Förvaltningsfastigheter värderas ofta till verkligt värde. Under en lång tid har värdering till verkligt värde varit något svårdefinierat, där begreppet haft olika betydelse i olika sammanhang. IFRS 13 uppkom till viss del med anledning av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IFRS 13 har påverkat underprissättningen för fastighetsföretag vid börsintroduktioner. Genom en Difference-in-Differences metod baserad på en uni- och en multivariat modell mäter vi det statistiska sambandet mellan IFRS 13 och underprissättning mellan åren 2005-2022 vid börsnotering av företag i fastighetsbranchen. Behandlingsgruppen består av länder inom Europeiska Unionen samt Norge, då dessa efterföljer IFRS som redovisningsstandard. Kontrollgruppen består av nio länder som inte har IFRS som obligatorisk redovisningsstandard. Resultatet visar på en negativ trend mellan underprissättningen och införandet av IFRS 13, men kan inte på ett statistiskt signifikant sätt fastställas. Resultatet visar dock ett negativt statistiskt signifikant samband på 0.1 procent mellan kapitalintäkten från börsintroduktionen och underprissättning samt ett statistiskt signifikant samband på 0.1 procent mellan Post och underprissättning för två av våra regressioner.

Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.

Värdering till verkligt värde har varit omdiskuterat sedan det infördes år 2005. Redovisningsstandarden IAS 41 tvingade jordbruksföretag, såsom företag inom skogsindustrin, att värdera deras biologiska tillgångar till verkligt värde. Tidigare studier har visat att detta i sin tur gav effekt på redovisningens värderelevans. För att informationen ska vara värderelevant ska ett samband finnas mellan aktiepris och det redovisade värdet. IFRS 13 infördes för att komplettera IAS 41 och ge en mer enhetlig syn om vad verkligt värde är, hur värderingen ska göras samt utökade upplysningskraven. Skulle denna kompletterande standard IFRS 13 öka redovisningens värderelevans för skogsindustrin? Detta undersöktes genom en totalundersökning på svenska och finska börsnoterade bolag inom skogsindustrin. Sambandet studerades genom korrelation- och regressionsanalyser. Variablerna som undersöktes var aktiepris, eget kapital per aktie och resultat per aktie. Förklaringsgraden visade att eget kapital per aktie och resultat per aktie inte kan förklara variansen i aktiepriset mer efter införandet; IFRS 13 gav inte någon ökad värderelevans för variablerna tillsammans. Däremot visade det sig att variabeln resultat per aktie enskilt gav en ökad värderelevans vilket tyder på att investerare bryr sig mer om resultaträkningen än balansräkningen. / Fair value has been discussed since its introduction in accounting in 2005. The accounting standard IAS 41 forced the companies in agriculture, such as forest industry companies, to value their biological assets at fair value. Earlier studies have shown that this increased the value relevance. In order for the information to be value relevant the accounting amount should have an association with the stock price. IFRS 13 was introduced to complement IAS 41 and provide a more unitary consensus on what fair value is. It also provides a guide on how the value is determined and additional disclosures requirements. Should this supplementary standard IFRS 13 increase the value relevance of the accounting for the forest industry? This was investigated through a study of listed companies in the forest industry located in Sweden and Finland. The relationship was studied through correlation and regression analyzes, where the variables share price, equity per share and earnings per share were examined. The explanatory power showed that equity per share and earnings per share were not able to explain share price at a higher level after the introduction; IFRS 13 did not increase value relevance for all the variables together. On the other hand, it was found that the variable earnings per share individually gave an increase in value relevance, which imply that investors care more about the income statement than the balance sheet.

