård vid diabetes typ II Metod: En litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Fribergs granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer både främjande och hindrande faktorer för utförande av egenvård. Främjande faktorer är stöd från familj och vårdpersonal som hade en betydelsefull roll för att lyckas med egenvård. Även kunskap och förståelse för sjukdomen upplevdes främjande. En hindrande faktor ansågs vara bristande kunskap från familjen och vänner. Ett annat hinder var att flertalet av individerna hade svårt att ta in och acceptera sin sjukdomsdiagnos, vilket mynnade ut i en bristande förståelse för egenvårdens betydelse vid diabetes typ II sjukdom. Diskussion: Individernas upplevelser kring egenvården varierade beroende på stöd och kunskap om sjukdomen. Flertalet individer ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bristfällig och att vårdmötet skulle behövt vara mer individanpassat för att främja egenvården.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några pedagogers syn på demokratiarbetet och barns inflytande i förskolan. För detta har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två förskolors verksamhet. Studiens resultat visar att pedagogerna har en stark vilja att utforma ett demokratiskt arbete som gynnar barns inflytande i förskolans diskurs. Både individuellt och kollektivt. Detta realiseras enligt pedagogerna genom att ​lyssna på barnens röster för att närma sig​barnets perspektiv samt respektera deras åsikter och viljor. Dock så kompromissas det med det demokratiska arbetet och barns inflytande då de vuxna balanserar detta mellan styrningen av vad, vem, hur och när detta inflytande får tillträde.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur några programledare inom Kriminalvården beskriver arbetet med intagna för att minska risken för återfall hos dessa. Den metodologiska utgångpunkten i studien var hermeneutiken med en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer, där det ingick sex intervjupersoner. De sex intervjupersonerna arbetar som programledare inom Kriminalvårdens anstalter. Respondenterna beskrev vilka gynnande faktorer som finns i arbetet med återfall i brott som exempelvis att arbeta med de prokriminella attityderna för att minska risken och de hindrande faktorer som finns med att möta intagna som inte har en vilja till förändring. Det framkom i studien att bemötandet har en viktig roll i alliansen och relationen mellan programledaren och den intagne, men även komplexiteten som finns gällande hur de ska nå fram till vissa intagna framkom tydligt i studien. Studiens insamlade empiri analyserades utifrån Exit-teorin, där Exit-teorins bidrar med en möjligförklaring till den intagnes vilja till att lämna ett kriminellt liv. Slutsatsen i studien är att det är ett komplext jobb som Kriminalvården gör och det behövs stöd från samhället för att de intagna ska lyckas. De socialpedagogiska implikationerna fokuserar på de allianser och relationer som skapas, och att kunna bemöta den intagna där den befinner sig i stunden.

Undersökningar visar att 34 000 människor i Sverige är hemlösa. Detta trots att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla dess innevånare stöd och hjälp. Syftet med studien var att identifiera och beskriva upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer vid utträde ur hemlöshet samt erfarenheter av samhälleligt stöd kopplat till detta. Narrativa intervjuer genomfördes med två personer vilka tagit sig ur långvarig hemlöshet. Resultatet, som analyserades med stämplingsteorin och exitteorin, visade att missbruk var det mest framträdande hindret tillsammans med exempelvis svaga nätverk, skam, att ej vara berättigad till försörjningsstöd samt psykiska problem. Underlättande faktorer beskrevs bland annat som; stödjande nätverk, undvikande av tidigare umgänge samt andlig upplevelse. Socialtjänstens stöd framställdes som bristfälligt och en djup frustration uttrycktes över motkraven på drogfrihet. Merparten av resultatet gick i linje med tidigare forskning, men studiens resultat påvisade även nya påverkansfaktorer såsom ”att ej vara berättigad till försörjningsstöd” samt ”andliga upplevelser”.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård. Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades. I huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med andra beskrivs hur människor i patientens omgivning upplevs som främjande respektive hindrande för egenvården. Huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med sig själv handlar om faktorer i relation till patienten själv och i det tredje huvudtemat, Främjande och hindrande faktorer i mötet med praktiska omständigheter, presenteras upplevelser av hur egenvården påverkas av praktiska faktorer. Diskussion: Resultatet visar sig gå i linje med tidigare forskning inom området. Centrala faktorer som visat sig påverka egenvården, såsom familj och vårdpersonal/vårdorganisation, diskuteras också utifrån hur de påverkar hälsan. I enlighet med andra studier visar resultatet även att vissa faktorer upplevs främjande/hindrande beroende på patienternas ursprung eller landet de bor i. / Background: The number of people living with diabetes type 2 increases. Perceptions of living with the disease differ; some sees it as a natural part of life whilst other sees it as pathological. Self-management and involvement in care are central for the patient’s opportunity adjusting to the new situation. Health care need knowledge about patients’ perceptions of self-management for being able to motivate them. Aim: The aim was to describe perceived facilitators and barriers to self-care by patients living with diabetes type 2. Method: A review was carried out, which included ten qualitative articles collected through the databases Cinahl and PubMed. The articles were analysed by identifying common denominators in the articles’ results. Themes were created. Results: Three head themes with associated subthemes were identified. Facilitators and barriers in the meeting with others focuses on how people in the patient’s environment are perceived as a facilitator and/or a barrier. Facilitators and barriers in the meeting with oneself, describes how the patient herself affects the self-management. In Facilitators and barriers in the meeting with practical circumstances, factors in relation to the patient’s practical environment are presented. Discussion: The result goes in line with previous research. Areas, which turned out to be central for the patients’ self-management, such as family and different aspects of health care, are also discussed in relation to health. Additionally, some perceived facilitators/barriers are in accordance to other studies shown to be more or less prominent depending on the patients’ origin or country they live in.

