Swedish state aid to the press (presstödet) aims to ensure diversity in news publishing and advocacy and is considered to fill an important democratic function. However, the technical development has left the aid system obsolete, and plans are under way to replace the system in its current form with a technology neutral aid (mediestöd), addressing news media of all content forms and means of dissemination. A recurring debate in this context has been whether the new aid system is to include a so called “democracy criterion”, requiring publishing companies that receive aid to display “democratic values”. A corresponding rule already exists in the Swedish Radio and Television Act. The legal conditions surrounding such a rule targeting the press are, however, fundamentally different. Above all, it can be questioned whether a democracy criterion would cause the state aid to be considered a preventive action in violation of the Freedom of the Press Act, which forms part of the Swedish constitution. In this thesis, it is argued that so, in fact, would be the case. It is also maintained that arguments relating to the democracy promoting objective of the criterion are of no relevance to the legal analysis.

<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p> / <p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka. / Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.

Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande. Hindrande faktorer innefattade bl.a. otydlighet, bristande uppmärksamhet och skuldbeläggande. Villkorsförknippade faktorer inbegrep terapeutens grundlighet, självutlämnande och införandet av nya metoder vilket verkade antingen hindrande eller stärkande för allansen. De stärkande och hindrande faktorerna går i linje med tidigare forskningsfynd. De villkorsförknippade faktorerna fanns inte omnämnda i tillgänglig litteratur. Resultatets tillförlitlighet, metodens styrkor och svagheter, författarnas bias och kliniska implikationer diskuteras. Trots urvalets begränsande inverkan på resultatens generaliserbarhet föreslås vidare forskning om villkorsförknippade faktorer.

Egenvård har en central roll i behandlingen av diabetes typ 2. Egenvård innebär främst livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar och kan i vissa fall ersätta behandling med läkemedel. Att ändra sin livsstil är ofta svårt och innebär för många individer en livsomvälvande process. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och motivera patienten i denna process så att patienten kan uppnå en god hälsa och känna välbefinnande trots sin sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett patientperspektiv undersöka vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter över 45 år med diabetes typ 2. Data analyserades med hjälp av Fribergs modell (Friberg 2017, ss. 148-150) för litteraturstudier. I studiens resultat presenteras aspekter som främjar och hindrar egenvård som två huvudkategorier och vid dataanalysen identifierades tre underkategorier till respektive huvudkategori. Dessa behandlade hur familj, vårdpersonal och andra sociala relationer både främjade och hindrade individens egenvård. Betydelsen av kunskap framgick också liksom värdet av motivation och egna strategier. I diskussionen belyses kunskapens betydelse för en fungerande egenvård samt hur anhöriga och sociala relationer kan påverka individens upplevelse av sjukdomen och förmåga till egenvård. Med stöd från anhöriga och ökad kunskap om sjukdomen och egenvårdens betydelse skapas förutsättningar för att patienten trots sjukdom kan uppleva hälsa och välbefinnande.

