This study was designed to describe and understand how children perceive and explain mathematical situations. During our work based training we have met several students who have been insecure in the subject of mathematics and therefore come to think that it's difficult and boring. The questions we have asked ourselves are why and how this insecurity occurs. In preschools around the country teachers actively worked to create opportunities for children to meet and discover mathematics. The question is whether the teachers are aware of how children perceive mathematics and how children think in mathematical situations.  We chose to conduct a qualitative study using different methods of data collecting in order to approach the children's world. We have used interviews, observations, experimental circle times and drawings. This study assumes a child’s perspective, because we want to understand their thoughts and perceptions about mathematics. The starting point is the didactic questions what, how and why.  The result of our study indicates that children in preschool perceive mathematics in different ways and that they are unaware that they actually can use and understand athematical situations in the specific context that is preschool. / Studiens syfte var att beskriva och förstå hur barn uppfattar och beskriver matematiska situationer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött flera elever som har varit osäkra inom matematik och där med tyckt att ämnet är svårt och tråkigt. Vi ställer oss då frågan varför det är så och hur detta tänkesätt uppstår. I förskolan runt om i landet arbetas det aktivt för att skapa möjligheter för barnen att få möta och upptäcka matematik. Frågan är om lärarna är medvetna om hur barn uppfattar matematik och hur barnen tänker kring matematiska situationer.  Vi valde att göra en kvalitativ studie och med hjälp av olika datainsamlingsmetoder närma oss barnens värld. Vi har använt oss av intervjuer, observation, experimentella samlingar och teckningar. Studien utgår ifrån barns perspektiv, då vi vill få förståelse för deras uppfattningar och beskrivningar inom matematik. Utgångspunkten har varit de didaktiska frågeställningarna Vad, Hur och Varför.  Resultatet i vår studie visar att barn i förskolan dagligen använder matematik i verksamheten, men de är omedvetna om att de faktiskt kan, använder och förstår matematiska situationer i den specifika kontexten som är förskola.

<p>This study was designed to describe and understand how children perceive and explain mathematical situations. During our work based training we have met several students who have been insecure in the subject of mathematics and therefore come to think that it's difficult and boring. The questions we have asked ourselves are why and how this insecurity occurs. In preschools around the country teachers actively worked to create opportunities for children to meet and discover mathematics. The question is whether the teachers are aware of how children perceive mathematics and how children think in mathematical situations.</p><p> We chose to conduct a qualitative study using different methods of data collecting in order to approach the children's world. We have used interviews, observations, experimental circle times and drawings. This study assumes a child’s perspective, because we want to understand their thoughts and perceptions about mathematics. The starting point is the didactic questions what, how and why.</p><p> The result of our study indicates that children in preschool perceive mathematics in different ways and that they are unaware that they actually can use and understand athematical situations in the specific context that is preschool.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva och förstå hur barn uppfattar och beskriver matematiska situationer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött flera elever som har varit osäkra inom matematik och där med tyckt att ämnet är svårt och tråkigt. Vi ställer oss då frågan varför det är så och hur detta tänkesätt uppstår. I förskolan runt om i landet arbetas det aktivt för att skapa möjligheter för barnen att få möta och upptäcka matematik. Frågan är om lärarna är medvetna om hur barn uppfattar matematik och hur barnen tänker kring matematiska situationer.</p><p> Vi valde att göra en kvalitativ studie och med hjälp av olika datainsamlingsmetoder närma oss barnens värld. Vi har använt oss av intervjuer, observation, experimentella samlingar och teckningar. Studien utgår ifrån barns perspektiv, då vi vill få förståelse för deras uppfattningar och beskrivningar inom matematik. Utgångspunkten har varit de didaktiska frågeställningarna Vad, Hur och Varför.</p><p> Resultatet i vår studie visar att barn i förskolan dagligen använder matematik i verksamheten, men de är omedvetna om att de faktiskt kan, använder och förstår matematiska situationer i den specifika kontexten som är förskola.</p>

Det råder stora ojämlikheter mellan Sveriges kommuner. Dessa ojämlikheter mynnar ut i tvåtrender som råder i många mindre kommuner: befolkningen åldras och urbaniseringsgradenökar. Urbaniseringsgraden har gjort att mindre kommuner har ett försämrat ekonomiskt lägreoch många kommuner står inför valet att antingen höja skatten eller reducera den kommunalaservicen. I denna uppsats kartlägger vi genom ekonomiska begrepp hur två medelstorakommuner har hanterat den demografiska utvecklingen samt vad kommunerna bör fokuserapå för att öka sin attraktivitet.Utifrån de demografiska nyckeltal som studerats kommer vi fram till att mycket av deekonomiska svårigheter som uppkom på 1970-talet lever kvar än idag hos många kommuner.De har hamnat i en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Kommuner som å andra sidanklarat sig bättre ur krisen har haft ett bättre ekonomiskt utgångsläge. Det finns även ett tydligtsamband mellan en bra integration av så kallade outsiders och de kommunala finanserna.Uppsatsen tydliggör att en god arbetsmarknad, attraktiva bostäder och bra kommersiellt utbudär avgörande för en kommuns attraktivitet. / Currently there are big differences between municipalities in Sweden. These differences leadto two dissimilar tendencies: the population is aging and the degree of urbanisation increases.The urbanisation has set several smaller municipalities in a severe economic situation and alot of municipalities are facing to either raise the local tax or reduce the public service. In thispaper the authors’ research through economic concepts how two medium sized municipalitieshave handled the demographic changes and what the municipalities should do in order toincrease their attractiveness.The findings of this study indicate that the demographic changes, to a large extent, dependson previous recessions in the municipalities which still is causing an unbalanced economy.The municipalities are facing a downward spiral that is hard to emerge from. On the otherhand some municipalities managed the recessions in a more successful way and are nowfacing a more positive economic position. Further, there is a clear correlation between a wellfunctioningintegration on the labour market and public finances. The result of the paper alsoshows that a well-functioning labour market, housing market and commercial supplydetermines municipalities’ attractiveness.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

No description available.

