<p>Då konkurrensen blir allt hårdare bland företag, har kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög kvalitet till sina kunder, måste företaget ha hög kvalitet internt. Allt fler företag inför därför ett kvalitetssystem som hjälpmedel för att styra kvaliteten åt rätt håll. Ett av de vanligaste kvalitetssystemen är ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förändringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag.</p><p>I undersökningen har fyra kvalitetsansvariga på fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förändringar som har skett i deras företag. Förändringarna har varit ganska likartade mellan de olika företagen. Resultatet visar att de förändringar som sker är att företaget får ett bättre kvalitetsmedvetande, mer fokus på kvalitet till kund, bättre ordning och reda i företaget och fler revisioner.</p>

Då konkurrensen blir allt hårdare bland företag, har kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög kvalitet till sina kunder, måste företaget ha hög kvalitet internt. Allt fler företag inför därför ett kvalitetssystem som hjälpmedel för att styra kvaliteten åt rätt håll. Ett av de vanligaste kvalitetssystemen är ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förändringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag. I undersökningen har fyra kvalitetsansvariga på fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förändringar som har skett i deras företag. Förändringarna har varit ganska likartade mellan de olika företagen. Resultatet visar att de förändringar som sker är att företaget får ett bättre kvalitetsmedvetande, mer fokus på kvalitet till kund, bättre ordning och reda i företaget och fler revisioner.

Frågeställning och syfte Syftet med studien är att synliggöra hur företag arbetar för att främja intraprenörskapet hos sina medarbetare, med två tillhörande problemformuleringar. Vilka faktorer är avgörande för att främja intraprenörskapet inom IT-branschen? Hur påverkar idégenerering, ledarskap och kultur intraprenörskap?   Teori Det teoretiska kapitlet är uppbyggt efter intraprenörskap, idégenerering, ledarskap och kultur vilket utgör grunden för studien.   Metod Denna studie har inriktat sig mot en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt, som inneburit semi-strukturerade intervjuer med fem ledande befattningshavare inom IT-branschen.   Resultat Det som framkommit av studien är att vissa aspekter har en avgörande roll för intraprenörskapet. Medarbetarna måste först och främst vara förändringsbenägna, dessutom ska det finnas möjlighet för medarbetarna att framföra kreativa idéer som hanteras internt på företaget. Detta ska med fördel genomföras med ett delegerande ledarskap. Slutligen ska företagskulturen vara öppen och det ska föras en kontinuerlig diskussion kring förändringar och möjligheter mellan medarbetare och ledare. / Purpose and problem formulations The purpose of this study has been to demonstrate the way in which companies work to promote intrapreneurship amongst their employees. We focused on two related problem formulations to conduct this study. The first being factors that are crucial for promoting intrapreneurship in the IT-Industry, and the second being how idea generation, leadership, and culture affect intrapreneurship.   Theory The purpose, and basis, for this study is idea generation, leadership, and culture, which formed the theoretical chapter.   Method This study focused on qualitative research with a deductive approach. Included in the study are five semi-structured interviews with various senior executives in the IT-industry.   Result The result of the study found that certain aspects play a crucial role for the intrapreneur. Employees must first and foremost be change-oriented. In addition there should be opportunities for employees to come up with creative ideas that are managed internally at the company. This should be done with delegated leadership. Finally, the corporate culture must be open, as this will harbor an environment for discussion in both change and opportunity between employees and their leaders.