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

Syfte: Syftet var att beskriva hur person - och miljöfaktorer stödjer eller hindrar utövandet av parasport. Metod: Litteraturöversikt valdes som design. Datainsamlingen skedde genom en litteratursökning med relevanta sökord i databaserna PubMed, CINAHL och SportDiscus. Litteratursökningen kompletterades med en manuell sökning i inkluderade studiers referenslistor. Litteratursökningen resulterade i fjorton studier där samtliga studier kvalitetsgranskades med tillräcklig god kvalitet. I analysen användes den arbetsterapeutiska PEO-modellen som ett raster för att finna likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Två kategorier: Person och Miljö med underkategorierna: Stödjande faktorer och Hindrande faktorer i respektive kategori. Stödjande personfaktorer var förenat med ett flertal positiva upplevelser som en känsla av glädje, identitet och förbättrad hälsa. Stödjande miljöfaktorer var kopplat till stöd från familj och vänner, en känsla av lagtillhörighet och ett socialt stöd. Hindrande personfaktorer var upplevelsen av ett försämrat hälsotillstånd och att drabbas av sekundära medicinska komplikationer. De hindrande miljöfaktorerna förekom främst i den fysiska miljön och som ett bristande socialt stöd. Konklusion: Litteraturöversikten har givit en översyn om hur stödjande och hindrande faktorer påverkar utövandet av parasport samt bidragit med kunskap om hur parasport skulle kunna vara en del i arbetsterapeutens hälsofrämjande arbete. / Purpose: To describe experiences of how personal and environmental factors can enable or prevent participation in parasport among people with disabilities. Method: Literature review was selected as the design. The data collection was done by a literature search of relevant keywords in the databases PubMed, CINAHL and SportDiscus. The literature search was supplemented with a manual search in the reference lists of the included studies. The literature search resulted in fourteen studies which were all quality examined and of sufficient good quality. In the analysis the Person- Environment-Occupation Model was used as a grid to find similarities and differences in the results. Results: Two categories: Personal and Environmental, both with the subcategories: Facilitators and Barriers. Facilitating personal factors were associated with several positive experiences, such as a sense of joy, identity and improved health. Facilitating environmental factors were linked to the support of family and friends, a sense of team affiliation and social support. The factors of personal barriers were the experience of a decreasing state of health and being affected by secondary medical complications. The factors of environmental barriers were most commonly in the physical environment and a lack of social support. Conclusion: The literature review has given a review of facilitators and barriers when participating in parasport and contributed with knowledge about how parasport could be part of an occupational therapist’s work to promote health.

