Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar pedagoger i förskolan uppfattar att de har för att implementera IKT i verksamheten. Detta då förändringar kring användandet av IKT gjorts i den nya läroplanen (Skolverket, 2018). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört sex olika intervjuer med pedagoger i förskolan. Två stycken fokusgruppsintervjuer, två enskilda och två telefonintervjuer. Fyra av de förskolor som deltagit i studien är kommunala och ligger i mindre tätorter i glesbygdskommuner. Två av dem är fristående och ligger i större tätorter, den ena i en kommun i mellersta Sverige och den andra i en kommun i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att pedagoger inte upplever att de har rätt förutsättningar varken materiellt, ekonomiskt eller kompetensmässigt för att implementera IKT i verksamheten. Det framkommer också att det handlar mycket om pedagogers inställning för att IKT ska kunna implementeras i förskolan. Dock upplever vi inte att vi uppnått mättnad i vår studie vilket gör att våra resultat inte går att generalisera. Vi har genomgripande i uppsatsen använt oss av tre rubriker; Materiella och ekonomiska förutsättningar för IKT i förskolan, IKT-kompetens hos pedagoger och Pedagogers inställning till IKT i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer. De 9 skolor som ingått i studien ligger samtliga i Stockholms län. Enkäterna har delats ut på samtliga skolor som deltagit i studien. De 4 lärare som intervjuats arbetar på 4 av dessa 9 skolor. Vi har riktat in oss på lärare som arbetar mot skolår 1-5. Studien visar på hur dessa lärare använder sig av IKT i sitt dagliga arbete och möjliga bakomliggande orsaksfaktorer. Ett exempel på orsaksfaktorer är IKT-kompetensen hos lärarna, något vi sett är att även om många lärare som deltagit i studien har gått en kompetensutvecklande utbildning så har denna utbildning inte alltid varit på rätt nivå och den har inte alltid heller varit riktad mot hur IKT ska kunna användas i undervisningen. Ett annat exempel är, den ibland, begränsade tillgången på IKT-verktyg. Många av de lärare som deltagit i studien har varit positivt inställda till IKT, men vi upplever att det trots detta finns många hinder att övervinna för att ITK ska bli en naturlig del av lärarvardagen.</p>

<p> </p><p>I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart. Faktorer som styrning och ledning, ekonomiska förutsättningar och tekniska förutsättningar har tydligt framträtt men också förhållningssätt och pedagogiska idéer som förändras i samspel med det nya kunskapssamhälle som börjar ta form. Sedd ur ett sociokulturellt perspektiv framstår detta som en kontinuerlig förändringsprocess där tekniken och verktygen ständigt förändras och förfinas. Vikten av att skolan måste anpassas till samhället framträder tydligt. Detta innebär vidare att lärarrollen i sin tur måste anpassas till denna förändrade kontext. Sammanfattningsvis har studien visat att den tekniska och den pedagogiska implementeringen av IKT-stöd inte alltid går hand i hand, trots medvetna satsningar på såväl Multimediaklassrum som PIM-utbildning av pedagoger. Den har vidare visat på avsaknad av lokala styrdokument i förhållande till IKT. Den har också lyft fram att Storbritannien varit förebild för kommunens implementering av IKT-stöd i grundskoleverksamheten. Slutligen har också fokus hamnat på förändringsledning och kommunens arbete med att skapa engagemang hos skolledarna.</p><p> </p>

<p>Based on the no-slip boundary condition for walls at rest for the lattice Boltzmann Bathnagar-Gross-Krook method by J.C.G. Verschaeve [Phys. Rev. 80,036703 (2009)], a no-slip boundary condition for walls with a tangential movement is derived. Numerical tests verify that the present boundary condition is second order accurate and stable for relaxation frequencies close to two.</p>

