Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet. Undersökning visar också hur böckerna påverkats negativt av att författarna återanvänder texter från föregående upplagor som är skrivna med äldre kursplaner som utgångspunkt.Nyckelord: historia, historiekanon, kursplan, Levande Historia, läroböcker

Huvudsyftet med vår uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som låg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men även se hur Svend Sødring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillämpas i den danska kanonrapporten.Resultatet visade att kanonrapporten först och främst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lärarnas bristfälliga kunskaper i ämnet. Detta var också de huvudargument som försvare och förespråkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring ämnet. Resultatet av vår studie kring kanon-rapporten kunde vi även härleda till två av Sødring Jensens tre undervisningsteorier, det vill säga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade även som syfte att undersöka hur de danska lärarna såg på förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lärarna var tillfredsställda med de mål som läroplanen för historia från år 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förändra elevernas syn eller kunskap när det gäller historieämnet. Lärarna uppfattade även införandet av en nationell kanon som något konservativt och nationalistiskt. Pedagogerna ansåg även att historiemedvetenheten skulle ligga i fokus och inte de kronologiska kunskaperna något man kan återföra till Sødring Jensens tredje teori, det vill säga den formala undervisningsteorin. Emellertid ansåg lärarna att ett examensprov i historia förmodligen skulle stärka ämnets status bland både elever och lärare. Vi hade även som avsikt att göra en undersökning kring elevers syn på historieämnet samt deras kunskapsnivå i historia. För att sedan själva tolka huruvida en styrd kanon behövs eller ej. Resultatet av denna undersökning visade att det fanns ett intresse för historieämnet, men att de kronologiska kunskaperna var bristfälliga. Dock visade eleverna prov på historiska faktakunskaper och en personlig historiemedvetenhet. Med utgångsläge av denna under-sökning menar vi, att den kanonrapport och de argument som urvalsgruppen presenterar inte kommer till att gynna elevernas historieutveckling.

Being a student in the educational system is in itself a challenging exercise, considering the various parts that may matter in different extent for the students. There is a syllabus, there are different backgrounds and contexts for each student and there is also the knowledge in the subject to consider. This study sets out to explore to which extent teachers and students reflect about the transition from public school to upper secondary school/high school, specifically in the context of History as subject. What do they think about it and how do they work with it? By interviewing five teachers and letting 94 students in upper secondary school completing a survey about this subject (the transition), I can conclude that the matter is complex, both for students and teachers, however still a significant and important issue to discuss. The teachers shows tendencies in favouring the chronological time line as educational instrument, while implementing the eventual lack of such time line in the public school. Still they have none or little insight in the syllabuses for the public school, raising yet another issue – to what extent should teachers care for syllabuses which they don’t, formally, have to recognize as part of their assignments as upper secondary school teachers? The teachers are generally aware of the difficulty that the transition implies and the students are neither overwhelmingly satisfied nor dissatisfied, which means that work could and should be done to ensure an education that is easing the students way to knowledge.

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history.  To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching.  The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden.  Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally.  Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

The purpose ofthis study is to examine how Sweden and Denmark explain their colonial experience in textbooks. A comparison will be made between Sweden’s colonization of Sápmi and treatment of Samer, and Denmark’s colonization of Greenland and treatment of Innuits. To conduct this study a comparative method was utilized, as well as hermeneutic theory which was used to try to understand how the countries explain their colonial experience. The theory applied for this topic was selective traditions in a textbook perspective. The results show that Sweden tones down their colonial experience, and the textbooks differ a lot in (if) and (how) they mention Sweden’s experience. The colonization of Sápmi is toned down as well as the treatment of Samer in books written before the new curriculum. The textbooks written after the new curriculum present a less toned down version of Sweden ́s treatment of Samer. This change is due to changes in society, as Samer have gained a lot more rights in Swedish society, which can be seen in Swedish textbooks. Denmark does not hide their colonial experiences, and the books also have more consensus in their description of Denmark’s colonial experience. The books before the new curriculum describe Denmark’s colonial experience as proof of the greatness of Denmark’s past. The books after the new curriculum describe Denmark’s colonial experience in the perspective of slave trade. Slave trade was one of the 29 canon points that entered the Danish curriculum, which could have influenced the Danish textbooks. Denmark’s textbooks often describe Denmark as a “good” colonial country, and the textbooks do not describe the treatment of Innuits, which could be explained by that, Denmark’s treatment of Innuits does not match with Denmark’s national image.

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman</p><p>”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”</p><p> </p><p>The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.</p><p> </p><p>My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply:</p><ul type="disc"><li>That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject.</li><li>That a canon must be able to be pupil centred.</li><li>That a canon will function as common basics to emanate from. </li><li>That a canon concentrates on overall skills.</li><li>And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.</li></ul><p> </p><p>All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.</p><p> </p><p>Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Sammandrag</strong></p><p>Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman</p><p>”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.</p><p> </p><p>Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller:</p><ul type="disc"><li>Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %.</li><li>Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad.</li><li>Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån.</li><li>Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter.</li><li>Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.</li></ul><p> </p><p>Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.</p><p> </p><p>Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne</p><p> </p>

Abstract Examining essay in history C of Henrik Ragnarsson, vt -09. Tutors: Ann-Kristin Högman ”History canon. A written interview study about teachers attitude to a  history canon”   The intention with the essay is to examine how teachers relates to the question about an uniform canon and compare their opinions with the Swedish researchers'. The survey is based on eight written interviews with teachers in history in Värmland.   My conclusion is that six of ten researchers is positive to a canon if it helps to enhance the status of the subject, brings to a conclusion with the informal canon that already exists and works as an elucidation of the curriculum. And that seven of eight teachers is positive to a cannon in history if the following premises apply: <ul type="disc">That a canon will not take up more than approximately: 25% of the subject. That a canon must be able to be pupil centred. That a canon will function as common basics to emanate from. That a canon concentrates on overall skills. And that the teachers are aloud to be a part of  then decisions of the content in canon.   All in all we can see that a majority of the teachers and the researchers are positively suspended to a canon if they are aloud to be a part of the formulation of it.   Keywords: Histotory canon, written interview, national standardized test in history, history as a compulsory subject / Sammandrag Examensarbete i historia C av Henrik Ragnarsson, vt -09. Handledare: Ann-Kristin Högman ”Historiekanon. En skriftlig intervjustudie om gymnasielärares inställning till en kanon i historia”   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till frågan om en enhetlig kanon och sedan jämföra deras åsikter med de svenska forskarnas. Undersökningen baseras på åtta skriftliga intervjuer med verksamma gymnasielärare i historia i Värmland.   Min slutsats är att sex av tio forskare är positivt inställda till en kanon om den motverkar urholkningen av ämnet, gör upp med den informella kanon som redan existerar och verkar som ett förtydligande av läroplanen. Och att sju av åtta lärare är positivt inställda till en kanon i historia om följande premisser gäller: <ul type="disc">Att en kanon inte skall ta upp hela undervisningstiden utan endast ca: 25 %. Att en kanon måste kunna vara elevcentrerad. Att en kanon skall fungera som en gemensam lägstanivå att utgå ifrån. Att en kanon lyfter fram övergripande färdigheter. Samt att lärarna får vara med och bestämma innehållet i kanon.   Sammantaget kan vi se att en majoritet av lärarna och forskarna är positivt inställda till en kanon om de får vara med och påverka utformningen utav den.   Nyckelord: historiekanon, skriftlig intervju, nationellt prov i historia, historia som kärnämne