Sammanfattning   Titel: Efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13 vid värdering till verkligt värde - En studie om efterlevnaden av IFRS 13 bland börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien    Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2017 – juni   Syfte: Företag som brister i den finansiella rapporteringen lever inte upp till IFRS krav på transparens, kompabilitet och en enhetlig redovisning i Europa. Relevant information riskerar därmed att undanhållas från investerare, analytiker och övriga intressenter på kapitalmarknaden. Att redovisningsstandarder efterlevs är avgörande för att uppfylla dessa målsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur variablerna företagsstorlek, revisionsbyrå, skuldsättningsgrad, lönsamhet, likviditetsnivå, tid och kluster påverkar efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien.    Metod: Deduktiv ansats där hypoteser formuleras för att testa ett antal oberoende variablers påverkan på fastighetsbolagens efterlevnad av IFRS 13. Ett upplysningsindex konstrueras för att operationalisera efterlevnaden där analysen av insamlad data från årsredovisningar genomförs med multipel regressionsanalys och korrelationsanalys.    Resultat & Slutsats: Studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan tid och efterlevnadsgrad, vilket innebär att företagen har en högre efterlevnad av de obligatoriska upplysningskraven i IFRS 13 2015 jämfört med 2013. Ett signifikant negativt samband mellan likviditetsnivå och efterlevnadsgrad kan också konstateras där fastighetsbolag med lägre likviditetsnivå har en högre efterlevnad. Studien visar även att efterlevnaden av de obligatoriska upplysningskraven var relativt hög överlag med en genomsnittlig efterlevnad på 76,1 % för 2013 och 81,6 % för 2015. Vi kan slutligen konstatera varierande resultat mellan Sverige, Tyskland och Storbritannien, vilket visar att de studerade variablerna har olika stor påverkan på efterlevnaden av upplysningskraven i dessa länder.   Förslag till fortsatt forskning: En begränsning med denna studie är att vi enbart studerar hur tid, kluster och ett antal företagsspecifika faktorer påverkar efterlevnaden av obligatoriska upplysningskrav. Tidigare forskning visar att det finns landspecifika faktorer som också kan ha en påverkan på efterlevnaden i olika länder. Det vore därmed intressant att även inkludera dessa variabler i vidare studier för att studeras dess påverkan. Den finansiella sektorn står ut med en generellt låg efterlevnad av obligatoriska upplysningskrav i IFRS och det vore därmed också intressant att studera vilka faktorer som kan förklara variationer i efterlevnaden inom denna sektor.      Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis på vad som kan förklara skillnader i efterlevnadsgraden av IFRS 13 hos svenska, tyska och brittiska fastighetsbolag. Studiens praktiska bidrag är att den kan ge intressenter en större förståelse för vilka faktorer som kan påverka i vilken utsträckning fastighetsbolag efterlever obligatoriska upplysningskrav. En sådan ökad förståelse leder förhoppningsvis till tydligare standarder och en högre efterlevnad i framtiden vilket innebär en högre kvalité i den finansiella rapporteringen. / Title: Compliance with IFRS disclosure requirements when valuating at fair value – A study examining the compliance with IFRS 13 within listed real estate investment companies in Sweden, Germany and Great Britain.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Fredrik Hallin Johansson & Sebastian Warren   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2017 - June   Aim: Companies that lack in their financial reporting do not live up to IFRS requirements of transparency, comparability and uniform accounting in Europe. Relevant information risk to be withheld from investors, analysts and other stakeholders on the capital market. Compliance with accounting standards is crucial to reach these goals. The purpose of this study is to examine how the variables company size, auditor, leverage, profitability, liquidity, time and cluster affects compliance with the mandatory disclosure requirements of IFRS 13 within listed real estate investment companies in Sweden, Germany and Great Britain.   Method: Deductive approach where hypotheses are formulated to test several independent variables impact on real estate investment companies compliance with IFRS 13. A disclosure index is designed to operationalize the compliance level, where the analysis of gathered data from annual reports is performed with multiple regression- and correlation analysis.   Result & Conclusions: The result of this study shows a positive significant relationship between time and compliance level, which means that companies have a better compliance with the mandatory disclosure requirement of IFRS 13 for the year 2015 compared to 2013. A significant negative relationship between liquidity and compliance level can also be found, which means that companies with a lower level of liquidity tend to comply better with the mandatory requirements of IFRS 13. The study also shows a relatively high compliance overall with an average compliance level of 76,1 % for 2013 and 81,6 % for 2015. We can finally conclude a varying result between Sweden, Germany and Great Britain, which shows that the examined variables have different effects on the compliance level in the different countries.   Suggestions for future research: A limitation within this study is that we only examine how time, clusters and several firm specific factors affect the compliance of mandatory disclosure requirements. Prior studies shows that country specific factors also could have an impact on the compliance level in different countries. Therefore it would be interesting to include these variables in further studies to see if they affect the compliance level. The financial sector has been shown to have low level of compliance with IFRS mandatory disclosure requirements and it would therefore also be interesting to examine explanatory factors for compliance level within this sector.   Contribution of the thesis: This study provide evidence of what can explain the differences between Swedish, German and British real estate investment companies level of compliance with mandatory disclosure requirements of IFRS 13. This paper could be useful for different stakeholders by giving them a greater understanding for which factors that can affect to what extent real estate investment companies comply with mandatory disclosure requirements. A greater understanding will hopefully result in clearer standards and higher compliance in the future which thereby would result in a higher quality in the financial reporting.