<p>I denne oppgaven skulle jeg kartlegge de tekniske konsekvenser ved endringer i design av rør varmeveksler for varmegjenvinning og de teknisk/økonomiske konsekvenser for eventuell fjernvarmeutbygging ved redusert varmetetthet. Spillvarmen som skulle brukes ble hentet fra elektrolysehallen i et aluminiumsverk. Det var 170 ovner i elektrolysehallen. Varmen fra elektrolysehallen gikk ned i rør i kjelleren under hver ovn. For rør varmevekslere var det 2 alternativer kjølekappe rundt hvert rør til ovn og røykkjel der avgassen fra alle ovnene ble samlet i 4 store varmevekslere. Inntemperaturen til avgassen fra elektrolysehallen til varmeveksler var 400 C, og uttemperaturen til avgassen ut varmevekseleren i det første alternativet var 235 C. Innetemperaturen til avgassen fra elektrolysehallen til varmeveksleren var 400 C mens ute temperatur for røykkjelen var 120 C. I begge tilfellene så skulle vannet bli varme opp fra 50 C til 70 C. Røykkjelen egnet seg best til dette med dimensjonene: lengde 25 meter, diameter 0,1 meter. Antall rør er 10. Energien fra varmevekslere ble brukt videre til å dekke energibehovet til byen, både offentlige og private bygg. Det ble sett på 2 tilfeller energibehovet nå og energibehovet i år 2020. Det ble estimert med at energibehovet til byen blir redusert med 30% fra 2008 til 2020 i følge regjeringens soria moria erklæring angående energibruk. I byen er det også installert et pellets verk. Dette kan utnyttes til å samle rest energi og bruke dette for å dekke topplasten. Det totale energibehovet i 2008 var 21692169.2Kilowatt timer, mens det totale energibehovet i 2020 var 15184518.44 Kilowatt timer. Rørnettet ble distribuert på en total lengde på 8 km. Rørene ble lagt ned i en perfekt grunnforhold i sand og omtrent 1 meter under jorden. Maksimale trykk som er tillat i rørnettet er 16 bar. 10 meter stigning i terrenget tilsvarer 1 bar. Det høyeste toppen i terrenget var 70 meter. Det høyeste trykket blir derved 7 bar. Temperaturen til nettet ble på 70 C Rørnettet hadde en optimal diameter på 240 mm og kostnaden per meter ble i 2008 227 kr, mens i 2020 ble kostnaden 248,84 kr per meter. Den totale distribuerte kostnaden ble i 2008 på 1816071.664 kr, mens den i 2020 ble den totale distribuerte kostnaden på 1990779.649 kr. Kostnaden per Kilowatt timer ble i 2008 på 0,08 kr. Mens den i 2020 ble på 0,13 kr per Kilowatt timer. For selve anleggskostnadene så ble det betraktning til at investeringskostnadene var 1,5 kr per Kilowatt time. Det medførte at anleggsinvester ble 32,538,254 kr. For anleggskostnadene ble det antatt at man fikk 30 % støtte av Enova. Totale Anleggskostnad ble da henholdsvis 14223167.5 kr i 2008 og 12588089 kr i 2020. Dette medførte at i 2008 ble det anleggskostnaden 0,66 kr per Kilowatt time, i 2020 ble anleggskostnaden 0,89 kr per Kilowatt time. Dette medførte at de totale kostnadene per Kilowatt time økte med 30 % når varmebehovet sank med 30 %.</p>

<p>The following paper presents HVAC system commissioning activities, highlighting the most critical techniques and features to consider when commissioning the underfloor air distribution (UFAD) system. UFAD systems are non-standard and unique and therefore a special attention is needed to some issues and situations specific only for UFAD installations, e.g. coordination of the raised access floor, carpet and furnishings, temperature stratification etc. Some of the most important tests to be performed during commissioning of UFAD systems, are the air leakage, air stratification and thermal decay testing. In order to achieve successful operation of UFAD, the active participation of all involved parties, e.g. architects, interior designers, HVAC designers, contractors etc. is needed since the very beginning of the project. Commissioning of UFAD just requires a discipline, structured approach and commitment from all participants involved. The practical study involved assessment of expected UFAD performance at the Sparebank kvartalet office building complex in Trondheim, Norway. The underfloor plenum was not properly sealed, creating a significant risk of future energy waste. The openings in the raised access floor construction also lead to the dust and dirt accumulation in the plenum. This in its turn would not only impair indoor air quality, but could also lead to the malfunction of mechanical equipment installed in the plenum. Trying to seal the plenum after laying down the carpet was found to be difficult, costly and time consuming. Even though relatively good air distribution in the entire floor was achieved, some diffusers (automatically controlled) are located too close to the workstations and it will be probably needed to rearrange their layout in order to avoid draught complaints by occupants. The easier commissioning and better performance of UFAD in Sparebank Kvartalet could actually be achieved in a less time consuming and costly way if the commissioning would start early in the pre-design phase, with a well established commissioning plan.</p>

