Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning. Syfte. Syftet var att belysa hindrande faktorer som finns för önskad viktnedgång hos individer med övervikt och fetma. Metod. Systematisk litteraturstu- die baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning med modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmallar. Kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att de inre faktorerna var klart övervägande gällande viktnedgång, vilka in- kluderar; personliga resurser, personlighetsaspekter, brist på insikt och emotionella barriärer. Motivation visade sig vara en essentiell personlig resurs vid viktnedgång. Yttre faktorer såsom stress och professionellt stöd spelade till viss del roll medan fysiska faktorer i liten grad var betydande för att lyckas med viktminskning. Slutsats. Komplexiteten är stor gäl- lande pro-blematiken kring övervikt och viktnedgång. Utformandet av behandling och stöd som är individanpassad och vetenskapligt beprövad är av vikt men framförallt krävs en insats på samhällelig nivå för att stoppa och om möjligt reversera denna ohållbara utveckling rö- rande övervikt som ses.

No description available.

No description available.

This bachelor’s thesis aims to identify encouraging and discouraging factors affecting individuals who wish to leave the sex industry. What treatment efforts are available for these individuals who are in the process of leaving and what after-process treatments are accessible to help integrate the individuals back to society? Since there is not enough scientific research on the specific clientele, we chose to raise this issue for a higher awareness among our fellow students. Seeing the results, we realised the importance of people working in our future profession being enlightened about this subject in order to aid in guiding individuals that are being exploited and exposed within the sex industry. The study is qualitatively conducted with semi-structured interviews that have provided the study with a deeper understanding of the topic. The thesis is based on two different theories, the exit process theory (Ebaugh, 1988) and Foucault’s view of relationships driven by force and empowerment (2002). The study shows that there are few treatment efforts available for those who want to leave or already have left the sex industry and that the discouraging factors are plenty more than the encouraging factors. / Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera främjande faktorer samt hindrande faktorer som påverkar individer att lämna sexindustrin. Vilka behandlingsinsatser finns att tillgå för de individer som befinner sig i processen av att lämna sexindustrin och vilka insatser finns tillgängliga efter utträdet? Hur kan professionella socialarbetare hjälpa dessa individer att återintegreras i samhället? Eftersom det finns relativt lite forskning kring den specifika klientgruppen valde vi att lyfta ämnet för att öka kunskapsnivån hos våra medstudenter. Genom att se resultaten insåg vi vikten av att människor som är aktiva inom vår blivande yrkesprofession bör vara upplysta inom området för att kunna vägleda och hjälpa individer som exploateras och utnyttjas inom sexindustrin. Studien är kvalitativt genomförd med semistrukturerade intervjuer vilket har bidragit till en djupgående förståelse inom ämnet. Uppsatsen är baserad på två olika teorier, Ebaughs exit-teori (1988) och Foucaults maktperspektiv (2002). Studien visar att det finns få insatser att tillgå för dem som vill lämna eller redan har lämnat sexindustrin, samt att de hindrande faktorerna för ett utträde är många fler än de främjande faktorerna.

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, med påverkan på både samhälls- och individnivå. Fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa har ett starkt samband och fysisk aktivitet har visat sig ge goda effekter som kompletterande behandling vid psykisk ohälsa. Hälsofördelarna med fysisk aktivitet för patienter med psykisk ohälsa är erkända inom psykiatriskt vård, men används sannolikt i låg utsträckning i praktiken. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Studien är i form av en litteraturstudie. Resultatet av dataanalysen ledde till tre huvudteman: Stöd och motivation, information och undervisning och trygghet. Under dessa huvudteman utformades nio stycken subteman som ger struktur till resultatet. Sjuksköterskor och patienter identifierar ett antal olika hindrande och möjliggörande faktorer; bland annat läkemedelsbiverkningar, tidsbrist, stigmatisering av psykisk ohälsa i samhället, okunskap och brist på utbildning inom fysisk aktivitet. Slutsatser som dras av resultatet visar på vikten av att sjuksköterskan utgår ifrån ett helhetsperspektiv med utgång i livsvärlden i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

I Sverige beräknas 1,8 miljoner människor ha hypertoni. Obehandlad hypertoni kan leda till bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdom. Behandling för hypertoni kan innefatta både medicin och egenvård. Sjuksköterskan är ett viktigt stöd för patienten i dennes egenvård. Författarna fick intresse för ämnet då de upplevde att många hypertonipatienter hade svårt att följa råd om egenvård och ville identifiera faktorer som påverkade detta för att i sin framtida sjuksköterskeroll kunna stötta dessa patienter. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar förmåga till egenvård hos patienter med hypertoni. Allmän litteraturöversikt där fem kvantitativa och tio kvalitativa artiklar analyserades. En matris användes för att sammanställa artiklarna. Flera olika faktorer kom fram som främjade eller hindrade förmåga till egenvård. De delades in i tre olika kategorier: sociala- och samhällsfaktorer, personliga faktorer och yttre faktorer. Under dessa var subkategorier faktorer som främjar egenvård och faktorer som hindrar egenvård. Faktorer som påverkade förmåga till egenvård var både främjande och hindrande. Främjande faktorer var bland annat self-efficacy, familjestöd, utbildningsnivå och en bra vårdkontakt. Hindrande faktorer kunde vara låg self-efficacy, bristande kunskap, stigmatisering, ekonomiska förutsättningar och ingen eller låg motivation. Att identifiera och vara medveten om faktorer som påverkar egenvård skulle underlätta för vårdgivare att vara mer ödmjuk inför de utmaningar som patienterna står inför. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera egenvårdsförmåga hos patienter med hypertoni för att kunna fylla kunskapsluckor och stötta dem.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

I dagsläget använder en stor del av de små och medelstora företagen affärssystem. Affärssystemet kan sägas vara hjärtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affärsstrategier som finns. Under de senast 10-15 åren har det vuxit fram så kallade molntjänster vilket tillåter företagen att använda hela eller delar av affärssystemen över Internet istället för att hantera dess hård- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag då det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. Många ställer sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det är ett lågt användande av molntjänster för detta ändamål. Med utgångspunkt från detta är syftet med denna studie att studera vilka faktorer som verkar hindrande för en investering av molnbaserade affärssystem. För studien har befintlig litteratur studerats samt intervjuer och en enkätundersökning genomförts. Litteraturstudien och granskning av den tidigare forskningen ligger till grund för den teoretiska referensramen som i sin tur är grunden för de intervju- och enkätfrågor som tagits fram. Intervjuerna gjordes med fem olika användare av affärssystem som fick berätta hur de använder sig av sina respektive affärssystem och vilka faktorer som de tror är hindrande för investering i molnbaserade affärssystem. Enkätundersökningen riktades till användarna av traditionella och molnbaserade affärssystem där liknande frågor ställdes som i intervjuerna. Utifrån teoretiskt material och empiri utfördes en analys med tillhörande diskussion där det teoretiska materialet ställdes mot det insamlade materialet för att få en helhetsbild av hur företagen förhåller sig till området kring affärssystem och molnbaserade affärssystems för- och nackdelar. Detta leder fram till en slutsats som presenterar de hindrande faktorer som finns och vilka av dem som påverkar företagen mest. / Program: Dataekonomutbildningen

No description available.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor. / Program: Barnmorskeutbildning