Bakgrund och problem:Studien undersöker revisionsprocessen och användningen av IFRS 13 därfastigheter värderas till verkligt värde. Detta innebär att värderingen ska motsvaraett marknadsmässigt försäljningspris, ett så kallat verkligt värde. Medvärderingsmetoden medföljer subjektiva bedömningar som värderingen grundas på.Att värdera fastigheter på detta vis innebär komplexitet och antaganden. Inte minstinnebär det också utmaningar för revisorn och revisionsprocessen. Syfte:Syftet med denna studie är att studera revisorers komfort kopplat tillfastighetsvärderingar enligt IFRS 13. Metod:Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där empirinsamlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer. Slutsats:Trots att revisionsunderlag för fastigheter värderade till verkligt värde inte harsamma tillförlitlighet som vid anskaffningsvärde föredras de av respondenterna dåde menar att det skapar mer komfort eftersom det på ett bättre sätt speglarverkligheten till skillnad mot anskaffningsvärdering. Tidigare studier belyser riskenatt revisorer kan bli för beroende av specialister där professionell skepticism ochoberoendet rubbas. Vår studie kommer fram till att varken revisorns skepticism elleroberoende rubbas vid fastighetsvärdering enligt IFRS 13. / Background and Problem:The study examines the audit process and the use of IFRS 13, where real estates arevalued at fair value. This valuation should correspond to a market-based sales price.The method involves subjective assessments on which the valuation is based. Thisway of valuing properties involves complexity and assumptions which poseschallenges for the auditor and the audit process. Purpose:The purpose of this study is to investigate auditor’s comfort levels associated withreal estate valuation according to IFRS 13. Method:The method in the study was conducted using a qualitative method with a deductiveapproach, where empirical data was collected by semi-structured interviews withfive certified auditors. Conclusion:Despite the fact that audit evidence for real estate valued at fair value does not havethe same reliability as acquisition value, they are preferred by the respondents as thevaluation method creates more comfort by more accurately reflects reality asopposed to acquisition valuation. Previous studies highlight the risk that auditorscan become overly dependent on specialists which can affect professionalskepticism and the independence negatively. Our study concludes that neither theskepticism nor independence is disrupted during real estate valuation according toIFRS 13.

