Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer. Huvudresultatet visar på att eleverna till stor del har sett och fått kursmålen förklarade för sig men vet ändå inte vad som står i dem. Vissa moment som anges i kursmålen, som simning och orientering, menar en stor del elever att de uppfattar som kursmål. Andra moment, som dans och rörelser till musik, arbetsmiljö och friluftsliv anges i mindre skala. Istället framhåller eleverna att det är viktigt att ha en god kondition och att göra sitt bästa för att lyckas nå målen. Flickor anger i större grad än pojkar att det är viktigt att lära sig hur man uppnår en god hälsa medan pojkarna värderar att ha en god hälsa högre. Högpresterande elever har inte nödvändigtvis större medvetenhet om kursmålen än lågpresterande elever. I båda grupperna uttrycks istället att det är viktigt att aktivt fråga för att ta reda på vad som behöver göras för ett högre betyg. De slutsatser vi kan dra från studien är att målstyrning som fenomen kan vara ett problem om det inte är de ursprungliga intentionerna med målen som värdesätts. Eleverna kan ej vara medvetna om målen om inte undervisningen följer den kursplan som ska vara gällande.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning. Införandet av den nya kursplanen i Idrott och hälsa Lgr 11 pekar på att implementeringen är en komplicerad och tidskrävande process.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget. Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen? Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen? Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel.   Resultat Resultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör. Studien visar även att pojkar premieras mer än flickor samt att högre aktivitetsnivå på fritiden är avgörande för att lyckas i ämnet. Tävlingsmomentet visar sig vara en betydande faktor för undervisning överlag, men att vissa grupperingar upplevde det viktigare än andra.   Slutsats Studiens resultat visar att föreningsidrotten återspeglas i ämnet idrott och hälsa i form av prestation och tävling. Resultaten visar även att föreningsaktiva i större omfattning premieras av deras redan tidigare erhållna rörelsekompetens. Ämnet ställs inför ett dilemma då individuella prestationer ställs emot varandra istället för att individens kunskap i relation till ämnet bedöms.   Nyckelord: Attityder, föreningsidrott, könskillnader, idrott och hälsa, oorganiserad idrott

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids. 1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa? 2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik? Metod Vi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa. Det som i huvudsak observerades var den ekvivalenta A-vägda ljudnivån samt maximal A-respektive C-vägd ljudnivå. I kombination med dessa mätningar observerades även vilka faktorer som påverkade ljudnivån. Resultat Resultaten visar att ljudnivån är hög men utifrån underlaget vi har går det inte att påvisa om den ekvivalenta ljudnivån för en åttatimmars arbetsdag överstiger arbetsmiljöverkets insatsvärden på 80 respektive 85dB. Att döma av resultaten i den här studien är det svårt att peka på en specifik faktor som är avgörande för ljudnivån. Svårigheten i att bestämma vilken faktor som är avgörande uppstår då alla undersökta faktorer samvarierar. Slutsats Vi upplever att detta ämne är väldigt komplext och att det finns många variabler att ta hänsyn till vad gäller ljud och dess påverkan på oss människor. Mätning av ljudnivån ger inte nödvändigtvis en rättvis bild av störningseffekten.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet. Dessutom var det tydligt förekommande att lärarna planerar sina lektioner noggrant utifrån styrdokumentens mål.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt. Frågeställningar: Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa? Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever? Metod För att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod. Resultat Lärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet. I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar. Slutsats Genom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning. I de diskurser som framträder ur lärarnas utsagor är lärarna rörande överens om att en viktig utgångspunkt för undervisningen är att ge tillfälle till både fysisk aktivitet och kunskap i hälsa.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor. Detta har en stor inverkan på hur elever med fysiska funktionsnedsättningar blir bemötta i ämnet. Två av de intervjuade lärarna upplevde att det kunde finnas ett negativt bemötande mot elever med fysiska funktionsnedsättningar. Samtidigt var alla lärare överens om att bemötandet mellan elever går att påverka genom undervisning. Ingen av de intervjuade lärarna upplever måluppfyllelsen för elever med fysiska funktionsnedsättningar som något problem. Däremot var det bara fyra lärare som kände till att det finns undantagstillstånd som ger en lärare rätt att bortse från kunskapskrav. Utbildningsbakgrunden hos lärare diskuteras också, där alla sex intervjuade lärare upplever att det inte fått tillräckligt med utbildning från universitetet för att arbeta med inkludering. Lärarna upplever också att ansvaret för vidareutbildning ligger på dem och inte på skolan. Samtidigt är alla lärare överens om att det är lärarens ansvar att alla elever blir inkluderade oberoende om eleven behöver stöd eller inte. Två lärare lyfter också fram att det är av största vikt att eleven själv vill bli inkluderad, annars kan en exkluderande situation uppstå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn lärare i Idrott och hälsa på gymnasiet har på genus i förhållande till undervisningen samt hur de väljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i ämnesplanen för Idrott och hälsa kravet på att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsättningar att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster och jämställdhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rådande styrdokument lägger stor vikt på jämställdhetsfrågor är tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lärarna de nya direktiven? För att få en inblick i hur lärare resonerar kring förändringarna i ämnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lärare i Idrott och hälsa om hur implementeringen av de nya direktiven gått till. För att få en inblick i hur styrdokumenten behandlar jämställdhet och genus, samt för att visa på de förändringar som genomförts har vi granskat tidigare läroplaner och kursplaner och jämfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lärarna som intervjuats väljer att fokusera undervisningens innehåll på de delar som är betygsgrundande och väljer snarast att behandla målen i syftet som övergripande mål som ska genomsyrar undervisningen. Undersökningen visar även att de lärare i Idrott och hälsa som vi intervjuat tolkar direktiven med stor variation och att denna tolkningsvariation ofta handlar om personliga värderingar och tidigare erfarenheter men även om lärarnas kunskap om hur genus skapas. Då den kompetensutveckling som genomförts på skolorna har varierat både i kvalitet och i kvantitet har flera av lärarna uttryckt en osäkerhet i hur man ska arbeta med syftet. Detta visar på vikten av enhetlig kompetensutbildning för att implementering av förändringarna i läroplanen ska kunna ske så att medvetandegörandet och motverkandet av stereotypa könsroller inte bara blir en förändring i styrdokumenten utan även en del av undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna. Sex stycken läroböcker inom ämnet Idrott och hälsa har analyserats. Aaron Antonovskys teori om KASAM har används vid analys för båda metoderna i denna studie. Studien visar att många läroböcker diskuterar fysisk hälsa i stor utsträckning och relaterar ofta till fysisk hälsa genomgående i böckerna. Däremot visar studien att ingen av de intervjuade eleverna använder lärobok inom Idrott och hälsa i sina nuvarande skolor. Psykisk och social hälsa diskuteras i mindre omfattning. Studien visar också att elevers uppfattning om hälsa är att må bra, träna rätt och äta bra.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa. Tillsammans står lärarnivån och skolnivån för runt tio procent av den totala avvikelsen. Idrott och hälsa har en har en något högre andel och pekas ut som mer problematiskt vad gäller bristande likvärdighet i betygsättningen.