Bakgrund: IT-branschen är en viktig del av Sveriges ekonomi och förväntas växastadigt, det gör dessa företag relevanta att studera. Ekonomistyrning är en viktigfunktion och om den inte fungerar kan det leda till skadliga konsekvenser för företaget.Det har konstaterats att det finns ett gap mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorinoch hur den används i praktiken. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om hurekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därför blir det relevant attundersöka detta. Syfte: Denna uppsats syfte är bidra med forskning om hur små svenska IT-företagsekonomiska styrning ser ut. Genomförande: Uppsatsen är genomförd genom en flerfallstudie på sex små svenska ITföretag. Den utgår ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv med en kvalitativforskningsstrategi och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom ett målstyrturval där två semistrukturerade intervjuer per företag har genomförts. Den enaintervjurespondenten per företag var en högt uppsatt chef och den andraintervjurespondenten per företag var en lägre anställd inom IT. Slutsats: Uppsatsens resultat kommer fram till slutsatsen att det finns stora likheter i hursmå svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Det finns ett betydande fokus påicke-finansiella aspekter och det egna ansvaret är något som verkar dominera, det finnsdessutom en stark användning av företagskultur. / Background: The IT industry is an important part of Sweden’s economy and is expectedto steadily grow, therefore justifying the relevancy to investigate these companies.Management control systems are important functions and if they are not workingproperly it could lead to devastating consequences for the company. It has been statedthat there exists a gap between how management control systems are perceived intheory and how they actually are implemented in practice. Considering the lack ofprevious research on how the management control systems are being used in smallerSwedish IT-companies, it makes this topic relevant to investigate. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute with research about managementcontrol systems in small Swedish IT businesses. Completion: The thesis is completed through a multiple case study on six small SwedishIT businesses. It uses realism as its research perspective with a qualitative researchstrategy and an abductive reasoning. The empirical evidence has been gathered througha targeted selection where two semi-structured interviews per business has beenconducted. One of the interviewees per business was a highly positioned manager andthe other interviewee per business was a lower employee in IT. Conclusion: The results of this thesis indicate that there are large similarities betweenmanagement control systems in small Swedish IT businesses. There is a heavy focus onnon-financial aspects and autonomy in the management control systems. There is also astrong use of corporate culture.

Många företag har börjat inse att processmodellering kan vara ett bra verktyg för att bättre förstå sitt företag. Att man kan använda processkartor för att analysera och förbättra sina processer.Centsoft AB är ett litet IT-företag med sex anställda som omsätter ca 5,4 miljoner kronor per år. Centsofts huvudsakliga produkt är en webbaserad applikation för elektronisk fakturahantering. I dagsläget har Centsoft ingen dokumentation alls som visar hur dess interna processer ser ut. Därför har studenten fått i uppdrag av Centsoft ABatt kartlägga dess affärsprocesser, analysera dessa och komma med eventuella förbättringsförslag. Arbetet är indelat i tre delar, först genomfördes en förstudie av Centsoft för att förstå dess verksamhet, ta reda på vilka processer det har och produceraen domänbeskrivning. Sedan följde en modelleringsdel under vilken processkartor över verksamheten konstruerades, denna del skedde iterativt för att säkerställa att modellerna blev klara i tid. Arbetet avslutades med en analysdel för att identifiera potentiella förbättringsmöjligheter.Teknik som användes för förbättringsförslag var processförbättring, eftersom process-redesign bedömdes som alltför tidskrävande.Resultatet är elva stycken processkartor, varav två är förbättringsförslag. En av slutsatserna som kunde dras utifrån detta arbete är att Centsoft har välfungerande affärsprocesser som bidrar till att företaget expanderar. Det här arbetet blir en bra grund för Centsoft att arbeta vidare på, t.ex.vid framtida expansioner, då det kanske blir aktuellt att konstruera nya processer, eller ändra befintliga. / Many companies have begun to realize process modelling can be a useful tool to better understand their business, and that process maps can beused to analyze and improve the company processes. Centsoft AB is a small IT company with six employees and has revenue of approximately 5.4 million SEK per year. Centsofts main product is aweb-based application for handling electronic invoices.As of today, Centsoft does not have any documentation at all of its internal processes. Therefore Centsoft has given the student an assignment to identify and analyze its business processes, and to come up with any suggestions for improvement.This project is divided into three parts; first part is a case study of Centsoft which is done in order to understand its operations, identify its business processes and to produce a domain description. Second part is to create process maps for the business; this part was done iteratively to ensure that the process maps were delivered on time. The third part is to analyze the process maps for potential improvement opportunities. Technique used to improve the processes was process improvement, because process-redesign was considered too time consuming.The result is eleven process maps, two of which are suggestions for improvement. A conclusion that could be drawn from this project based on the successful expanding and profit-making by Centsoft is that they have well-functioning processes. This project will be a good basis for Centsoft during future expanding, when the need for redesigning existing or designingnew processes arises.

