Hyreslagens (1970:994) regler kan vid ett första anblick tyckas noggranna och täckande. Ur ett praktiskt perspektiv är så inte fallet, inte minst efter min praktik på Hyres- och arrendenämnden i Linköping. Denna uppsats kommer därför ge en tydligare bild av rättsläget. Rättsfall på det senare 2000-talet kommer i uppsatsen att behandlas. Tvisterna berör bland annat frågan; ”Vad är en skälig acceptfrist?”. Här kan vägledning hämtas från det traditionella avtalet, dess principer och dess regler. Vidare diskuteras vilket tillvägagångssätt som anses korrekt. I nuläget finns möjlighet till skriftligt, muntligt och konkludent handlande vid uppsägning. Muntlig uppsägning eller uppsägning genom konkludent handlande, anses i nuläget inte tillräckligt användbara. Muntlig uppsägning har varit ett alternativt tillvägagångssätt sedan 1907 års nyttjanderättslag och ansågs enligt propositionen 1983/84: 137 s 119 alldeles för inarbetad för att tas bort. Frågan är om denna uppsats kan väcka frågor om möjligheten fortfarande bör stå kvar. Konkludent uppsägning är fortfarande ytterst oklar som metod. I uppsatsen diskuteras dessutom hur man ska tolka tvetydiga uppsägningar. Av vikt att påtala är att villkorsändring och avflyttning har olika rättsverkningar. Mottagandet av uppsägningshandlingen bör därför vara tydlig. Slutligen vill jag, innan framställningen presenteras, rikta ett stort tack till Stieg Synnergren1 för givande samtal. Att sätta sig in och hantera ett komplext område kräver en dialog med någon som har flera år av erfarenhet inom området. 1Jurist inom domstolsväsendet sedan 1958 och hyresråd och ordförande i Hyresnämnden och Arrendenämnden i Linköping mellan 1972-1999.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.

”Den efterfrågan som e-handeln driver på idag går stick i stäv med oss fastighetsägare. Då de har ett temporärt behov av något som ska stå väldigt länge.” - Matthias Kettelhoit, NREP I takt med digitaliseringens framfart har detaljhandeln på senare tid genomgått stora förändringar, där framförallt förändrade konsumentbeteenden varit drivkraften till att detaljhandelsaktörer tvingats anpassa sina affärsmodeller. Vidare har nya trender vuxit fram inom detaljhandeln och antalet e-handelsbolag ökat kraftigt. Detta gör att det ställs nya krav på fastighetsägare, inte minst på hyresmarknaden inom lager- och logistiksegmentet, där de traditionellt sett långa hyresavtalen nu utmanas av hyresgästers efterfrågan på flexibla hyresförhållanden. Syftet med denna studie var att utreda hur fastighetsägare kan möta denna efterfrågan. Den metod som låg till grund för genomförandet av studien var en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer hölls med fastighetsägare, e-handelsaktörer samt en tredjepartslogistiker. Studien visade på att e-handeln är drivkraften till att moderna lager och flexibla hyresförhållanden eftersöks av hyresgäster. Den slutsats som kunde dras är att det skiljer sig mellan stora och små e-handelsaktörer i vilken typ av flexibilitet som eftersöks. För att fastighetsägare ska kunna möta efterfrågan på flexibilitet från större e-handelsaktörer blir erbjudandet av expansionsmöjligheter ytterst avgörande. Dessutom är, av denna studie att döma, den noterade efterfrågan på korta hyresavtal en reaktion på bristen på ytflexibilitet inom segmentet. Vidare kan det komma att krävas en implementering av nya hyresmodeller för att fastighetsägare bättre ska kunna möta nystartade och små e-handelsaktörers efterfrågan på flexibilitet. I denna studie lyftes en omsättningsbaserad hyresmodell fram, vilken skulle kunna implementeras av fastighetsägare som ett försök i att kunna attrahera denna målgrupp och på så vis kunna erhålla större marknadsandelar av e-handeln. / "The demand that e-commerce is giving rise to today is contradictive to us property owners. Because e-commerce companies have a temporary need of something that will last for a very long time." - Matthias Kettelhoit, NREP The continuous development of digitalization as well as the growing e-commerce have profoundly changed the retail industry, where shifts in consumer behavior in particular has been one of the driving forces for retailers to adapt their business models. The rise of new retail trends and the number of e-commerce companies has increased significantly. This imposes new demands on property owners, not least on the rental market in the warehouse and logistics segment, where the traditionally long leases now are being challenged by tenants' demand for flexible rental conditions. The purpose of this study was to investigate how property owners can meet this demand. The method chosen for the study was a qualitative method, where semi-structured interviews were conducted with property owners, e-commerce companies and a third-party logistics provider. The study showed that the rapidly increasing e-commerce is a driving force for modern warehouses and flexible leasing conditions being sought by tenants. The conclusion that can be drawn from this study is that there is a difference in what large and small e-commerce companies define as valuable flexible leasing conditions. In order for property owners to meet the demand for flexibility from large e-commerce companies, offering of expansion opportunities will be crucial. Moreover, the study shows that the noted demand for short leases is merely a response to the lack of space flexibility within the segment. To further add, it may be necessary to implement new rental models in order for property owners to better meet the demand for flexibility from startups and small e-commerce companies. In an attempt to attract this target group, a revenue-based rental model was brought up for discussion in this paper as a way for property owners to gain greater market share of e-commerce.

I över ett år har vi levt med en pandemi orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Till följd av kraftig smittspridning har folkhälsomyndigheten rekommenderat hemarbete för alla som har möjlighet till det. Studien har gjorts mitt i pandemin med pågående vaccinationsprogram med syftet att ge en bild över coronapandemins påverkan på kontorsmarknaden i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har hållits med fastighetsägare och hyresgästrepresentanter för att undersöka dels vilka utmaningar pandemin skapat för fastighetsägare, dels hur efterfrågan på kontorsyta och flexibla avtal sett ut men även hur pandemin påverkat avtalsförhandlingen mellan hyresvärd och hyresgäst. Den tydligaste slutsatsen som kan dras är att pandemin och distansarbetet den medfört har skapat osäkerhet hos företag om det framtidakontorsbehovet där många företag fortfarande håller på att utreda behovet. Under pandemin har man upplevt en lägre efterfrågan på vakanta lokaler än innan pandemin. Hur den framtida efterfrågan kommer se ut är mer osäker och beror på flera olika faktorer. Under pandemin har det förekommit kortsiktiga lösningar exempelvis avtalsförlängningar på ett år på grund av osäkerhet inför framtiden. Avtalsförhandlingar har präglats av ett pragmatiskt förhållningssätt där man i större utsträckning än tidigare arbetat tillsammans för att hitta en lösning. I studien framkommer att pandemin har medfört flera utmaningar för fastighetsägarna främst av ekonomisk och organisatorisk karaktär. / For over a year we have been living with a pandemic caused by the coronavirus SARS-CoV-2. As a result of the widespread infection, the public health authority has recommended remote work for everyone that has the opportunity to do so. The study was conducted in the middle of the pandemic with the aim of providing a picture of the impact of the corona pandemic on the office market in Stockholm. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been held with property owners and tenant representatives to examine what challenges the pandemic has created for property owners, and how the demand for office space and flexible leases looked like, but also how the pandemic affected the contract negotiation between landlord and tenant. One conclusion that can be drawn is that the pandemic has created uncertainty among companies about their future office space needs and many companies are still investigating that. During the pandemic, there has been a lower demand for vacant office space than before the pandemic. What the future demand will look like is more uncertain and depends on several different factors. During the pandemic, there have been short-term solutions, such as lease extensions of one year due to uncertainty about the future. Contract negotiations have been characterized by a pragmatic approach where they have worked together to a greater extent than before to find a solution. The study show that the pandemic has brought several challenges for property owners, mainly of an economic and organizational nature.

I hyresavtal existerar det en speciell form av avtalsvillkor som berör motpartens handlande inom hyresförhållandet. Det rör sig om hyresvärdens förväntningar på hyresgästen om hur denne skall bete sig, vilken vårdnadsplikt som det är fråga om och att hyresgästen förväntas beakta ordning, sundhet och gott skick inom fastigheten. Denna speciella typ av avtalsvillkor inom hyresrätten kan benämnas ordningsföreskrifter eller ordningsregler och hanteras på ett speciellt sätt i jämförelse med andra avtalsvillkor. Den lagmässiga regleringen av denna typ av villkor är tämligen generellt utformad och tar framförallt form i 24 och 25 §§ i Jordabalkens 12 kapitel. Paragraferna ålägger hyresgästen en vårdnadsplikt och en skyldighet att iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Med hänsyn till att lagstadgandet i dessa två paragrafer är relativt generellt utformat uppstår en del komplikationer och problem. En del av problemen utgörs av att det är svårt för hyresvärdar, och även hyresgäster, att veta vilka ordningsföreskrifter som egentligen är att anse som lagenliga. Hyresvärden utformar oftast ordningsföreskrifterna i förväg då det är hen som tillhandahåller hyresavtalet. Det finns då en risk att hyresvärdar utformar ordningsföreskrifterna alltför strängt och riskerar skadestånd vid en ev. framtida tvist. Å andra sidan måste även hyresgästen kunna bedöma om ordningsföreskrifterna som hyresvärden stipulerat är lagmässiga samt vilken påföljd ett avtalsbrott mot dem skulle få som konsekvens. Författaren till uppsatsen kommer fram till att det finns problem i framförallt två avseenden. Det första området berör ordningsföreskrifternas otydlighet med avseende på deras definition. Det definieras ej klart och tydligt i lagtext vad som avses och det skapar därmed problem. Det andra området rör den osäkra bedömningen av påföljder vid kontraktsbrott. Dessa problem föranleder ett behov av ett tydligare lagrum för ordningsföreskrifter i hyresavtal.

Följande rapport kommer redogöra för den hyresrättsliga aspekten på det nya fenomenet co-working.Undersökningen genomförs genom att granska ett antal avtal som används av aktörer på marknaden i Stockholm.Co-working tar sin början i San Fransisco 2005 och har sedan dess vuxit explosionsartat. Konceptet går ut på attupplåta flexibla arbetsplatser i olika former och detta väcker frågeställningen huruvida hyresavtal föreligger. Det ansesföreligga i de fall samtliga rekvisit i 12 kap 1 § JB är uppfyllda. Särskilt intressant är rekvisiten ”hus eller del av hus”och ”upplåts till nyttjande”. Detta p.g.a. att objektet för upplåtelse inte är byggnadstekniskt avskilt och att utrymmet ivissa fall delas med flera andra. Inom ramen för rapporten har fyra olika medlemskapstyper definierats ochundersökningen visar att några av dessa kan anses utgöra hyresavtal, detta innebär att hyreslagens regler ska tillämpaspå medlemskapen. Hyreslagens syfte är att verka som skyddslagstiftning och av vikt blir därför hyresgästernas skydd.Undersökningen har haft särskilt fokus på reglerna om uppsägningstider och indirekt besittningsskydd då dessasannolikt har störst ekonomisk påverkan för inblandade parter. Undersökningen har visat att avtalen som skrivs innehåller flera brister både vad gäller uppsägningstider och indirektbesittningsskydd. Dagens lagstiftning har visat sig flexibel nog att tillämpa på dessa flexibla arbetsplatser. För attaktörerna ska kunna åstadkomma den avsedda flexibiliteten behöver avtalen skrivas om. Ett förslag är att aktörernaskriver avtalen på bestämd tid vilket ger dem möjlighet att tillämpa kortare uppsägningstider. Vidare kan aktörernaavtala bort det indirekta besittningsskyddet genom att inhämta godkännande från hyresnämnden. På detta sätt kanaktörerna fortsätta bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning samtidigt som användarna får tillgångtill lättillgängliga och flexibla hyresavtal för kontorsplatser. / The following thesis will describe the legal aspects of the new phenomena co-working. The study will beimplemented by reviewing a selected number of contracts that are used by actors on the market for co-working inStockholm. Co-working took its form 2005 in San Francisco and has grown rapidly since. The concept is aboutletting flexible workspaces in different shapes and this raises the question if the contracts are to be seen as leaseagreements. This considers be to hand when all four requisites in 12 chapter 1 § JB is fulfilled. Requisites that areespecially interesting is “house or part of house” and “exclusive right to use”. This due to that the object for leasingis not technically separated and that it is sometimes shared by others. In this thesis four different types ofmembership are identified, and the study shows that some of these are to be considered as lease agreements. Thismeans that the memberships have to follow the rental laws (12 chapter JB). The purpose of the rental law is toprotect the tenant that is to be seen as the weaker part. The study has focused on the rules about notification periodsand indirect protection of possession because this could have a large economic impact for the parties involved.The study has shown that the contracts that are used contains several flaws both regarding notification periods andindirect protection of possession. Current legalization has shown to be flexible enough to be applied on these flexibleworkspaces. For the actors to be able to reach the intended flexibility the contracts need to be rewritten. Onesuggestion is that the actors writes the contracts for a designated time that will allow them to use shorter notificationperiods. The actors are also able to create contracts that doesn’t contain indirect protection of possession byobtaining approval from Hyresnämnden. By doing this, the actors are able to operate in accordance with currentlegalization as well as the users are able to have accessible and flexible workspaces.

