ABSTRACT The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av en narrativ ansats med inslag av ett hermeneutiskt tolkningsförfarande, söka en förståelse för elever i sociala och emotionella svårigheter och deras identitetsskapande i mötet med skolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Elever i år 9 berättade hur de upplevt sin skoltid och vad som varit betydelsefullt för dem. De fick berätta sina livsberättelser utifrån en tidsaxel som symboliserad låg-, mellan- och högstadieperioderna. Samtalen utgick från hur de såg på skolorganisationen, sina skolprestationer, lärares bemötande och kamratrelationer. Genom ett narrativt analyserande kom jag fram till att elever i sociala och emotionella svårigheter skapar sin identitet kring följande teman; anpassning - flykt, oro - ansvar - kontroll, ilska - svek, skydd - tillit samt skam - skuld. Eleverna måste hela tiden anpassa sig till nya situationer och om de misslyckas flyr de. De går ständigt omkring med en oro, känner stort ansvar samt behov av att kunna kontrollera sin vardag. De känner stor ilska över sin situation och ofta förknippas ilskan med svek. Deras berättelser handlar även om behovet av skydd och tillit samt känslor som skuld och skam över sig själva, sina prestationer och sin situation.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det. Utifrån dessa antaganden har jag undersökt mitt material.Min undersökning visade på att mina antaganden stämde och att bilen betyder mycket för individen i hans/hennes sökande efter det förflutna. Den spelar även en stor roll för det so-ciala och gemensamma. Genom bilen får man en chans att bli någon samt att vara någon och den ger även individen en möjlighet att prova på att vara någon annan, till exempel genom utklädning i tidsenlig klädsel. Man umgås med det förflutna på olika sätt, allt efter sitt eget tycke och smak.

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students’ interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students’ social and personal lives. A qualitative method was used and interviews were carried out with students who either study to become music producers or musicteachers. Sociological concepts such as habitus, identity and cultural capital have been used in the analysis where focus lies on discovering how playing music in a band can function as a social activity, and how it can contribute to solidarity in society. A discussion concerning the factors which motivates the participants to continue practicing their own music is also included. Despite financial problems and difficulties in finding time to meet up within the band, these students still have strong beliefs and dreams about their band’s progress in the future. The importance of being their own producers is also discussed. This is very important for their independence as a band and it makes it easier for them to achieve their goals.</p>

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation. Ett visuellt material har samlats in utifrån deltagarnas utsagor om vilka medier de frekvent konsumerar. Det insamlade materialet har analyserats genom diskursanalytisk metod. Analys av resultatet visar på att det finns en relation mellan visuella medier och deltagarnas identitetsskapande. Denna relation förstärker konstruktionen av maskulinitet och etablerar traditionella former av mansroller där kontroll, fysisk styrka, handlingskraft och heterosexualitet konstitueras framför feminitet och homosexualitet, som istället marginaliseras eller utesluts helt.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter. I det andra mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att identifiera sig med gruppen och distansera sig från andra skapat en stark vi-känsla vilket gett dem en känsla för vilka de är. I det tredje mönstret framkom hur tjejerna förhåller sig till kontextuella krav och förväntningar vilket synliggör hur de positionerar sig som personer med vissa typer av egenskaper. Gemensamt för tjejerna var att de använder sig av olika retoriska resurser där de förhandlar, förmedlar och framställer sig själva inför varandra och inför oss som samtalsledare.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur. Slutsatsen understryker vikten av att ge alla barn möjlighet att möta genusöverskridande litteratur på förskolan.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.