Debatten om vd-ersättning har vuxit de senaste åren och medier har uppmärksammat allt fler fall om höga bonusar till vd:ar. Detta har väckt starka reaktioner från många aktieägare, men viktigt att förstå är att vd-ersättningen är mer än bara en vanlig lön. Olika former aversättningar ger upphov till olika incitament, vilket kan påverka företagspresentationen.Tidigare forskning om sambandet mellan vd-ersättning och företagsprestation har främststuderat de angloamerikanska marknaderna. Det är endast en studie som har gjort en mer omfattande undersökning kring den svenska marknaden, men detta är över 20 år sedan. Stockholmsbörsen är idag betydligt större och kapitalmarknaderna mer sammankopplade. Detta mynnar ut i studiens intresse att undersöka den svenska marknaden igen. Med ett urvalpå 214 bolag undersöks sambandet mellan rörlig vd-ersättning och företagsprestation mätt som ROA på Stockholmsbörsen. Studien använder en multipel regressionsanalys på paneldataför att undersöka sambandet och tidsperioden är fyra år. Resultatet från studien visar dock att det fortfarande inte finns något tillräckligt starkt signifikant samband mellan vd-ersättning och företagsprestation på den svenska marknaden, vilket väcker frågor kring incitamentsprogrammen faktiska relevans.

Syfte: Denna studie avser att undersöka vilka som är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda och företagen, samt eventuella åtgärder för att öka användbarheten.   Teori: Studien utgår från teorier som kopplas till teckningsoptioner. De teorierna som tillämpas är belöningssystem, optionsprogram, optionsteori, Black-Scholes-modellen, företagsvärdering och principal-agent-teori. Metod: Denna studie utgår från ett kvalitativt angreppssätt och den metod som tillämpas är semistrukturerade intervjuer. Åtta personer som har kompetens inom optionsprogram och/- eller använder teckningsoptioner är respondenter i denna studie. Empiri: Samtliga respondenter kunde nämna olika fördelar med teckningsoptioner och majoriteten anser att det är ett bra och flexibelt instrument. Ett flertal problem och risker belystes och det är problem och risker som drabbar den anställde, företaget eller båda parter. För den anställde handlar det framförallt om att optionerna förfaller värdelösa och att det är problematiskt att finansiera köpet. För företaget krävs det mycket administration och kostnader för att utforma optionsprogrammet. Även ett flertal åtgärder för samtliga risker och problem berördes för att kunna öka användbarheten.   Slutsats: Teckningsoptioner är ett lämpligt instrument men det kan medfölja många risker som bör beaktas och medvetenheten om dem bör vara större. Genom att öka medvetenheten om riskerna ökar chanserna för att kunna minimera dem i tid. / Purpose: This study aims to investigate the main problems and risks of stock warrants for employees and companies and potentially the measures that may increase the usability. Theory: The study is based on theories related to stock warrants as incentive scheme: reward system, option theory, Black-Scholes model, company valuation and principal-agent theory. Method: This study will be based on a qualitative approach through eight semi-structured interviews with people who have expertise in stock warrants and/or use stock warrants as incentive schemes.  Empirics: All respondents could mention various advantages of stock warrants and the majority consider it to be a good and flexible tool to use. A number of problems and risks were highlighted, as well as problems and risks that affect the employee, the company or both parts. For the employees, it is primarily about that the stock warrants expire worthless and it is problematic to finance the purchase. The companies require a lot of administration and it involves large costs to design the incentive schemes. The respondents did also mention some measures to increase the usability of incentive schemes.     Conclusion: Stock warrants are a good instrument but it may entail many problems and risks that should be considered, and the awareness of them should be greater. If the awareness of the risks increases, then the bigger the chances gets to minimize them in time.

No description available.