Titel: Beredskap för AI implementering: En fallstudie om beredskapsfaktorer för AI implementeringar på svenska IT-företag Forskningsfråga: Vilka beredskapsfaktorer krävs för implementering av AI på svenska IT-företag? Syfte: Undersöka vilka beredskapsfaktorer svenska IT-företag behöver för att skapa en lyckad AI implementering. Genomförande: Studien genomfördes som en fallstudie. En litteraturstudie utfördes för att sammanfatta tillgänglig och relevant vetenskaplig forskning inom området och fungerade som forskningsöversikt till studien. Datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika företag. Material från litteraturstudie jämförs med insamlade och bearbetade data från respondenterna för att kunna hitta likheter och skillnader för att på så sätt kunna besvara studiens frågeställning. Metod: Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ inriktning som karaktäriseras av analytiska tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. Resultat: Utifrån analysen, en jämförelse av tidigare litteratur och insamlade data, nåddes resultat i form av identifierade beredskapsfaktorer som företag borde prioritera för att lyckas med sin AI implementering. Beredskapsfaktorer som identifierats är data, kunskap, syfte, involvering av anställda, resurser samt etik.Slutsats: Studiens slutsats visar på att beredskapsfaktorerna som tagits fram kan hjälpa företag att bättre förbereda sig inför en AI implementering och därigenom också öka möjligheterna för att åstadkomma en lyckad AI implementering på svenska IT-företag. / Title: Readiness for AI Implementation: A case study on readiness factors for AI implementations in Swedish IT companies search Question: Which readiness factors are required for an implementation of AI in Swedish IT companies? Purpose: Investigate which readiness factors Swedish IT companies need to create a successful AI implementation. Implementation: The study was performed as a case study. A literature study was conducted to summarize available and relevant research in the research area and served as a research overview for the study. The data collection consisted of eight semistructured interviews with respondents from seven different IT companies. Data from the literature study were compared with data collected and processed from the respondents, in order to find similarities and differences to answer the study's research question. Method: The study had an inductive approach with a qualitative focus, characterized by analytical interpretations based on literature and interviews. Findings: Based on the analysis, a comparison of previous literature and collected data, readiness factors required for AI implementations were identified. Readiness factors identified were data, knowledge, purpose, employee involvement, resources and ethics of which companies should prioritize to succeed with their AI implementation. Conclusion: The conclusion of the study indicates that the readiness can help companies to better prepare for an AI implementation and thereby also increase the opportunities for achieving a successful AI implementation in Swedish IT companies.

Because of covid-19, everyone has to follow the public health authority's recommendations to work from home. It's not only people's daily routines that have changed, it's also the workplaces. This has led to companies having to work more digitally than they did before. For some people this has been a big difference and for others it has not, depending on how digital the company worked before the start of the pandemic. People's way of communicating has changed due to the pandemic. With this background, this essay will examine how people at an IT company have experienced the change from physical communication to digital communication at their workplace due to covid-19. We are also interested in seeing whether the relationship and communication with colleagues has changed or not.  We have used a qualitative method and conducted interviews with ten people at an IT company. The communication at the IT company has changed in some areas while it has not changed in others. To summarize the internal and external communication, the internal has changed a lot because the employees only communicate digitally with each other. External communication, on the other hand, has not changed much as the employees communicated largely digitally with their customers even before the pandemic, as they have customers all over Sweden and in the world. The biggest change that can be identified is that the employees themselves have had to take great personal responsibility in the work and meeting process.  The pandemic has affected the communication between employees in a way that many feel more alone when they cannot have the same contact with their colleagues as they previously had. There has been a big difference in digital communication as it is much more difficult to see body language through a screen than it is when employees can meet physically.