SammendragAnalyse av konsekvenser ved tiltak for bygging av hus med særlig lavt energiforbrukDenne oppgaven er knyttet til planlegging og utvikling av lavenergi bolighus. Spesielt gjelder dette de nye kravene som ersatt i den norske standarden NS 3700:2010 Kriterier for passivhus og lavenergihus - Boligbygninger. Standarden er utviklet forsertifisering av tre forskjellige klasser med lavenergiboliger for norske forhold. Denne oppgaven omhandler i hovedsakpassivhusspesifikasjonen, som er den strengeste klassifiseringen.Det er blant annet utført beregninger på forholdet mellom energibruk og gulvareal. Disse tyder på at varmetransport vedtransmisjon er den dominerende parameter for energitap i et lavenergibygg, på samme måte som for en normal standard bygning.Dette innebærer at den lineære korreksjon for energibehov som er gjort i NS 3700 vil lette kriteriene for å kvalifisere små bygningermed samme bygningsstandard som større bygninger. Likevel, siden beregningene viser at forholdet mellom gulvflate og spesifikkenergibruk ikke er lineært, vil kravene være strengere for små bygninger.Standarden gjør videre bruk av lokale klimadata for kontrollberegninger mot energikravene. Da det er mangel påstandardiserte timebaserte data for de fleste norske steder, er det i dette arbeidet undersøkt hvordan interpolerte data, generert fraulike klimadatabaser, samsvarer med standardiserte offisielle værdata. Undersøkelsene viser at de interpolerte dataene avviker frastandardiserte måledata, spesielt for dimensjonerende forhold. Dette indikerer at energiberegninger med lokale timebaserteklimadata blant annet kan underestimere bygningens oppvarmingsbehov.For kravene til netto oppvarmingsbehov er det også gitt en klimakorreksjon basert på årsmiddeltemperatur for angittlokalisering. Undersøkelser på ulike klimasteder viser at denne gjennomsnittsbaserte parameteren ikke er den beste indikatoren pågitt varmelast for ulike lokaliseringer. Beregningene viser også at det er mulig å sertifisere en passivkvalifisert bygning for Osloklimaogså i kaldere klima.Det er videre undersøkt varmtvannets andel av varmebehovet i en lavenergibygning og effekten av varmegjenvinning avventilasjonsluft. Disse undersøkelsene viser at varmtvann representerer det dominerende energibehovet i energieffektive boliger,samt viktigheten av fungerende varmegjenvinningssystemer med høy virkningsgrad.Avslutningsvis konkluderes arbeidet med at den nye standarden er mer fokusert på detaljerte spesifikasjoner enn denoriginale standarden og implementeringene i Sverige og Finland. Likevel er de resulterende kravene til oppvarmingsbehov mindrekrevende enn for de andre nordiske standardene med tilsvarende bygningsutforming og klima, og varierer ikke alltid forutsigbart forde ulike forhold.Una Myklebust Halvorsen, Trondheim juni 2010

In a refrigerated seawater (RSW) system using carbon dioxide (CO2) as the refrigerant, a variable bypass valve was installed in front of a suction gas heat exchanger (SGHX). A simulation tool was developed and utilized to optimize the systems transcritical performance (COP) with respect to the gas cooler pressure and choke valve inlet temperature for cooling and combined cooling and water heating. The simulations indicate that the RSW system performance can be increased compared to running a system with a traditional non-variable suction gas heat exchanger, but only when the cooling water temperatures are high (above ~25°C) or where air is used as the cooling medium, for instance commercial or mobile refrigeration. It is strongly recommended that a system to be used for simultaneous cooling and heating should have an improved design compared to the current setup, as this mode of operation shows low cooling capacity and poor energy efficiency.

<p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter.</p><p>Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.</p>

<p>Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet. När vi bearbetat och analyserat vårt material kom vi fram till att pedagogens inställning till IKT är betydelsefull för att det ska användas av pedagogen. Vidare är det viktigt att det finns IKT-relaterad utrustning i nära anslutning till klassrummet för att användningen ska ske spontant. De pedagoger vi intervjuat anser att det bör finnas fler datorer än en i anslutning till klassrummet för att datorerna ska kunna användas i verksamheten. Både pedagogerna vi har intervjuat och litteraturen vi läst påpekar vikten av att skolan följer med i samhällets utveckling, eftersom lärandet enligt de båda källorna måste förändras för att tillfredställa arbetsmarknaden.</p>