Något som spelar stor roll är hur medarbetarna, det vill säga användarna av ett IT-system upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. I systemutvecklingslitteraturen finns rapporter om att användare ibland tvingas använda ett IT-system som de inte vet hur det fungerar. Det förekommer även att systemet inte är anpassat utefter användarnas avsikt att använda systemet. Det är därför viktigt att studera hur användarna upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. Syftet med den här fallstudien är att identifiera hur användbart ett nytt IT-system upplevs utifrån användarnas perspektiv och dess relation till införandeprocessen. Studien bygger på Landstinget i Värmlands införande av standardsystemet Canea One. Användares upplevelser av IT-systemet och systeminförandet har samlats in genom personliga intervjuer med användare av systemet. För att få en insikt i hur införandet fungerar inom Landstinget i Värmland har även en personlig intervju med projektledaren för systeminförandet utförts. Användarna har svarat på frågor om hur de upplevt systeminförande samt hur de upplever systemets användbarhet. Projektledaren har beskrivit vad systeminförandet innebär. Denna studie har visat att användarna är nöjda med systeminförandet, användarna har blivit erbjudna utbildning för att öva och få kunskap om systemet. IT-systemet upplevs som enkelt att använda och stödjer användarnas dagliga arbete. Det har framkommit att systemet inte känns helt färdigutvecklat och att projektet för införande saknar resurser.

Organisationsförändring behövs för att bevara hög effektivitet i organisationer när omvärldenförändras. För större organisationer behövs en tydlig avgränsning arbetas fram innanorganisationsförändringsarbetet startar. Landstinget i Värmland behöver utföraorganisationsförändringar på grund av ett föråldrat IT-system som används i verksamheten. Enmålgruppsanalys har genomförts av IT-systemet vilket resulterade i tre målgrupper. Intervjuer medpersoner ur de tre målgrupperna har genomförts vilket resulterade i data som användes till attanalysera och svara på rapportens två forskningsfrågor. Rapportens slutsats visar på vikten avpositiv inställning hos medarbetare vid organisationsförändringsarbete, vikten av attorganisationsförändringsmetoder är verksamhetsövergripande samt hur IT somkommunikationshjälpmedel kan förbättras.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur kartläggning av ett processflöde kan leda till förslag på effektivisering. Studien är gjord på uppdrag av företaget LKDATA i Linköping som ansvarar för bland annat Linköpings kommuns IT-system. Studien behandlar beställningsprocessen av datakommunikation mellan kommunala verksamheter och LKDATA. En nulägesanalys gjordes för att skapa en förståelse för hur processen ser ut och för att identifiera vilka problem som finns. En kvalitativ metod valdes för insamling av data. Insamlingen genomfördes genom individuella intervjuer med personal inom olika delar av LKDATA samt en dokumentstudie av befintliga rutiner. Med hjälp av den insamlade informationen skapades en grafisk bild över process flödet enligt modellen Value-based process modeling för att tydliggöra vilka delprocesser som finns. Resultatet av den grafiska beskrivningen kunde sedan användas för att identifiera förbättringsmöjligheter i beställningsprocessen. Genom att analysera förbättringsmöjligheterna kunde förslag på åtgärder presenteras för LKDATA, som ska kunna leda till en bättre överblick av effektiviseringsmöjligheterna i beställningsprocessen. Slutsatserna av studien är att genom kartläggning av processer kan en grafisk bild skapas, som kan tydliggöra och leda till en större förståelse för processflödet. Kunskapen om hela processflödet kan sedan användas för att föreslå åtgärder som kan leda till effektivisering.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet.  Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext. En teori- och analysmodell, som utgick ifrån att ramen för implementering av IT-system utgörs av kontext, systeminförande och användande och där den ramen kan fyllas med olika innehåll (berättelser/upplevelser/tolkningar) beroende av om det är systemägarens eller användarens perspektiv som återges, presenterades.  Dokumentstudier och intervjuer genomfördes vid den aktuella myndigheten för att samla in den empiri som sedan analyserades utgående från studiens teori- och analysmodell. I analysen påvisades ett par gap (gaps) mellan myndighetens intentioner, systemägarnas och användarnas berättelser om upplevelser. Gapen kopplades till fem aspekter som bidrar till förståelsen av vad som kan påverka resultatet eller utfallet vid ett systeminförande:  gemensam förståelse av sammanhanget och syftet;  resurser i tid och pengar för förändring och utveckling;  organisationen och strukturen för systemutveckling och -införande;  information, kommunikation och utbildning och uppföljning;  kännedom om användarna för att därmed ha kunskap om organisationens förutsättningar för förändring och utveckling.