Bakgrund: Distansarbete som under de senaste åren har blivit allt mer vanligt innebär enannan typ av arbetssätt, vilket påverkar organisationens kultur. Varje organisation har en egen kultur, där ledaren har en viktig roll i att influera medarbetarna. Om kulturen är effektiv kan organisationen uppnå fördelar som ökad effektivitet och positiva resultat, både ekonomiska och gällande medarbetarna välmående. Det är därför viktigt att ledarskapet anpassas för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, när arbetet går från en fysisk arbetsplats till distans. Då kunskapsintensiva organisationer har en teknisk vana som möjliggör att distansarbete fungerar, valdes ett IT-företag ut som studiens undersökningsobjekt. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare kunskap om hur chefer och medarbetare på IT-företag upplever att distansarbetet har påverkat ledarskapet och deras organisationskultur. Teoretisk referensram: Studien utgår från tre huvudområden, kunskapsintensiva organisationer vilket är kontexten, ledarskap på distans och effektiv organisationskultur. Alla tre områden beskriver vikten av ledarskap och olika typer av ledarskapsförmågor inom de tre huvudområdena. Metod: Studien utgår från en fallstudiedesign där det empiriska materialet samlades in genom både en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket utgör en triangulering. Den kvalitativa undersökningen har gjorts i form av intervjuer med chefer inom ett IT-företag, och den kvantitativa undersökningen genomfördes via en enkätundersökning med medarbetarna till de intervjuade cheferna. Slutsats: Ledarskapet påverkas av distansarbete i form av att ledaren inte längre kan läsa av stämningen på samma sätt, vilket leder till att det är svårare att stötta medarbetarna och se deras välmående. Ledarskapet måste därför förändras på distans, bli mer tydligt och ha tydligare kommunikation. Bristen på den sociala interaktionen bidrar även till att ledarens roll blir allt viktigare för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, vilket kräver starka relationer och att vara en god förebild. / Background: Distance work, which in recent years has become increasingly common, involves a different type of way of working, which has affected the organizational culture. Each organization has its own culture, in which the leader has an important role in influencing the employees. If the culture is effective, the organization has the possibility to achieve benefits such as increased efficiency and positive results, both financially and the wellbeing of the employees. Therefore, it is important to adapt the leadership to maintain an effective organizational culture when work shifts from the physical workplace to working on distance. Since knowledge-intensive organizations have a technical experience which makes distance work possible, an IT-company was selected as the study's research object. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of how managers and employees in IT companies experience how working on distance has affected the leadership and their organizational culture. Theory: The study is based on three main areas, knowledge-intensive organizations which is the context, distance leadership and effective organizational culture. All three areas describe the importance of leadership and different types of leadership abilities, within the three main areas. Method: The study is based on a case study design, where the empirical material was collected through both a qualitative and quantitative study, which constitutes a triangulation. The qualitative study was conducted in the form of interviews with managers in an IT company, and the quantitative study was conducted through a questionnaire survey with the employees of the interviewed managers. Conclusion: The leadership is affected by distance work when the leader can no longer read the atmosphere in the same way, which leads to it being more difficult to support employees and their well-being. The leadership must therefore change when on distance, to become clearer and to have clearer communication. The lack of social interaction also contributes to6the role of the leader becoming increasingly important to maintain an effective organizational culture, which requires strong relationships and being a good role model.

The purpose of this bachelor's thesis is to study the strategic communication within companies in the IT industry that operate on LinkedIn. The study was conducted with a multiple qualitative interview approach, where the data consisted of four interviews with four communication professionals from different companies. The analysis was constructed through the lens of Pierre Bourdieu’s field theory and his key concepts of field, capital and habitus to identify the structure of successful communication on LinkedIn. This study reaches the conclusion that LinkedIn can be viewed as a field with competitors competing for the right to be seen through strategic tactics and investments of digital, social and economic capital. Digital capital becomes the most important capital for communication on LinkedIn, without it the other capitals lose their purpose. The larger companies have a more favorable habitus for LinkedIn communication than the smaller competitors as they have structural advantages in the organization to teach their staff new knowledge (new habitus). / Syftet med detta kandidatarbete är att studera den strategiska kommunikationen av företag inom IT-branschen som verkar på LinkedIn. Materialet samlades in med en multipel kvalitativ intervjustudie, där data bestod av fyra intervjuer med fyra kommunikationsproffs från olika företag. Analysen konstruerades genom linsen av Pierre Bourdieus fältteori och hans nyckelbegrepp av fält, kapital och habitus för att identifiera strukturen för framgångsrik kommunikation på LinkedIn. Denna studie når slutsatsen att LinkedIn kan ses som ett fält med konkurrenter som tävlar om rätten att synas genom taktiker och investeringar av digitalt, socialt och ekonomiskt kapital. Digitala kapital blir de viktigaste kapitalet för LinkedIn-kommunikation, utan det tappar de andra kapitalen sina syften. De större företagen har en mer gynnsam habitus för LinkedIn-kommunikation än de mindre konkurrenterna då de har strukturella fördelar i organisationen för att lära sin personal ny kunskap (ny habitus).

