Följande studie syftar till att undersöka arbetssätten gällande IKT samt hur detta kan skilja sig mellan fritidshem. Det kommer även undersökas om det finns samband mellan personligt intresse och användandet av IKT i undervisningen. Studiens syfte är att belysa på vilket sätt olika fritidshem skiljer sig när det gäller arbetet med IKT, utifrån en intervjustudie med pedagoger. För att genomföra denna studie kommer kvalitativ metod att användas med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visar på att det är få likheter när det gäller arbetssätten mellan fritidshemmen, men också att skillnaderna i arbetssätten sticker ut desto mer även inom samma skola. Dessa skillnader ligger framförallt i hur fritidslärarna ser på IKT. På den ena skolan ser pedagogerna på IKT som ett sätt att lära ut pedagogiskt samtidigt som de använder det som rekreation för eleverna. Den andra skolan använder IKT enbart som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det finns stora skillnader i kompetens, både mellan skolorna och inom ena skolan, men också att rektorns syn på kompetensutveckling uppfattas olika. Det framkom även att det personliga intresset är en avgörande faktor i hur mycket IKT används på fritidshemmet. På ena skolan tas det personliga intresset tillvara och används i undervisningen, medan det på andra skolan stannar det personliga intresset vid pedagogens egen användning snarare än att tas med i undervisningen. Ålder är också en faktor som spelar in i både användandet av IKT och i det personliga intresset. Detta då de äldre pedagogerna i studien ser att deras generation inte använde IKT som ett levande verktyg och att deras förkunskaper sätter stopp för en vidare utveckling inom ämnet.

Under 2018 reviderades läroplanen och nya mål och kunskapskrav sattes upp gällande digitala verktyg och medier, även kallat IKT. Detta anser vi vara ett mycket relevant ämne då det digitala idag dominerar i samhället och tekniken går framåt. I studien ställs följande frågor: - Vad har fritidshemmet för resurser att möta de nya målen i läroplanen gällande IKT? - Vad är fritidslärares attityd till de nya målen gällande IKT i läroplanen? Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur fritidslärare idag möter de nya målen i läroplanen gällande IKT och även vad fritidshemmen har för tillgång till material. Fritidslärarens personliga inställning är också relevant i undersökningen. Här kommer det alltså både redovisas attityd- och resursfrågor. Studien baseras på en kvalitativ metod, där fem fritidslärare eller fritidspedagoger har blivit intervjuade. I resultatet framgår det hur de ser på IKT, dess utveckling och vad de har för resurser att tillgå. Den uppfattningen som dominerar inom ämnet IKT, både vad gäller egen kunskap om material och kunskaper om målen i läroplanen, är en positiv ton blandat med en hel del osäkerhet. En annan sak som alla intervjuade hade gemensamt var att de tyckte de saknade resurser av alla de slag. I studien finns syns däremot ett mönster att de yngre som intervjuat har en större självsäkerhet än de äldre respondenterna.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att studera hur seniorer upplever användandet av e-tjänster för att få förståelse för hur digitala tjänster används i seniorers vardag. -      Hur kan seniorers upplevelser av e-tjänster i vardagen förstås utifrån domesticeringsteorins processer?  -      Hur kan seniorer som mottagare förstås av digitala tjänsters utmaningar och potential utifrån Rogers teori om innovationsspridning?    Metod och material: En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer för insamling av empiri.  Huvudresultat: Resultatet visade att seniorerna upplever e-tjänster som bekväma, tidsbesparande och underlättar vardagen. Ett enkelt sätt att få och tillgå information igenom samt kommunicera. Utmaningar var när tekniken upplevdes svår samt att bryta traditioner och vanor de trivdes med. Resultatet visar också att det måste finns intresse för e-tjänsten hos seniorerna och att tekniken uppfyller ett behov. Tekniken och e-tjänster ingår till stora delar i seniorers vardag men vilka e-tjänster de använde skilde sig emellan individerna.