Titel: Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Matilda Mattsson och Julia Axell Handledare: Fredrik Hartwig  Datum: 2024-05-29   Syfte: Denna studie syftar till att identifiera och analysera utmaningarna i fastighetsvärderingsprocessen hos börsnoterade fastighetsbolag i Sverige, särskilt vid tillämpning av IAS 40 och IFRS 13. Studien undersöker orsakerna till dessa problem och föreslår åtgärder för att förbättra värderingen till verkligt värde. Metod: Studien baseras på data från fem svenska fastighetsbolag. Genom semistrukturerade intervjuer har studien fått insikter i värderingsmetoder, svårigheter vid värderingen och möjliga lösningar.  Resultat och slutsats: Verkligt värde har förbättrat tillgången till mer relevanta och jämförbara värden. Trots detta möter bolagen utmaningar som få transaktioner och brist på aktiva marknader. För att bemöta detta föreslås strikta krav på transparens, redovisning av transaktioner och användning av externa värderare. Dessa åtgärder kan förbättra kvaliteten och tillförlitligheten i fastighetsvärderingen. Examensarbetets bidrag: För att förbättra fastighetsbolagens fastställande av tillförlitligt verkligt värde föreslås striktare krav på transparens och obligatorisk användning av både interna och externa värderare. Dessa åtgärder ökar objektiviteten, noggrannheten och förtroendet i värderingsprocessen.  Förslag till fortsatt forskning: Få studier undersöker hur externa värderare och tredjeparts involvering förbättrar tillförlitligheten i värderingsprocessen. Framtida forskning bör fokusera på deras roll för att hantera värderingsutmaningar och stärka förtroendet i fastighetsvärdering. / Title: Valuation of property investments at fair value Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Matilda Mattsson and Julia Axell Supervisor: Fredrik Hartwig  Date: 2024-05-29 Aim: This study aims to identify and analyze the challenges in the property valuation process of listed property companies in Sweden, particularly when applying IAS 40 and IFRS 13. The study examines the causes of these issues and proposes measures to enhance valuation to fair value. Method: The study is based on data from five Swedish property companies. Through semi-structured interviews, the study gained insights into valuation methods, challenges encountered, and potential solutions. Results and Conclusions: Fair value has improved access to relevant and comparable values, but companies face challenges like limited transactions and inactive markets. To address these, stringent transparency, transaction disclosure, and external valuer involvement are recommended to enhance property valuation quality and reliability. Contribution of the Thesis: To enhance the determination of reliable fair values by property companies, stricter transparency requirements and mandatory involvement of both internal and external valuers are suggested. These actions enhance objectivity, accuracy, and confidence in the valuation process. Suggestions for Future Research: Few studies explore how external valuers and third-party involvement enhance reliability in the valuation process. Future research should focus on their role in addressing valuation challenges and strengthening trust in property valuation practices.

The new accounting standard IFRS 13 had its mandatory implementation January 1 st 2013. The main reason for the implementation was to eliminate inconsistencies and reduce complexities in fair value measurements. The new disclosure would therefore enable public real estate companies to be more transparent towards investors, who base their financial decision on the information that is presented in the financial report. Since the market value of investment properties is important for investors when making their financial decisions, this study focuses on the disclosure requirements of IFRS 13 in Sweden. The aim of this research was to study how well Swedish real estate companies follow the new disclosure requirements and how this may affect the investors’ financial decisions. In order to conduct the study a mixed method approach was undertaken. The study consisted of a sampled of 90 financial reports from 15 public real estate companies in Sweden before and after IFRS 13. The disclosure requirements were later calculated in accordance to an unweighted disclosure index and then tested against a hypothesis with the help of the Wilcoxon matched pair test. The comparison of the financial reports during the period 2010- 2015, that is before and after IFRS 13, enabled us to see how well the new requirements were followed. If a certain disclosure requirement was not followed an analysis of the audit reports was made in order to conclude if a modified opinion had been left by the auditor or not. In order to strengthen this specific part of the study a qualitative method was undertaken to get an expert’s point of view regarding the new requirement as well how the investors may be affected. Four auditors were interviewed in order to acquire this information but also to get a better insight regarding the investors’ point of view. After the data collection and analysis, our findings reveal that the overall compliance of public real estate companies in Sweden was high and that the disclosure quality had increased after the implementation of IFRS 13. However, not all disclosure requirements were fulfilled and none of the company’s auditors chose to give a modified statement. The results from the qualitative part of the study showed that all participants consider auditors to have sufficient knowledge of IFRS 13. Furthermore, the participants’ also claimed that the change of disclosure requirements has little impact on investors’ financial decisions.