Syftet med studien var att undersöka och analysera hur yrkesprofessionella på skolor och HVB-hem arbetar för att främja en god integration för ensamkommande flyktingbarn. Vi har även undersökt hur samverkan mellan dessa två verksamheter fungerar eftersom de ensamkommande barnen spenderar en stor del av sin tid i dessa verksamheter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där våra intervjufrågor var öppna, vilka tillät oss att ställa följdfrågor till respondenterna. Vi har genomfört totalt sju intervjuer, fyra på olika skolor och tre på olika HVB-hem. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi delade upp resultatdelen i huvudteman och underteman. Vårt resultat visade att respektive verksamhet arbetar utifrån olika arbetssätt för att främja flyktingbarnens integration. Skolpersonalen är mer inriktad på att lära ut språket och att få eleverna i samspel med andra elever, medan personalen på HVB-hemmen arbetar för en ökad självkänsla och trygghet hos barnen samt att skapa en meningsfull vardag. I studien framkom det även att det fanns skillnader mellan skolorna i graden av samverkan med HVB-hemmen och att det finns brister i samverkan mellan skol- och boendepersonalen.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer personer med cervikal dystoni (CD) anser underlättar respektive hindrar deras möjlighet till fysisk aktivitet.  Design och metod: Explorativ och deskriptiv design. Kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ frekvensberäkning av svar på två öppna frågor i en enkät (n=144). Utifrån graden av upplevt aktivitetshinder på grund av CD gjordes även uppdelning i subgrupper. Resultat: Sju kategorier (och 28 subkategorier) underlättande faktorer framkom.  De tre största var ”Rörlig i vardagen”, ”Psykiska faktorer” och ”Nytta av hjälpmedel”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nytta av hjälpmedel” oftare än ”Psykiska faktorer”. Vid mindre grad av aktivitetshinder utgjorde istället ”Psykiska faktorer” största kategorin följt av ”Rörlig i vardagen” och ”Träningsrelaterade faktorer”. Åtta kategorier (och 24 subkategorier) hindrande faktorer framkom. De tre största var ”Nackrelaterade besvär”, ”Psykiska begränsningar” och ”Andra fysiska besvär”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nackrelaterade besvär” mest frekvent, följt av ”Andra fysiska besvär” och ”Begränsningar i vardaglig fysisk aktivitet”. Vid mindre grad av aktivitetshinder angavs istället oftast ”Psykiska begränsningar” följt av ”Nackrelaterade besvär” och ”Andra fysiska besvär”. Konklusion: För att optimera möjligheten till fysisk aktivitet hos personer med CD bör fysioterapiinsatser förutom fokus på reducering av sjukdomsrelaterade besvär även inkludera ett evidensbaserat beteendemedicinskt förhållningssätt. Insatserna bör påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen. / Purpose: To investigate the self-perceived facilitators and barriers to physical activity among people with cervical dystonia (CD). Design and method: Explorative and descriptive design. Qualitative content analysis and quantitative frequency analysis of two open-ended questions in a survey (n= 144). Subgroups based on self-perceived CD-related limitations in activity were also formed. Result: Seven categories (and 28 subcategories) facilitators emerged. The three most commonly reported were “Motion in everyday life”, “Psychological factors” and “Supportive aid”. Patients with major activity limitation mentioned more frequent “Supportive aid” than” Psychological factors”. Among patients with minor activity limitation “Psychological factors” was the largest category followed by “Motion in everyday live” and “Exercise-related factors”. Eight categories (and 24 subcategories) barriers emerged. The three most commonly reported were “Neck-related problems”, “Psychological limitations” and “Other physical disabilities”. People with major activity limitation most frequent experienced “Neck-related problems” followed by “Other physical disabilities” and “Limitations in everyday physical activities”, while “Psychological limitations” was most frequent mentioned by patients with minor activity limitation, followed by “Neck-related problems” and “Other physical disabilities”. Conclusion: To optimize the possibility for people with CD to be physical active, physical therapy interventions should not only focus on reducing disease-related complications but also incorporate an evidence-based behavioral medicine approach. Interventions should begin at an early stage of the disease.