Zur Abschätzung der Prognose von Tumorerkrankungen und zur Therapieplanung können neben konventionellen klinischen Parametern auch molekulare Prognosemarker im Tumorgewebe bestimmt werden. In der vorliegenden Studie haben wir vier verschiedene potentielle molekulare Prognosefaktoren im Ovarialkarzinom und teilweise auch im Mammakarzinom untersucht: die Cyclooxygenase-2 (COX-2), das humane ELAV-ähnliche Protein HuR, das Oberflächenantigen CD24 und die Mitogen-aktivierte Protein Kinase Phosphatase-1 (MKP-1). Dabei lag der Schwerpunkt auf der Untersuchung der Cyclooxygenase-2 (COX-2), die sowohl in der Entzündungsreaktion als auch bei der Entstehung und Progression maligner Tumoren eine wichtige Rolle spielt. Wir konnten zeigen, dass eine erhöhte Expression der COX-2 beim Ovarialkarzinom und beim Mammakarzinom signifikant mit einer schlechteren Prognose assoziiert ist. In Zellkulturmodellen haben wir verschiedene Strategien zur Inhibition der COX-2 angewendet, nämlich die pharmakologische Inhibition durch NS-398 sowie die spezifische Inhibition durch RNA Interferenz. Dabei ergab sich, dass COX-2 Inhibitoren neben der Wirkung auf die COX-2 auch über anderen Zielproteine die Proliferation von Ovarialkarzinomzellen hemmen und zu einem Zellzyklusarrest führen. Bei weiteren Untersuchungen zur Regulation der COX-2 konnten wir zeigen, dass das RNA-stabilisierende Protein HuR mit der COX-2 Expression korreliert und ebenfalls ein Prognosefaktor für das Ovarialkarziom ist. Unsere Ergebnisse bilden eine Grundlage für klinische Studien zur Untersuchung des möglichen Effektes von COX-Inhibitoren in der Therapie maligner Tumoren. / Molecular prognostic markers can be determined in tumor tissue and can be used - in addition to conventional clinicopathological parameters - to estimate patient prognosis and to plan the therapy of malignant tumors. In this study we have investigated the expression of four different molecular prognostic factors in ovarian carcinoma and partially in breast carcinoma: cyclooxygenase-2 (COX-2), the human ELAV-like protein HuR, the surface antigen CD24, as well as the mitogen-activated protein kinase phosphatase-1 (MKP-1). For further evaluation, we have focused on COX-2, which plays an important role in tumor biology and inflammation. Increased expression of COX-2 in tumor tissue was associated with poor prognosis in ovarian carcinoma and breast carcinoma. In cell culture models, we have used two different strategies for inhibition of COX-2: pharmacological inhibition and RNA interference. We found that COX-2 inhibitors act on other cellular targets in addition to COX-2 and inhibit proliferation of ovarian carcinoma cells by induction of cell cycle arrest. In further studies we could show that the RNA-stabilizing protein HuR is associated with increased COX-2 expression and is an prognostic factor in ovarian carcinoma, as well. These results provide a basis for further evaluation of COX-inhibitors in tumor therapy.

War has for all through the years adopted various guises and been performed by various actors for a wide variety of destination. But what is really a war? Why is war fought? How is war fought? By whom is war fought? Machiavelli, Clausewitz, Kaplan, Kaldor, Creveld and Krulak are just a few among others who have made valiant attempts to explain war and its nature. What did they find? This essay maps out their studies in the hope of finding some kind of continuity that can give a clearer picture of what war really is. It is important to point out; the goal is not to try to make a definition of war, but merely an attempt to find some kind of continuity. The study finds that as society develops, bridges get built and contracts are signed, everything falls apart at some point and you can  never be sure that something as complex as a war to retain some form of continuity, if any – it would be the power it contains, but barely it.

<p>Millions of people are using search engines every day when they are trying to find information on the Internet. The purpose of this report is to find out how people formulate search queries. The result in this report is based on an empirical study which is based on a search log from the Swedish search engine Seek.se.</p><p>One of the results in this thesis is that nearly all search queries are based on keywords.</p> / <p>Miljoner människor använder sökmotorer varje dag när de försöker hitta information på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur individer formulerar sökfraser. Resultatet i rapporten är baserad på en empirisk studie som är baserad på sökloggen för den svenska sökmotorn Seek.se.</p><p>Uppsatsen kommer bl.a. fram till att nästan alla sökningar som görs på Internet är nyckelordsbaserade.</p>

Thesis (M.A.)--Miami University, Dept. of History, 2005. / Title from first page of PDF document. Document formatted into pages; contains [1], ii, 93 p. Includes bibliographical references (p. 86-93).

I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.