Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt. Frågeställningar: • Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken? • Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken? • Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken? • Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall. De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna. Resultat Generellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken. Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen. Samarbetet på idrottstimmarna fungerar bra. Generellt sett så brukar de inte prata så mycket i samband med vattengymnastikpassen. Alla informanterna har okej eller bra idrottslärare som de är nöjda med. Alla är nöjda med ledaren i vattengymnastiken. Det är ingen som tycker att de får för lite uppmärksamhet på lektionerna eller vattengymnastikpassen. Barnen är överlag nöjda med lokalerna. Det enda negativa är att informant B tycker det finns för få duschar på vattengymnastiken och informant D tycker att skolidrottens omklädningsrum är för små och att bassängen på vattengymnastiken kunde vara större Slutsats Tre av barnen i studien är positivt inställda till fysisk aktivitet och tycker om både skolidrotten och vattengymnastiken och att det är roligt. Det fjärde barnet är inte lika positiv till skolidrotten som de andra men däremot till fysisk aktivitet och vattengymnastiken . Två informanter föredrar skolidrotten och två föredrar vattengymnastiken. De har övervägande bra upplevelser av båda aktiviteterna och det är deras personliga smak som avgör vilken de föredrar.

Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur idrottslärare motiverar sina elever i årskurs nio. Frågeställningarna utgick från självbestämmmandeterorin och var följande: Hur påverkar idrottslärarna elevernas autonomi? Vilka aspekter tas tillvara för eleverna ska uppleva tillhörighet och kompetens? Vilka strategier använder idrottslärarna? Vilket förhållningssätt har idrottslärarna gentemot eleverna?   Metod För att uppnå syftet samlades empirisk data in genom intervjuer av tre idrottslärare från olika grundskolor samt genom två observationer av varje lärares idrottsundervisningar med elever i årskurs nio.   Resultat Samtliga idrottslärare planerar sina lektioner med utgångspunkten att alla elever ska kunna vara delaktiga och aktiva. För att uppnå det varierar de sin undervisning så att eleverna får prova på olika aktiviteter och därigenom intressera sig för något som de även kan utöva på fritiden. Eleverna får till viss del vara delaktiga i planeringen genom att de har vissa dagar som de får välja aktivitet. Beträffande den elevledda lektionen, får de välja fritt vad för lektion de ska. Om eleverna upplever obehag inför något moment är de inte tvungna till att göra något men de får stöd, hjälp och tid att i alla fall försöka. Samtliga idrottslärare är eniga om att det viktigaste inte är att klara av en viss övning utan att försöka. De elever som befinner sig på en hög nivå rent färdighetsmässigt får varianter på övningar och även möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till sina vänner. Det är viktigt hur idrottslärarna uttrycker sig när de vill att eleverna ska gå vidare för att undvika missförstånd, att de exempelvis tror att idrottslärarna är petiga.   Slutsats Idrottslärarna motiverar eleverna på olika sätt. Gemensamt hos samtliga idrottslärare är att de skapar dialoger mellan dem och eleverna. Eleverna vill bli sedda och idrottslärarna är måna om det och ser till att de känner sig sedda genom att ge uppmuntran och återkoppling. Tillåts eleverna utöva in­flytande motiveras de samtidigt som de upplever att de är en del av ämnet istället för att ”det är en lärares ämne”.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar? Metod Jag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades, därefter har jag tolkat och analyserat respondenternas svar. Resultat Resultatet visar att både de geografiska och materiella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt. Skolan i den mindre staden har mycket större möjligheter och förutsättningar till att bedriva undervisning i friluftsliv än skolan i innerstaden. Detta gör att det främst på innerstadsskolan finns svårigheter att följa kursplanen.Friluftsdagarna är liknande på båda skolorna, både till antal och till aktiviteter. Dessutom var båda skolorna relativt nöjda med skolans vilja att ge utrymme för frilufsdagarna. Slutsats Slutsatsen av min studie är att skillnaderna finns beroende på vilket geografiskt läge skolan har och utformningen och innehållet ser annorlunda ut. Innerstadsskolan har sämre geografiskt läge utifrån ett friluftslivperspektiv och kan inte undervisa i alla friluftsmomenten som skolan i den mindre staden kan. Där kan de följa kursplanen och uppnå alla mål inom friluftsliv mycket på grund av närheten till naturen / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa. Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är: - Vad är elevers syn på bra undervisning? - Vad innefattar en bra undervisning? - Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål? Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne. Den metod som tillämpats är kvalitativa intervjuundersökningar. Syftet med detta var att ta reda på elevers syn på idrottsundervisningen i högstadiet. I studien intervjuades åtta elever i högstadiet. Intervjufrågorna fokuserade på frågor innehållande vad bra undervisning i Idrott och Hälsa är samt vad den innefattar. Utöver detta ingick även delar utifrån KASAM:s tre delkomponenter: Att ha begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter insamlat och transkriberat material kunde syfte och frågeställningar besvaras samt diskuteras i relation till teoretiskt perspektiv, litteratur och tidigare forskning. Intervjuerna visar att eleverna anser att Idrott och Hälsa främst handlar om att ha roligt samt att de känner sig delaktiga och engagerade på lektionerna. Flertalet ansåg även att de behövde få mer förståelse för innehållet för att kunna känna att ämnet hade relevans. Det framkom likaså att läraren roll var central på så sätt att han/hon har ansvar att forma undervisningen så att den passar alla. En bra undervisning i Idrott och Hälsa innefattar enligt eleverna mycket rörelse, samt att den måste vara varierad. Reflektion ansågs även relevant, där de helst ville diskutera innehållet samt ha en gemensam frågestund. Studiens resultat visar på att hälften av eleverna känner sig bekväma med läroplanen, varav resterande hälften känner det motsatta. Dock visar resultatet på att det eleverna talar om gällande bra undervisning, stämmer överens med läroplanens tankar kring om ämnet. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen? Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen? Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla? Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten. Missivbrev till lärarna på de berörda tvåskolorna skickades ut med information om studien samt upplysningar om att deltagandet iundersökningen var anonym. Datainsamlingen tog tre veckor. Resultat: Resultaten visar att merparten av eleverna som deltagit i studien har en positiv inställning tillämnet Idrott och hälsa. När det kommer till tävlingsmomentet så är de flesta av elevernapositiva även där, men få elever har svarat att de har en neutral inställning. De flesta elevertror att man tävlar i Idrott och hälsa för att det står med i läroplanen och för att det ska blilättare för läraren att sätta betyg. Nära samtliga elever tror att läraren bedömer det elevernapresterar under tävlingsmoment. Merparten av eleverna tycker att de lär sig något av att tävlaoch det som de flesta pojkar tyckte att de lärde sig var att göra bra ifrån sig under press,medan de flesta flickor tyckte att man mest lärde sig att samarbeta bättre. Slutsats: Enligt resultaten i denna studie så har merparten av de deltagande eleverna en positiv syn påIdrott och hälsa och tävlingsmoment inom ämnet. Svaren visar också på att eleverna i höggrad tror och tycker att tävlingsmoment är något som ska finnas med i undervisningen, ävenom detta inte står skrivet i läroplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt. Frågeställningar: Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa? Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever? Metod För att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod. Resultat Lärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet. I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar. Slutsats Genom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning. I de diskurser som framträder ur lärarnas utsagor är lärarna rörande överens om att en viktig utgångspunkt för undervisningen är att ge tillfälle till både fysisk aktivitet och kunskap i hälsa.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var: Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför? Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa? Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt?   Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om. De var överens om att valmöjligheterna varierade mycket beroende på individerna i de olika klasserna. Alla lärare var överens om att valmöjligheter är speciellt bra lämpat för redskap och hinderbanor. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Sammanfattning Så lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:  Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?  Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?  Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige? Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval. Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan. Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör. Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika. Lärarna försöker i sin undervisning återkoppla till elevernas känsla av sammanhang och har till största delen ett salutogent synsätt på hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Detta genomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter. Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor.

Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser. Detta har skett under både idrottslektioner och i omklädningsrum. Sju pojkar ur olika klasser har intervjuats på ett halvstrukturerats sätt vilket innebär att frågorna var väl förbereda innan intervjun började, men att de ändå gav plats för eventuella följdfrågor. Resultatet av vår studie visar olika regler och ideal för hur en man ska vara eller inte vara för att passa in i maskulinitetsnormen. Dessa valde vi att dela in i sex olika teman som vi har namngett enligt följande: att inte visa smärta, inte gråa, inte vara för fåfäng, att byta om på rätt sätt, förbjudna artiklar samt traditionella könsmönster. Slutsatsen av vår studie är att idrottsundervisningen har en stor roll i pojkars maskulinitetsskapande då egenskaper, förknippade med maskulinitet tydligt sätts på prov inom den idrottsliga verksamheten. Idrottsläraren har därmed en betydelsefull roll i skolans strävan mot jämställdhet.