Trots förbudet av att köpa sexuella tjänster så sker det året runt och dygnet runt. I Sverige är det främst män runt om i Stockholm som köper sexuella tjänster av kvinnor, barn och män som de söker upp ute på gatan eller genom internet (Mujaj &amp; Netscher, 2015). Polis och socialtjänst samverkar nära kring att kartlägga sexhandeln och ingripa (Bill, 2017). Den tidigare forskningen pekar på att organisationer, genom sina olika kompetenser samt kunskap, bör samverka för att täcka behoven kopplade till komplexa samhällsproblem. Berörda organisationer ska samverka för att nå ett gemensamt mål (Mallander i Denvall &amp; Jacobsen, 1998). Mot bakgrund av detta blir syftet med studien att bidra till en ökad förståelse av hur samverkan ter sig mellan olika aktörer som arbetar med prostitutionsfrågan i Stockholm. För att uppnå syftet med studien har aktörer intervjuats inom berörda organisationer i Stockholm som arbetar med prostitutionsfrågan. Det inhämtade materialet har analyserats utifrån samverkansteori och nyinstitutionell organisationsteori. De valda teorierna kompletterar varandra eftersom studien fokuserar på människobehandlande organisationer i samverkan med varandra. Dessa organisationer har studerats utifrån ett samverkansperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet av studien pekar på att det finns en nära samverkan mellan de valda organisationerna. Organisationerna samverkar genom främst utbyte av kunskap och insatser. Utifrån de valda temana har aktörerna beskrivit de främjande faktorerna, hindrande faktorerna och utvecklingsområdena för deras samverkansarbete. En av slutsatserna i studien är att det är brist på resurser och personal med kunskap och kompetens som arbetar med ett stort fält som prostitution i Stockholm och detta påverkar samverkansarbetet. Det råder ett behov av kunskap om hur det är att leva i prostitution. Förutsättningarna för en framgångsrik samverkan i arbetet mot prostitution är mer resurser och mer personal med kunskap. Prostitution är ett samhällsproblem som är mångfacetterat som kräver insatser från olika samverkande organisationer. För framtida forskning och socialt arbete är det relevant att se hur samverkansteorin och nyinstitutionell organisationsteori tillsammans kan appliceras i praktiken för att organisationer ska samverka mot prostitution. / Despite the prohibition against buying sexual services, it happens all year round and around the clock. In most instances of purchase of sexual services, in Sweden, it is mainly men around Stockholm who buy sexual services from women, children and men who they seek out on the street or through the internet (Mujaj &amp; Netscher, 2015). Police and social services work closely together to map out sex trafficking and intervene (Bill, 2017). Previous research shows that organizations through their various competencies and knowledge should work together to meet the needs of service users affected by complex societal problems. Concerned organizations should work together to achieve a common goal (Mallander in Denvall &amp; Jacobsen, 1998). Against this background, the purpose of the study is to contribute to an increased understanding of collaboration between different actors working on the issue of prostitution in Stockholm. In order to achieve the purpose of the study, interviews have taken place with actors within the relevant organizations in Stockholm who work with the issue of prostitution. The collected material has been analyzed based on theory of collaboration and new institutional organization theory. The chosen theories complement each other because the study focuses on human-treating organizations in collaboration with each other. These organizations are studied from a collaboration perspective and an organizational perspective. The results of the study show that there is a close collaboration between the selected organizations. The organizations cooperate primarily through the exchange of knowledge and efforts. Based on the selected themes, the actors have described the promoting factors, the hindering factors and the development areas for their collaboration work. One of the conclusions of the study is that there is a lack of resources and staff with knowledge and skills working with a large field such as prostitution in Stockholm and this affects the collaboration work. There is a need for knowledge about how it is to live in prostitution. The prerequisites for successful collaboration in the work against prostitution are more resources and more staff with knowledge. Prostitution is a societal problem that is multifaceted and requires efforts of various collaborating organizations. For future research and social work, it is relevant to see how theory of collaboration and new institutional organization theory can be applied together in practice for organizations to collaborate against prostitution.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om några förskollärares, grundskollärares och speciallärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med att motverka och förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter. Vi är även intresserade av att se variationer i lärares arbete kring elever i svårigheter. För att undersöka hur det ser ut på fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden. I studien genomförs enskilda intervjuer och där ingår 12 informanter bestående av förskollärare, grundskollärare och speciallärare verksamma i förskoleklass samt på låg- och mellanstadiet. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt perspektiv där eleven ses som bärare av problemet och åtgärderna således blir kompenserande, eller ur ett relationellt perspektiv där förklaringar till hinder söks i omgivningen och skolmiljön och där åtgärderna handlar om att göra förändringar i skolmiljön. Studiens resultat visar att det finns en komplexitet kring både identifiering och arbete med elever i matematiksvårigheter. Speciallärarens roll är betydelsefull, men inte enkel då de båda specialpedagogiska perspektiven, mer eller mindre, finns representerade hos studiens samtliga lärare.

I denna kvalitativa studie har vi intervjuat tolv behöriga matematiklärare som jobbar på låg- och mellanstadiet. Syftet med studien var att få kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av främjande och hindrande faktorer som kan ha betydelse för elevers lärande inom området tal och taluppfattning gällande elever på låg- och mellanstadiet. Kunskap inom området tal och taluppfattning är grundläggande och viktigt för elever för att få förståelse i andra delar av matematiken och avgörande för deras framtida studier. Trots det visar PISA-undersökningar att många elevers kunskaper inom detta område brister. I denna studie ses problemet ur ett lärarperspektiv och den är ett försök att möjliggöra djupare förståelse för hur lärare beskriver sitt arbete inom det aktuella området i matematik. Vi hade i avsikt att även få kunskap om vilka främjande och hindrande faktorer som enligt lärare har betydelse för elevers lärande i tal och taluppfattning. Resultaten av studien visar att lärarna använder sig av en rad olika undervisningsmaterial, från läroböcker till konkret material samt att de har många olika strategier i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna till förståelse. Senare beskriver lärarna hur faktorer som lärares erfarenhet och ämneskompetens samt arbetet med elevernas lärande och goda lärmiljöer främjar elevernas lärande. Hindrande faktorer enligt studiens resultat är lärarnas arbetsbelastning, missuppfattningar om elevernas kunskaper, låga förväntningar på eleverna samt en negativ inställning till ämnet. Studiens resultat diskuteras utifrån teorin om den didaktiska triangeln samt de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet.