Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet. Dessa sociala problem beskrevs i texterna utifrån teman om förort och kamp. Slutsatserna visar att sociala problem fungerar stigmatiserande för individer och grupper och att detta stigma påverkar såväl livsval och uppfattningen av möjliga livsval. Studiens slutsatser utgör viktig kunskap för det sociala arbetets kontakt med utsatta människor.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels.

Hiphop har under en längre tid fungerat som ett forum för individer att utrycka sitt motstånd mot politiska åtaganden samtidigt som det har fungerat som ett forum där olika identiteter skapas och uttrycks. Tidigare studier har bland annat visat att hiphop skildrar ämnen som rasism, etnicitet och kultur, någonting som i många fall ligger som grund till förtryck. Med utgångspunkt i det intersektionella perspektivet som belyser hur samhällets maktstrukturer formas och upprätthålls undersöker denna studie hur kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk utrycks och förmedlas i samtida svensk hiphop. Studien syftar på att undersöka hur eventuella intersektioner som uppstår mellan dessa kategorier sammanfaller med identitetsskapande och utanförskap. För att undersöka hur detta kommer till uttryck anläggas en kritisk diskursanalys på tre svenska hiphoplåtar skapade av fyra aktuella artister i Sverige. Resultatet visar att den svenska hiphopen gestaltar olika typer av samhällshierarkier där kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk ligger till grund för dessa. Det påvisades även att ens identitet är beroende av omgivningens syn på dessa kategorier samt deras roll i samhället, vilket kan leda till känslor av utanförskap. I det utanförskapet som utsatta individer upplever finnas i samhället blir hiphop en accepterande gemenskap där olika identiteter tillåts ta plats.

This essay will analyse how racism is represented in hip-hop lyrics from the first 7 years of the 2010th decade. The lyrics will be divided into four various categories to show how the artist is using history to connect with the listener. When analysing the lyrics, a content analysis will be used were the lyrics are broken down into smaller parts. These smaller parts will be broken down and the valuable information is extracted. When doing this analysis, it is important to not break the lyrics into too small parts, if done the context can be lost.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hiphopkulturen representeras i svensk dags- och kvällspress. Detta med hjälp av frågeställningarna: Vilka ramverk används av svensk dags- och kvällspress för att beskriva hiphopkulturen? och Vilket narrativ skapar dessa ramverk, och vad betyder det för svensk dags- och kvällspress representation av hiphopkulturen? Metod och material: Studiens metod och material grundar sig i framing- och narrativanalys av 30 stycken artiklar publicerade i Expressen och Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Hiphopkulturen presenteras som populärkultur, ungdomlig subkultur samt belyses dess koppling till kriminalitet.

Protestlåtar finns i alla möjliga former och genrer, men det som är genomgående är att det är låtar som handlar om förändring och motstånd. Låtars budskap är oftastkopplade till låttexten, så därför undersöker denna uppsats vilka andra faktorer som också bidrar till att låtar är protestlåtar. Genom att undersöka tre protestlåtar i olika genrer visar den här studien hur de behandlar ämnet protest, vilka element i musiken eller ljudet som antingen själva, eller i samspel med texten som pekar på protest och slutligen också om likheter och skillnader kan tas fram mellan dem. Genom att använda musikanalys kan man se att det finns ljudeffekter, genrebundna ellermusikaliska element som också används för att uttrycka protest i låtarna. Det förekommer också en diskussion om varför dessa saker skulle förstärka protesten i låtarna. Analyserna visar också beståndsdelarna av protestlåtarna och diskuterar kring hur de framför sin protest. Resultatet pekar på att det, förutom textens mening,finns andra aspekter som exempelvis ljudeffekter, form, hur låtarna berättar historien och ton som kan kopplas till protestkänslan en lyssnare får av låtarna.

Denna uppsats syftar till att skapa djupare förståelse för det menings-skapande som musikvideon Haffla (2017) bidrar med i debatten om kultur, nationalitet och utanförskap i samtida Sverige. Genom ett postkolonialt perspektiv och med avstamp i teori om representation har delar av innehållet undersökts med metoden av semiotisk bildanalys. Rasifierade svenskar betraktas som ”de andra” i dagens Sverige, i relation till ”svenskhet”. I det utvalda materialet visas dock en annan representation av rasifierade svenskar i kombination med tecken som betecknar svenskhet, vilket möjliggör en inkluderande representation av svenskhet. / This paper aims to create a deeper knowledge of the meaning making that is constructed through the music video Haffla (2017) and how it contributes to the discussion on culture, nationality and alienation in contemporary Sweden. Several scenes from the video have been analysed using the method of semiotic visual analys, through a post-colonial perspective with theory on representation. Racialized swedes are in relation the ”Swedishness” regarded as ”the other”, but in the analyzedmaterial there is another representation of radicalized swedes, which is given through signs that signify Swedishness. This creates an inclusive representation of Swedishness.

Few subjects have been debated and affecting our society as much as shootings and gang related crimes recently. Sweden is no longer portrayed as the “little land just right”, but instead as a society with increasing social economic diversity, criminality and shootings with lethal outcomes. One of the country's most influential artists Yasin is both celebrated for his music and convicted for his actions related to gang criminality. The study is focusing on researching how masculinity and intersectionality is portrayed from a selection of Yasin's songs released between 2015 - 2021. The case study contributes to an increased understanding and a wider perspective about how gangster rap portrays violence, criminality and social alienation. Masculinity and intersectionality constitute the theoretical framework of the study. The lyrics were thoroughly analyzed by using critical discourse analysis and the analytical tools lexical choice, emotionally charged word and intertextuality with the purpose of finding hidden power relations and discursive themes. The result of the study shows seven prominent discursive themes related to intersectionality and masculinity. Discourses about violence, inequality, drugs, social alienation and police contempt correspond with previous research and commonly appearing discourses in the genre. Yasin contributes to the maintenance of oppressing women and the glorification of a criminal lifestyle characterized by violence, power and money. However, there is a clear breaking point around 2019 where there are two prominent themes where Yasin is portrayed as more vulnerable and exhibits a clear distance from the criminal life that has been a part of him and his music. / Få ämnen har tagit så mycket plats i den samhälleliga debatten som skjutningar och gängkriminalitet den senaste tiden. Sverige framställs inte längre som Landet Lagom utan i stället som ett samhälle med ökande klassklyftor, kriminalitet och dödsskjutningar. En av landets mest inflytelserika artister, Yasin, är både prisad för sin musik och dömd för sina handlingar kopplade till gängkriminalitet. Studien fokuserar på att undersöka hur maskulinitet och intersektionalitet skildras i ett urval av Yasins låtar mellan 2015 - 2021. Fallstudien bidrar till ökad kunskap om hur gangsterrap skildrar våld, kriminalitet och utanförskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från kritisk diskursanalys, maskulinitet och intersektionalitet. Utifrån metoden kritisk diskursanalys och analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och intertextualitet har texterna analyserats i syfte att noggrant undersöka vilka diskursiva teman och dolda maktrelationer som går att utvinna ur texterna. Studiens resultat visar sju framträdande diskursiva teman kopplade till intersektionalitet och maskulinitet. Diskurser om våld, kvinnoförakt, droger, utanförskap och polisförakt överensstämmer med tidigare forskning kring vanligt förekommande diskurser inom genren. Yasin bidrar till ett upprätthållande av kvinnoförtryck och glorifiering av ett kriminellt liv präglat av våld, makt och pengar. Däremot identifieras en tydlig brytpunkt runt 2019 där två diskursiva teman identifieras. Yasin framstår som alltmer sårbar och uppvisar ett avståndstagande till den kriminella livsstilen som tidigare varit hans liv och musik.

One of the most popular and one of the most controversial contemporary artists is Kanye West. Both in his lyrics and in social and news media he expresses a vast variety of opinions and thoughts, and through that he has made himself a spokesperson in a lot of different cultural areas and communitys.  This study aims to show how themes connected to the Christian identity as well as the afro-american identity is represented in the lyrics of Kanye West, which has led to the following questions: 1) Which Christian themes can be identified in the lyrics of the albums The Life Of Pablo (2016) and Jesus Is King (2019)? 2) Which African themes can be identified in the lyrics of the albums? And 3) How can the interaction between expressions of Christian and African American identity be understood from an intersectional perspective? To answere theese questions a content analysis has been made, where two Christian themes (Spiritual change and rebirth and the narrative identity as a preacher) was identified as well as two afro-american themes (Slavery and materialism and conspicuous consumption). On top of that an intersectional theorethical perspective was added on which showed that the lyrics on the albums provided expressions of uniqe experiences through the intersection between the identities.

Denna uppsats genomför en analys av bruket av slang inom modern svensk rap ochhiphop. Dels utförs en jämförande analys mellan begreppen kenning och slang, därutformning och funktion diskuteras. Utöver det utförs även en djupare funktionsanalysav språkbruk inom hiphop som pekar på hur artister använder diverse mediationalmeans och psykologiska samt tekniska verktyg för att genomföra diskurser och genomdetta framföra mening samt hävda identitet och subjektsposition. Resultaten av analysenreflekterar ett antal, framförallt, funktionella likheter mellan kenning och slang i sättetde båda brukas, och har brukats, på inom sina respektive miljöer.