– Här kommer vi att börja och här kan vi också komma att sluta. – Vi befinner oss i ett slags vakuum eftersom att start- och slutpunkten för den här texten finns någonstans i ett flertal parallella verklighetsskildringar - berättelser som å ena sidan kan tala för sig själv, men samtidigt är beroende av varandra för att förklara och förtydliga strategier, tematik och intentioner i en konstnärlig praktik. – Den här texten är enbart en text och existerar inte på något annat sätt än just som text. – Den här texten är en förklaring, ett komplement, en svepande rörelse men också ett tidsdokument - ett statement of the times. – Vi som talar är på sätt och vis samma person, men är också medvetna om att vi besitter olika förmågor och har olika kvalitéer som skiljer oss åt. – Vi är yttre skal och inre demoner. – Vi är någon slags karaktärer - verklighetsflyktens frukt. – Vi som talar är ständigt närvarande i texten och vi kommer att sammanfoga våra röster och kanaliseras genom en kropp, just eftersom att det är så vår verklighet ser ut.

The purpose of this essay is to examine how Navid Moodiris concept of "mellanförskap", translated by the author himself as "inbetweenship", the postcolonial we and them as well as different identity constructions are expressed in social debator Navid Modiris authorship. The notion of identity is used from a social psychological perspective and the notion of inbetweenship is based on Modiris own description of the term. The theoretical starting point for the study is the post-colonial theory with focus on Said's construction of "the Other" and Spivak and Halls thoughts on how colonialism influenced and influence today's society. The questions at issue are examined by analysis of three poems from the poem vollection Skrik om du brinner (eng. Cry if you are on fire) and two lyrics. Analysis results are presented through quotes from the texts, which are discussed and commented on the basis of how inbetweenship, we and them as well as different identities are expressed in the texts. Overall, it is mainly through themes such as family relationships, distance, generalizations and lack of limits that the investigated objects are highlighted. The clear conclusion is that it's because of the normative society that we and them, and the feeling of inbetweenship can be produced and that the criticism of this society is the underlying theme of the Modiris entire authorship. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellanförskap, det postkoloniala vi och dem samt olika identitetskonstruktioner kommer till uttryck i samhällsdebattören Navid Modiris författarskap. Begreppet identitet används utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och mellanförskap utifrån Modiris egen beskrivning av termen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är den postkoloniala teorin med fokus på Saids konstruktion av "de Andra" samt Spivak och Halls tankar om hur kolonialismen påverkat och påverkar dagens samhälle. Studiens frågeställningar undersöks genom analys av tre dikter från diktsamlingen Skrik om du brinner samt två låttexter. Analysresultatet presenteras genom citat från texterna, vilka diskuteras och kommenteras utifrån hur mellanförskap, vi och dem samt olika identiteter kommer till uttryck i texterna. Sammantaget är det främst genom teman som släktskap, avstånd, generaliseringar och avsaknaden av gränser som de undersökta objekten lyfts fram. Den tydliga slutsatsen är att det är på grund av det normativa samhället som vi och dem samt känslan av ett mellanförskap kan skapas samt att det är kritiken mot detta samhället som är det underliggande temat för hela Modiris författarskap.

This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

No description available.

Health and physical exercise has a become trend in today's society and the work with health promotion has increased in organizations. This is not only a way for organizations to get healthier and more efficient employees, but also a way to regulate the employee’s identity by getting them to identify with the organization. This bachelor essay studies how health promotion can be used as a management strategy. This is done by interviews and by performed observations at the recruitment company, Adecco, in the Stockholm region. The empirical material was collected and analyzed based on the selected theory about identity regulation. The study describes how Adecco through health promotion can regulate the employee’s identity. A pattern can be seen that goes from the individual level, by influencing the individual’s values, to a market level, in which the employees are formed to become more competitive. The study shows that health promotion can be used by organizations as a management strategy to get employees to identify with the organization. / Hälsa och träning har blivit något av en trend idagens samhälle och att jobba med hälsopromotion har blivit allt vanligare inomorganisationer. Det är inte bara ett sätt för organisationer att få friskareoch effektivare medarbetare, utan även ett sätt att konstruera medarbetarnasidentitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Dennakandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som enledningsstrategi. Studien har gjorts genom intervjuer samt utförda observationerpå bemanningsföretaget Adecco i region Stockholm. Det empiriska materialet somsamlats in analyserades utifrån den valda teorin, som handlar omidentitetskonstruktion. I studien beskrivs hur Adecco genom hälsopromotion formarsina medarbetares identitet. Man kan se ett mönster som går från individnivå,genom att forma individens värderingar, till en marknadsnivå där man utvecklarmedarbetarna i att bli tävlingsinriktade och konkurrensmedvetna. Studien visardärmed att hälsopromotion kan användas av organisationer som en ledningsstrategiför att få medarbetaren att identifiera sig med organisationen

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa och välmående. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hälsopromotion, det vill säga främjande av hälsa på arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hälsopromotion används för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets värderingar. Anställda har intervjuats där utgångspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hälsopromotion och hur värderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret använder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli självstyrande. Förbundskontoret använder hälsopromotion för att skapa gemensamma värderingar, detta har bidragit till en stark sammanhållning mellan medarbetare vilket skapat lojalitet och legitimitet gentemot kollegor och organisation. / Society has in recent decades focused more and more on health and wellbeing. This has created a growing interest in organizations working with health promotion, in other words the promotion of health in workplaces. The bachelor essay discusses how health promotion is used to create employees who identify themselves with the Swedish Building Workers' Union values. Employees where interviewed on the basis of finding out how the federal office works with health promotion and how values are conveyed. Through interviews we learned that the federal office uses different identity regulation methods to control employees to identify with the organization and to achieve self-control. The federal office uses health promotion in order to create common values, this has contributed to a strong cohesion between employees which has created loyalty and legitimacy towards colleagues and organization.

This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background. The results show that the internet has created a new arena for interaction and construction of identity, reality and knowledge among the youths. The results of the study are then put in relation to the Swedish educational system and aims to investigate how education can be put in context to the internet habits of the students.

<p>The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.</p>

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.

Denna uppsats undersöker hur barnet konstrueras i 1900-talets populärvetenskapliga handböcker om uppfostran, samt huruvida konstruktionen av barnet har förändrats under det senaste århundradet. Uppsatsen diskuterar också hur de undersökta textavsnittens sätt att konstruera barnet kan påverka hur barnet konstrueras idag, år 2016. Uppsatsen ställer även upp en hypotes, vilken säger att barnet konstrueras som lägre stående än den vuxna.  För att kartlägga detta undersöks, med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och stöd i Fairclough och Foucault, utdrag ur fyra böcker, nämligen Barnets århundrade av Ellen Key ([1901] 1996), Sunt förnuft i barnavård och barnuppfostran från födelsen till brytningsåren av Benjamin Spock ([1946] 1970), Barnaboken av Anna Wahlgren ([1983] 2008) samt Växa- inte lyda av Lars H. Gustafsson (2010). Samtliga undersökta böcker kan hävdas vara auktoriteter inom området.   Undersökningens resultat vederlägger delvis dess hypotes. Resultatet visar att tre av fyra undersökta textavsnitt konstruerar barnet som kompetent, intelligent och aktivt. Endast i en av de undersökta böckerna tycks barnet konstrueras i enlighet med uppsatsens hypotes. Avslutningsvis diskuteras dock huruvida det faktum att de vuxna ställer sig själva i en position där de konstruerar andra människor, barnen, skulle kunna innebära att uppsatsens hypotes trots allt är relevant.