Sedan år 2005 är börsnoterade företag i Sverige tvingade att följa internationella redovisningsregler utfärdade av IASB. Det innebär att nya standarder gällande värdering av tillgångar ska tillämpas. De nya värderingsreglerna har utvecklats för att redovisningen ska innehålla relevant finansiell information. Det har medfört att förvaltningsfastigheter, som definieras i IAS 40, kan värderas till verkligt värde. Dock är verkligt värde regleringen relativt otydlig och kan ge upphov till eventuell övervärdering av tillgångar. Risken för övervärdering anses påverka fastighetsbranschen mer än andra branscher, till exempel handelsbranschen, som inte följer samma reglering. Utifrån detta, syftar följande studie till att undersöka om fastighetsbranschen löper större risk för övervärdering jämfört med handelsbranschen. Studien avgränsades till att undersöka 30 börsnoterade företag från Sverige; 15 företag från fastighetsbranschen och 15 företag från handelsbranschen. Empirin samlades in i form av kvantitativ data som hämtades från årsredovisningarna för de senaste 5 åren och analyserades sedan kvalitativt. Slutsatsen visade att branscherna hade vissa likheter men även olikheter gällande värderingen. Fastighetsbranschen uppvisade en risk för övervärdering då det gällde de individuella företagen jämfört med handelsbranschen där det inte fanns någon tendens alls. Denna mindre skillnad mellan branscherna antogs bero på de olika regelverken för värdering, IAS 40 och IAS 2.

Titel: Verkligt värde - Begreppets historiska utveckling Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Cecilia Hjelm och Jeannie Rönn Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014-05-26 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka viktiga händelser under 1900-talet fram till idag, som har påverkat utveckling av begreppet verkligt värde. Vidare ingår det i syftet att redogöra hur synen på begreppet har förändrats över tid ur ett västeuropeiskt och amerikanskt perspektiv. Metod: I studien tillämpas en historisk forskningsmetod som genomförs genom en litteraturstudie. Det betyder att uppsatsen enbart bygger på tidigare forskning som sammanställs och presenteras i en tidsaxel från 1900-talets början. I tidsaxeln undersökts viktiga händelser som har påverkat utvecklingen av begreppet verkligt värde. Slutsats: Studien har visat att mycket av utvecklingen och de skiftande inställningarna till verkligt värde har berott på ett flertal kriser i både USA och Europa. Kriserna har påverkat de olika normsättande organisationernas syn på verkligt värde och det har genom tidsaxeln visat sig både bromsa och främja användning och utvecklingen av verkligt värde. Nyckelord: verkligt värde, redovisningshistoria, IFRS 13, rättvisande bild, fjärde direktivet, true and fair

With the recent financial crisis that have happened and the global move towards fair value accounting financial institutions such as the IASB saw fit to increase the mandatory disclosure requirements by implementing IFRS 13 to regulated fair value accounting in IFRS. The implementation of IFRS 13 means that many of the old standards in regards to fair value will be replaced, for example investment properties reporting under IAS 40. Furthermore IFRS 13 redefines the classification system for assets and liabilities.   The purpose of this study is to investigate whether these changes have any influence on investment decisions. This has been done by adopting a qualitative abductive descripto-explanatory approach to our research, and our empirical data was gathered through semi-structured interviews with academics and audit professionals.   The analysis of our empirical data suggests that the implementation of IFRS 13 and its increased disclosure requirements have been useful to investor’s decision making. IFRS 13 accomplishes this through its increased clarity in financial reporting. However investors should be mindful whilst investing in companies utilizing Level 3 valuation techniques because they use estimates of unobservable inputs and because such estimates are hard to control they are prone to bias, error, and manipulation.