Inledning I vår studie är lärplattan som digitalt verktyg i fokus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat hur olika användningen av digital teknik kan se ut i förskolorna. I läroplan 1998 (rev. 2016) är målen för digital teknik diffusa samtidigt som målen i den nya läroplan 2018 skrivs fram mer tydligt. Vår tolkning av den tidigare forskningen är att det saknas forskning om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med lärplattan tillsammans med barnen samt hur tillgängligheten ser ut. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärarna beskriver användningen av lärplattor i arbetet med barnen i förskolan. Metod För att besvara syftet i undersökningen har en kvalitativ metod med verktyget intervju används. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts på fyra olika förskolor i södra Sverige. Samtliga deltagare skyddas av etiska principer. Resultat Resultatet visar att förskollärarna använder sig av lärplattan tillsammans med barnen. Barnen har alltid tillgång till lärplattorna i verksamheten. Samtliga deltagare vill att barnen frågar innan de använder lärplattan. Det för att förskollärarna ska ha koll på när och hur den används. Två av deltagarna har dock som mål att lärplattan ska kunna ligga framme som ett naturligt material i verksamheten. Förskollärarens närvaro är viktig i samverkan med barn och lärplatta.

Inledning Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens? 2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen? Metod Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost. Resultat Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.

Syftet med studien har varit att skapa mig en djupare förståelse för förskolepedagogers uppfattningarkring uppfattning kring informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan . Jag har utfört femstycken intervjuer med pedagoger från norra och mellersta Sverige. I mitt resultat framgår det attpedagogerna ser positivt på IKT i förskolan, men att vissa av informanterna känner en osäkerhet i attanvända IKT ur ett pedagogiskt synsätt i den dagliga verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Denna konsumtionsuppsats har som syfte att undersöka hur digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan bidra med en bättre matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Litteraturöversikt har även som syfte att ge framtida lärarstudentersamt lärare en uppfattning av hur digitala verktyg kan öka effektiviteten på undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien kommer behandla forskning med syn på både elevers samt lärarens perspektiv med en avgränsning på grundskolans tidiga åldrar. De olika fördelarna som kommer presenteras i studien är hur digitala verktyg kan bidrar med en individanpassad undervisning samt en strukturerad utvecklingsplan för elever i matematiksvårigheter att nå målen.

Projects to equip every student and teacher with a laptop, with the intention to improve academic results, have rapidly spread through the country. New technology, new contents and new ways of learning have changed the learning envi-ronment. The school library, being a part of this environ-ment, faces the same changes and challenges.The purpose of this thesis is to study how the school library is being affected when a One-to-One project is carried out in a learning environment. The research questions concern how the school library is viewed within the organization and also how the change affects both the school library and the school librarian.The empirical material of the thesis includes five qualitative interviews carried out on location, at a single selected school. The interviews are followed by a study of relevant documents, all produced within the organization.To understand the organization in which the school library operates, as well as the school library itself, I chose to divide the theoretical approach in two: Christensen’s et al. organiza-tion theory and Loertscher’s taxonomies for school libraries.As the results show the school library and the school librari-an are considered to be an important participant of the im-plementation process, and to enhance the students ability to reach their academic goals. The school library seems to be-come a natural part of the organization to a higher extent and the librarian is no longer tied only to the physical library. / Program: Bibliotekarie

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare verksamma i år 1 till 5 använder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda på deras avsikter med datoranvändningen och om de kan se några fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts på IKT i skolan från 1970-talet fram till idag, samt hur användandet har sett ut i skolor både nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt där vi valt att fokusera på Vygotskijs teori.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lärare som är verksamma på fyra olika skolor och som arbetar i skolår 1-5.Studien visar hur fem lärare använder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta. Resultatet visar på de hinder som begränsar användningen och vad lärarna anser som problem med IKT i undervisningen. I vårt resultat fann vi att en vanlig uppfattning hos lärarna var att de ansåg att datorn var ett bra komplement i undervisningen. Ett redskap som eleverna tyckte det var roligt att använda både genom att skriva texter och att göra olika pedagogiska program på. Lärarna ansåg att tid och resurser var de största hindren för användning. Särskilt intressant är att det i resultatet framkom att det inte var någon av lärarna som angav styrdokumenten som en anledning till deras datoranvändning. Datorns roll finns beskriven i sju av skolans kursplaner men inget som nämndes av lärarna. De framhöll att ett personligt intresse är av stor vikt för användningen och de menade att flera av deras kollegor inte arbetade med IKT eftersom de inte var intresserade och saknade kunskap. / Uppsatsnivå: C