I bakgrunden beskrivs att akut koronart syndrom (AKS) kan vara relaterad till en osund livsstil och skulle kunna förebyggas genom att avstå rökning, äta balanserad kost, vara fysiskt aktiv och måttlig alkoholkonsumtion. Livsstilsförändring anses som en bidragande faktor till minskning av kardiovaskulär morbiditet och mortalitet samt återinsjuknande av AKS. Målet i vården är att förhindra sjukdomsprocessen, återge livskvalitet till patienterna, motivera till livsstilsförändring samt förhindra återinsjuknande. Patientens engagemang till livsstilsförändring kan påverkas beroende på hur patienten uppfattar allvarlighetsgrad av sinsjukdom, vilket förtydligas med hjälp av health belief model’s (HBM) teori. Studien behövsför att identifiera vilka faktorer som kan hindra eller främja patienter till livsstilsförändring. Sjuksköterskor behöver en ökad kunskap för att stödja patienterna till att uppnå en livsstilsförändring som är hållbar utifrån deras förmågor. Syftet med studien var att identifiera interna och externa faktorer som kan hindra eller främja livsstilsförändring hos patienter efter att ha drabbats av AKS. Metoden som valdes var litteraturstudie för att besvara syftet. Studier publicerade under åren 2008-2018 inkluderades och artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad analys. I resultat framkom fem kategorier, respektive med åtta underkategorier. Huvudkategorierna var fysiska faktorer, psykologiska faktorer, vilka var interna faktorer samt sociala faktorer, socioekonomiska faktorer och vårdrelaterade faktorer, som var externa faktorer. Familjen och nära anhöriga hade en stor inverkan och skapade motivation genom att stötta patienterna. Patienter med högre utbildning och god ekonomi var mer benägna att leva mer hälsosamt. Hindrande faktorer till livsstilsförändring var hög ålder, komorbiditet och fysiska funktionsnedsättningar. Nedstämdhet och chock av att drabbas av AKS hindrade patienter att göra förändringar, att inte acceptera sjukdomen begränsade patienterna. Familjekonflikter och brist på stöd hindrade en sund livsstil. Patienter med kunskapsbrist som inte insåg sambandet mellan AKS och livsstilsförändring, hade svårigheter att förändra livsstilen. Bristfälligt professionellt stöd och bristfällig uppföljning hindrade en hälsosam livsstil. Slutsatsen av studien var att interna och externa faktorer kan både hindra och främja patienter att göra livsstilsförändringar efter AKS. Det behövs både kunskap och medvetenhet om riskfaktorer till AKS för att kunna främja hälsa och motverka ohälsa. Patientens egna förmåga är beroende av den sociala omgivningen, familj och av vårdpersonalen som har en viktig påverkan i förändringsprocessen. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten skapa individuella förutsättningar att göra livsstilsförändringar, vilket kan leda till ökad livskvalitet och minska risken för återinsjuknande.

Bakgrund: Allt fler insjuknar i diabetes varje år och för att minska risken för komplikationer av sjukdomen är egenvård nödvändigt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta patienter och kompensera bristande egenvårdskapacitet. Intresset för detta ämne väcktes då författarna uppfattat svårigheter hos patienter att sköta sin egenvård och de ville därför identifiera verktyg för att kunna stötta dessa individer. Syfte: Belysa patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database. Kvalitativa studier har varit i fokus för litteraturöversikten. Matriser har använts för att sammanställa resultatartiklarna som sedan har analyserats och tematiserats. Resultat: Flertalet faktorer framkom som kunde vara till hjälp eller förhindra individernas egenvård. Dessa presenteras i två huvudteman; hindrande faktorer för egenvården och främjande faktorer för egenvården. Egenvård vid diabetes typ 2 påverkades av både inre och yttre förhållanden. Brist på motivation och förståelse för egenvården var ett återkommande problem. Under huvudtemat främjande faktorer visas bland annat hur coping, compliance och self-efficacy kunde påverka egenvården positivt. Diskussion: Det framkom att individens självkänsla och sinnesstämning påverkar egenvårdskapaciteten och möjligheten till förändring. Sjuksköterskor behöver få möjlighet att förbättra sina kunskaper om livsstilsförändring och diabetesråd för att bättre kunna stötta dessa patienter och själva få en större förståelse. Resultatet har delvis diskuterats utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård. / Background: Diabetes is an increasing problem and self-care is of great importance to prevent complications. Nurses have an important role in supporting or compensating in areas that the patient is not sufficient enough to self-manage. The interest in this topic originated in several clinical encounters with patients showing self-care deficits and tools for supporting these patients are in demand. Aim: The aim of this literature review is to illuminate patients’ experiences of barriers and promoters of self-care in type 2 diabetes. Method: Literature review. The result is based on 13 scholarly articles. The articles were identified from searching the databases Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Database. This literature review focused on qualitative studies. A matrix method was used in compiling the results. The results were then analyzed and categorized. Results: Many factors affect individuals' ability of self-care. These are presented in the main themes: "Barriers" and "Promotors". Both internal and external factors influence a persons’ ability of self-care. A recurrent problem and barrier were lack of motivation and understanding of the importance of self-care. Coping, compliance and self-efficacy have a positive influence on self-care as demonstrated in the promotors theme. Discussion: Self-image and a persons’ emotional state affect his or hers self-care capacity and ability to change habits. Nurses need opportunities to improve their knowledge and understanding about lifestyle and diabetes counselling in order to help these patients. The results of this literature review were partially discussed using Dorothea Orem's "Self-care nursing deficit theory".