Background: In Sweden Internet was introduced in 1983 and IT became a popular phe-nomenon in the 1990s. In the middle of this decade IT-companies had a prosperous period. Many companies acquired competitors frequently dur-ing these years in order to build brand names and stay competitive. More than 400 IT-companies went bankrupt during 2001, due to the burst of the IT-bubble. Today, there is no doubt that IT-companies are willing to acquire other companies in the industry. Before an acquisition both the purchaser and seller do a careful valuation of the current company, using different valuation methods. Lately, there are some IT-companies in the area of Jönköping and its surroundings that have carried out acquisitions. Purpose: In this thesis IT-companies in the area of Jönköping are considered in or-der to describe what valuation methods that are used when valuing these before an acquisition. Intangible assets are of great importance for this in-dustry. Therefore the aim is also to find out which these are and how they are valued. Method: In order to fulfill the purpose a qualitative research is maintained. Primary data is collected from two telephone interviews and six face-to-face inter-views. Three of the interviews are conducted with people working at IT-companies that have carried out an acquisition between 2006 and 2008. The other interviews were performed with people working with business valuation on a daily basis. Conclusion: When valuing IT-companies as well as the intangible assets, where good-will is significant due to synergies, the net present value approach is most commonly used. The relative valuation approach is also useful, especially for companies in the early phase of the life cycle since these do not show any historical facts. Within the IT-industry; P/S, P/E, and value per em-ployee, are all useful. The net asset value approach is the most common before a direct acquisition. In this research indirect acquisitions are most often applied. / Bakgrund: I Sverige introducerades internet 1983 och IT blev ett populärt fenomen under 1990-talet. I mitten av decenniet hade IT-företagen en blomstrande period. Många företag förvärvade konkurrenter ofta för att skapa varu-märke och fortsätta vara konkurrenskraftiga. Över 400 IT-företag gick i konkurs under 2001 på grund av IT-bubblan. Idag är det ingen tvekan om att IT-företag är villiga att förvärva andra företag i denna industri. Innan ett förvärv genomför både förvärvaren och säljaren en noggrann värdering av det aktuella företaget med användning av olika värderingsmetoder. Det finns några IT-företag i Jönköpingsregionen som genomfört företagsför-värv på sista tiden. Syfte: Syftet i denna uppsats är att beskriva vilka värderingsmetoder IT-företag i Jönköpingsregionen använder vid värdering innan ett företagsförvärv. Immateriella tillgångar är viktiga i denna industri. Därför är syftet även att identifiera dessa och se hur de värderas. Metod: För att uppfylla syftet används en kvalitativ metod. Primärdata är insamlad från två telefonintervjuer och de andra sex på intervjuobjektens kontor. Tre intervjuer genomfördes med personer som arbetar på IT-företag som genomfört företagsförvärv mellan 2006 och 2008. De andra intervjuerna genomfördes med personer som arbetar med företagsvärdering dagligen. Slutsats: Vid värdering av IT-företag såväl som de immateriella tillgångarna, främst goodwill tack vare synergier, används i första hand avkastningsvärdering. Relativvärdering är också användbar, särskilt för företag i det tidiga skedet av livscykeln då ingen historisk information finns att tillgå. Inom IT-industrin är; P/S, P/E och värde per anställd, alla användbara. Substans-värdering är vanligast vid ett direkt förvärv. I denna studie är indirekta förvärv oftast förekommande.