Bakgrund och problem: Ett välkänt ekonomiskt styrmedel som används av företagsledare för att motivera anställda till att utföra prestationer som ligger i linje med företagets mål är belöningssystem. Belöningssystem fungerar olika i olika branscher och måste anpassas efter typ av verksamhet och anställda. Ett relativt outforskat område är industribranschen, här utförs ofta kärnprocessen av arbetarna på golvet vilket gör det intressant att se hur ett industriföretag jobbar med belöningssystem mot dessa typer av anställda och identifiera kritiska områden för belöningssystemets funktion mot arbetare då detta är ett ostuderat område. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse om hur industriföretag jobbar med belöningssystem gentemot arbetare och vad dessa arbetare har för erfarenheter av detta system. Metod: En kvalitativ fallstudie är utförd på företaget Atlas Copco Power Technique Nordic som är verksamma inom industribranschen. Åtta respondenter har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har anammat en abduktiv forskningsansats  Slutsats: Atlas Copco Power Technique Nordic använder sig av många olika belöningar i olika former för att motivera sina anställda, en kombination av icke-monetära belöningar är den främsta nyckeln för att skapa motivation hos anställda. Det framkommer att de monetära belöningarna exklusive lön inte har betydande påverkan på arbetarnas motivation och vilja att prestera. Det visar sig även att mål och rättvisa har en betydande roll vad gäller arbetarnas positiva inställning till belöningssystemet. / Background and problem: A well-known financial instrument used by business leaders to motivate employees to perform in line with the company's goal is the reward system. Reward systems work differently in different industries and must therefore be adapted to the type of business and type of employees in an organization. A relatively unexplored area is the industrial industry. Here the core processes are often performed by the blue-collar workers which makes it interesting to see how an industrial company works with reward systems towards these types of workers and identify critical areas for the reward system's function towards blue-collar workers as this is an unstudied area. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how industrial companies work with reward systems towards blue-collar workers and what experience these workers have of this system. Method: A qualitative case study has been carried out at the company Atlas Copco Power Technique Nordic, which is active in the industrial industry. Eight respondents were interviewed through semi-structured interviews. The study has adopted an abductive research approach  Conclusion: Atlas Copco Power Technique Nordic uses many different rewards in different ways to motivate its employees, and the combination of non-monetary rewards is the main key to creating motivation in employees. It appears that the monetary rewards excluding wages have no meaningful effect on blue collar worker’s motivation and desire to perform. It also appears that goalsetting and justice play a significant role in terms of blue collar worker’s positive attitudes towards the reward system.

The background of our thesis is the fact that properties and their related industry have a big negative impact on our environment. Since the real estate business is an important part of how the society is constructed, environmental solutions and sustainable real estate development can contribute to positive climate changes globally. The last decades have shown an increasing number of green properties, however the proliferation on the Swedish market is still slow. Existing research describes different benefits and motivators that should encourage investments in environmentally certified properties among real estate companies. Benefits that are established are for example lower energy- and maintenance costs, lower vacancy rate, an improved company image and increasing market value. We believe there is a gap of information considering how the real estate companies experience that these benefits are generated from a green building, as well as how motivators have impacted on the companies’ investment decisions. The purpose of this thesis is therefore to explain how different motivators affect real estate companies to invest in environmentally certified properties. To answer the purpose of our thesis, we have created four different hypotheses based on existing research which includes an improved result, increased economic profitability, improved company image and the opportunity of incentive programs and economic contributions. The hypotheses of our study have been tested with a quantitative method, through a survey. Collected data from our study has been analysed through a multiple regression analysis, where the four motivators have been analysed against the real estate companies share of investment decisions in environmentally certified properties. The conclusion of this thesis is that none of the hypotheses reached statistical significance and therefore the collected data cannot prove any relations between the motivators and companies’ investment decisions. Although, through our study, we have been able to identify both differences and similarities between theoretical claims and the result from our study. Even though statistical relations cannot be confirmed, the survey has collected descriptive data which contributes to a general view of how Swedish real estate companies today evaluate environmentally certified properties and how they are motivated to invest in these properties.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden. Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption. Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas. Inom incitamentsprogrammen kan det finnas villkor och förfoganderättsinskränkningar. Dock har Högsta förvaltningsdomstolen i ett flertal fall kommit fram till att sådana begränsningar i den rättighet som förvärvas inte påverkar värdepappersstatusen hos rättigheten. Enligt ett av förarbetena så syftar värdepappersregeln till att förmånsbeskattning ska ske oavsett hur villkoren är utformade. Det som har framkommit i framställningen medför att författaren anser att det är märkligt att Högsta förvaltningsdomstolen inte tog beslut i frågan om förmånsbeskattning av terminsavtal. En konsekvens är att det kan leda till framtida problem med tillämpningen av värdepappersregeln i samband med terminsavtal. / The aim of this thesis is to examine two taxation questions that arise from the judgement by the Supreme Administrative Court regarding futures contracts in employee incentive plans. The questions concerns whether futures are to be classified as securities and if any restraint in the right of disposition might have an impact on the fringe benefits taxation according to chapter 10 section 11 of the Swedish Income Tax Act. As a result of the discussions in the thesis the author comes to the conclusion that futures might be classified as securities. The terminology regarding securities is not defined in the Swedish Income Tax Act but case-law and literature and also directives from the European Union stipulate demands that futures fulfil. According to the Swedish legislation it is crucial that the employee acquire a security in order for the fringe benefits taxation to apply. The author is of the opinion that when futures are a part of an employee incentive plan then they represent an economic value, which should be taxed as a benefit. The employee incentives plan could be restrained in the right of disposition. However the Supreme Administrative Court has in multiple cases found that it does not affect the classification of a security. The preparatory work shows that the purpose of chapter 10 section 11 in the Swedish Income Tax Act is to tax all benefits regardless of the restraints connected to them.  Based on the findings in the thesis the author is of the opinion that the decision by the Supreme Administrative Court regarding the fringe benefits taxation of futures is strange. This is because the decision might cause problem in the future interpretation of chapter 10 section 11 in the Swedish Income Tax Act.