Upprättandet av kommersiella hyresavtal sker i stor utsträckning genom förhandling mellan de inblandade parterna. Detta arbete ger en inblick i hur hyresgäster och hyresvärdar resonerar före och under förhandlingen av avtalet. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med hyresgäster och hyresvärdar med god erfarenhet från marknaden för kommersiella kontorslokaler i Stockholm. Kontrakts- och förhandlingsteori är den huvudsakliga utgångspunkten för arbetet och den främsta problematiken inom ämnet relaterar till asymmetrisk information. Asymmetrisk information innebär att en part har mer information än den andre och kan på så vis få en starkare förhandlingsposition. Det finns metoder för att motverka fenomenet, bland annat genom att lägga resurser på att ta reda på mer information om exempelvis sin motpart (screening). Det finns också sätt att utnyttja informationsasymmetrin, exempelvis genom att skapa en positiv bild av sig själv (signaling). Resultatet från arbetet ger en unison bild av den problematik som finns på marknaden och de lösningar som hyresgäst och hyresvärd använder sig av för att förbättra förhandlingsstyrkan och villkoren i avtalet. Examensarbetet sker främst genom deduktion av teorin. Ur empirin presenteras också en bild av rådande marknadsförhållanden. Syfte Syftet är att identifiera de faktiska problemen i en hyresförhandling och hur hyresgäster och hyresvärdar går till väga för att tackla svårigheterna. Målet är också att få förståelse för hur hyresgäster och hyresvärdar värderar de olika villkoren i hyresavtalet och hur det påverkar förhandlingen. Frågeställningar - Förekommer asymmetrisk information vid förhandling av kommersiella hyresavtal? - I vilken utsträckning använder hyresvärdar och hyresgäster screening och signaling? - Hur värderar hyresvärd och hyresgäst de olika villkoren i det kommersiella hyresavtalet? Metod Undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer med utvalda representanter för hyresgäster och hyresvärdar verksamma i Stockholm. Personerna som intervjuats har valts ut med bakgrund av deras erfarenheter av förhandling av kommersiella hyresavtal. De har också valts ut för att skapa en blandning av hyresgäster med olika verksamhet och hyresvärdar med olika målsättningar i förvaltningen. Respondenterna har fått svara på hur de värderar villkoren i kontraktet som bygger grunderna för ett kommersiellt hyresavtal samt hur de använder signaling och screening. Avgränsning För att göra arbetet strukturerat och ge möjlighet till analys har en begränsning gjorts av det geografiska området för studien. Det geografiska området är Stockholm. Studien begränsar sig också till att endast röra kommersiella hyresavtal för kontor. Slutsatser - Problematiken kring asymmetrisk information är påtaglig vid förhandlingen av kommersiella hyresavtal i Stockholm. Hyresvärden har enligt både hyresgäst och hyresvärd ett övertag. Det främsta informationsgapet mellan parterna är marknadskännedom och förhandlingserfarenhet. - Screening används av både hyresgäst och hyresvärd, främst till att minimera risk och stärka förhandlingsförhållandet. - Signaling används av både hyresgäst och hyresvärd. Hyresgästerna arbetar generellt med sitt varumärke, men inte specifikt inför hyresförhandlingen. Hyresvärdens införsäljning och etablering av varumärke är desto mer inriktat på att möjliggöra affären, främst då hyresavtal är deras huvudsakliga inkomstkälla. - Hyresvärden utnyttjar till större grad hidden characteristics genom att inte visa upp sin sanna typ, de utger sig exempelvis för att inte kunna gå med på en viss hyra eller kontraktslängd, när de i själva verket kan göra det. Allt går att förhandla. / The establishment of a commercial lease in Sweden is done through negotiation between the parties involved. This work provides insight into how tenants and landlords reason before and during negotiation of the lease. The work is a qualitative study based on interviews with tenants and landlords with extensive experience of the market for commercial office space in Stockholm. Contract and negotiation theory compose the framework for the paper and the main problem in the subject relates to asymmetric information. Asymmetric information means that one party has more information than the other, and can thus have a stronger negotiating position. There are methods to counter the phenomenon, for example by allocating resources to find out more information about the counterpart (screening). There are also ways to take advantage of information asymmetry, for instance by creating a positive image of oneself (signaling). The results give a clear picture of the problems that occur on the market and some solutions that tenants and landlords use to improve their bargaining power and the terms of the lease. The paper is done mainly through deduction of the theory. The empirical data also show the conditions of the current market. Purpose The aim is to identify the actual problems of a rent negotiation and how tenants and landlords go about tackling the difficulties. The goal is to gain understanding of how tenants and landlords evaluate the various terms of the lease and how it affects the negotiation. Research questions - Does asymmetric information occur when negotiating commercial lease? - To what extent do landlords and tenants use screening and signaling? - How do landlords and tenants value the various conditions in the commercial lease? Method The study is qualitative and consists of interviews with selected representatives from both tenants