No description available.

Vid införande av ny teknologi till en användares liv är det svårt att garantera den positiva effekt som eftersträvas. För att nå den positiva effekten krävs det att teknologin har en inbyggd egenskap, användbarhet. Användaren ska kunna se hur den nya teknologin hjälper denne att nå sina mål på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt i en given kontext. Men vilken effekt har tid i sammanhanget, kan tid hjälpa eller stjälpa en användare att uppleva en hög användbarhet. Studiens syfte är att undersöka hur användare inom en specifik verksamhet som genomgått ett skifte av IT-system, upplever systemets användbarhet samt om, och i så fall hur, upplevelser av användbarhet förändras över tid. För att undersöka detta har en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer utförts för att samla in data som sedan analyserats. Studien visar att användarna inom verksamheten anser att systemet har en mer än okej användbarhet. Studien visar också att en användares upplevelse kring användbarhet formas av en mängd olika faktorer. Dessa faktorer är användarvänlighet, användarupplevelse, olika kontexter som finns runt om den nya teknologin, hur relevant teknologin är för att uppnå användarens mål och om resultaten för effektivisering är tydliga. Slutligen så visar studien att tid kan ha en effekt på hur en användare formulerar sin uppfattning kring ett systemets användbarhet. Dels på ett negativt sätt genom en upplevelse kring ökning i återkommande problem och ändringar i systemets gränssnitt. Tid kan även forma en användares upplevelser på ett positivt sätt med ändrad attityd inom arbetsgruppen samt uppdatering i systemets gränssnitt.

Nowadays, increasing investments are being made to develop healthcare by utilizing the op- portunities that digitalization brings. This with the goal that Sweden should be a leader in terms of using the opportunities of digitalization and e-health to increase welfare in society. As this means that healthcare professionals with mainly medical education must increasingly handle information technology in their daily work, an interest was aroused to compare what their expectations of using IT systems look like in relation to actuality. To broaden the per- spective further, it is studied whether this differs between different healthcare professions. The chosen question “How do the expectations and actuality differ between different healthcare professions when using IT systems?” is answered through a qualitative study where we conducted a literature study and several interviews. The theory applied is the Nor- malization Process Theory (NPT) based on the following four constructions: coherence, cog- nitive participation, collective actions and reflexive monitoring. The study concludes that there are significant differences between different healthcare professions and how they per- ceive expectations and actuality regarding information systems.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad.

No description available.

Syftet med design av IT-system är att förändra eller stödja användares handlingar genom att göra vissa handlingar möjliga att utföra och andra omöjliga. Detta görs genom att systemet tilldelats vissa egenskaper i utvecklingsprocessen som skall möjliggöra och begränsa vissa typer av handlingar. Detta resulterar i ett designat handlingsutrymme. Kontrollen som designers haft över sin design tappas när applikationen börjar användas. Det uppstår då effekter i användarens användning av systemet som designers inte har kontroll över. En effekt av användningen är användarens upplevda handlingsutrymme och konsekvenserna av den upplevelsen. En designer är därmed delvis ansvarig över de möjligheter och begräsningar som har implementerats i form av funktioner i systemet. IT-system kan ses som en ställföreträdare som kommunicerar till användarna vad designern förväntade, och användarna kan endast kommunicera med designerns ställföreträdare inte med designern. Därmed kan effekter av IT-systemets design identifieras i användarens upplevelse av IT-systemet. Men hur går man tillväga för att studera effekter av ett IT-systems design? I denna avhandling presenteras utvecklingen av ett tillvägagångssätt (effektanalys) med tillhörande analysmodeller (D.EU.PS. Modellen och fenomenanalys) av IT-system användning, som kan användas för att studera effekter av ett designat handlingsutrymme. Detta görs genom att fokusera användares upplevelser av IT-systemet. Detta arbete genomförs i en pilotstudie och två efterföljande fallstudier. D.EU.PS. Modellen används för att klassificera IT-systems funktionalitet och erbjuder ett praktiskt stöd för att värdera specifika egenskaper av ett IT-system. Den bidrar även med en förståelse för vad designers avser och vad användare upplever. Begreppet handlingsutrymme konkretiseras genom att det egenskapsbestäms i avhandlingen. Med egenskaper avser jag sådant som påverkar användningen av IT-systemet i dess handlingskontext och upplevelsen av IT-systemets handlingsutrymme.