and landlords operating in Stockholm. The people interviewed have been selected in light of their experience in the negotiation of commercial leases. They have also been selected to create a mix of tenants with different activities and landlords with the various objectives of management. Respondents were asked to respond on how they value the terms of the contract that builds the foundations of a commercial lease, and how they use the signaling and screening. Demarcation To create structure and make it possible to analyze the results, a limitation of the geographical scope of the study. The geographical area is Stockholm. The study also restricts itself to only touch the commercial lease for office. Conclusions - The problem of asymmetric information is apparent in the negotiation of commercial leases in Stockholm. According to both landlord and tenant, the landlord is the party with the upper hand in terms of information. The main information gaps between the parties are market knowledge and negotiation experience. - Screening is used by both tenants and landlords, primarily to minimize risk and strengthen the bargaining relationship. - Signaling is used by both tenant and landlord. Tenants generally work with their brand, but not specifically for the lease negotiation. The landlord is more focused on establishing their brand in order to enabling business. Something that is natural since the lease is their main source of income. - Hidden characteristics is used by the landlord at a greater extent than the tenant. This is often done by not showing their true nature. They claim, for example, to not be able to negotiate particular clauses, when in fact they can. Everything is negotiable.

Till följd av digitaliseringens framfart förändras företags och medarbetares arbetssätt varpå nya krav ställs på kontors- och hyresavtalsutformningar. De krav som ställs idag kan sammanfattas med ett ord – flexibilitet. Den ökade efterfrågan på flexibla hyresavtal resulterar i en mängd förändringar på fastighetsmarknaden för kontor. Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägares och hyresgästers attityder gentemot flexibla hyresavtal för att kunna avgöra om det är fördelaktigt för parterna att använda sig utav flexibla hyresavtal jämfört med traditionella hyresavtal. Studien använde sig utav en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes medfastighetsägare, hyresgäster och branschrepresentanter. Studien visade att fastighetsägare och operatörer av flexibla kontorslokaler redan har börjat innovera nya koncept och produkter för att rätta sig efter kontorsmarknadens utveckling för att kunna tillgodose förändrade behov hos företagare. Trenden visar att antalet flexibla hyresavtal fortsätter att öka och därför bör fastighetsägare ha en affärsstrategi för detta.Den slutsats som kunde dras utifrån denna studie är att flexibla hyresavtal är fördelaktigt förbåda parter men att det krävs lite olika implementeringar för att det ska bli mer fördelaktigtför fastighetsägaren. Fastighetsägare som kan tillhandahålla en flexibel produkt som tarhänsyn till dagens attityder kommer troligtvis befinna sig i en starkare position påkontorsmarknaden på lång sikt. Studien visade att den ökade efterfrågan på flexibilitetgrundar sig i att traditionella hyresavtal inte tar hänsyn till den takt företag förändras idag.Vidare är det hög tid att reformera dagens hyresmodell och lagstiftning så att de passar dagensförändrade samhälle och möjliggör implementeringen av det flexibla hyresavtalet. Ökadflexibilitet i hyresmodellen skulle innebära att fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och samtidigt ta hänsyn till hyresgästernas förändrade behov. / The way employees and companies work are changing. The progress of digitalisation iscreating new demands on the design of office and rental contracts. The tenants now require greater flexibility which has resulted in numerous changes to the real estate market for offices. A study was carried out to investigate the attitudes property owners and tenants have towards flexible leases. The purpose was to determine whether it is advantageous for both parties to use flexible leases compared to traditional leases. The study used a qualitative research method in which semi-structured interviews were conducted with property owners,tenants and representatives in the property industry. The study shows that property owners and operators of flexible office space have already begun to innovate new concepts and products in order to meet the changing needs ofbusiness owners. The trend indicates that the number of flexible leases continues to increase thus property owners should adapt accordingly. Furthermore, the study highlighted that flexible leases can be advantageous to both parties,but further implementations are required to also make it beneficial for the property owner.That being said, the property owners that can provide flexible contracts are likely to be in a stronger position in the long term. The study also suggested that traditional leases do not take into account companies' rate of change which subsequently explains the reason for the increased demand for flexibility. In addition, the current rental model and legislation must be reformed to suit today's changing society to enable the implementation of the flexible lease agreement. Increased flexibility inthe rental model would mean that property owners can contribute to a more efficient use of resources and simultaneously take into account the changing needs tenants' have.