<p>Examensarbete 15 poäng</p><p>i lärarutbildningen</p><p>höstterminen 2007</p><p>Sammanfattning</p><p>Författare: Robert Grandén</p><p>”Man är trygg här på nåt sätt”</p><p>En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.</p><p>”You feel secure here in some kind of way”</p><p>A study about the individual program in high school.</p><p>Antal sidor: 35</p><p>Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll. Metodvalet för min undersökning var kvalitativ och bestod i semistrukturerade intervjuer med fyra elever och två lärare. Det resultat som studien kom fram till visade att eleverna hade en negativ bild av sin tid på högstadiet och att det individuella programmet erbjöd dem en positivare skolupplevelse.</p>

<h1>ABSTRACT</h1><p>C-uppsats i sociologi</p><p>Författare: Moa Blom</p><p>Titel: IV-elever – En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasiet</p><p>Det individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna. Eleverna som går på IV-programmet har alltså misslyckats på något sätt i grundskolan, idag är IV-programmet ett av de största gymnasieprogrammen i Sverige. Knappt hälften av eleverna på IV-programmet går vidare till ett nationellt program. Studien undersöker de elever som lyckats under sitt år på IV-programmet och hur tiden på IV har påverkat dem. Studien har gjorts genom intervjuer med fyra före detta IV-elever och en lärare på IV-programmet. Resultatet har analyserats genom symbolisk interaktionism och hur eleverna har påverkats av de signifikante andre. Resultaten pekade på vikten av positiv feedback till eleverna, att stärka elevernas självbild är det som ger resultat. ”Framgång föder framgång.”</p>

<p>Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.</p><p>Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.</p>

ABSTRAKTSyftet med min rapport är tvåfaldigt. Det är för det första att utifrån ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror på att en del elever börjar närvara i skolan, när de tidigare haft en hög frånvaro. För det andra är syftet att undersöka och beskriva faktorer som är viktiga att beakta då man diskuterar IV-programmets framtid.Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag använt är fokusgruppsintervjuer där elva elever från två olika IV-program beskriver sina upplevelser från grundskola och gymnasium.Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser från grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet. Där händer något som verkar vara en kombination av faktorer. För snabbt tempo, för många lärare och en jobbig ålder är sådant som tas upp. Tiden på det individuella programmet (IV) verkar ha återskapat lugnet för eleverna. För att trivas och närvara på IV krävs goda relationer till lärarna och ett individanpassat upplägg både när det gäller tempo och ämnesinnehåll. En god relation till en lärare kännetecknas av ömsesidig respekt. Eleverna tar upp den personliga delen av relationen till sina lärare och framhåller denna.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med arbetet är att beskriva uppfattningarna hos specialpedagoger som arbetar inom gymnasieskolans individuella program, med fokus på programmets utvecklingsbehov för att bättre lyckas med sina uppdrag. Vidare vill jag koppla dessa uppfattningar till den nya regeringens intentioner för en ny gymnasieskola. Arbetet ger en litteraturöversikt över tidigare forskning och studier av det individuella programmet och gymnasieskolans förmåga att ta hand om elever i behov av särskilt stöd. Vidare går det igenom de direktiv som regeringen anvisat för en ny gymnasiereform, Gy-09. Genom intervjuer av specialpedagoger på det individuella programme i fem sydsvenska kommuner har jag tagit reda på vilka utvecklingsmöjlighter de sett för programmet och vad de tror att den nya gymnasiereformen kommer att ha för effekter på den elevgrupp som för närvarande studerar på det individuella programmet. I mitt arbete har jag funnit att det är nödvändigt med en samverkan mellan näringsliv, olika skolformer och andra utbildningsanordnare för att kvaliteten på det individuella programmet ska öka. Eleverna på det individuella programmet är hela skolans ansvar. Resultaten pekar också på att regeringen förefaller ha glömt bort den stora grupp som kräver andra lösningar än vad som ryms i de nya direktiven, bland andra elever med neuropsykiatriska funktionshinder.

Sammanfattning/AbstractKarlsson, Anna (2016). Att delta – efter vilka förutsättningar? En studie av några pedagogers och elevassistenters tolkning av läroplanens begrepp delta i relation till elevernas sårbarhet i gymnasiesärskolan. Speciallärarutbildningen, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Denna undersökning strävar efter att få en bild av några pedagogers och elevassistenters definition av komplexiteten kring läroplanens (Gys13) begrepp delta. Undersökningen ger även en bild av hur sårbarheten kan påverka elevers möjlighet att delta i olika skolaktiviteter.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur tre pedagoger och tre elevassistenter som arbetar på det individuella programmet på en gymnasiesärskola tolkar och applicerar läroplanens (Gys13) begrepp delta på sina elever, samt vilken betydelse elevens sårbarhet har för begreppstolkningen. Studien syftar även till att undersöka vilka faktorer pedagogerna och elevassistenterna anser viktiga för att eleven på bästa sätt ska delta i skolan.Frågeställningar:•Hur tolkas begreppet delta av pedagogerna?•Hur tolkas begreppet delta av elevassistenterna?•Hur påverkar elevens sårbarhet möjligheten till att delta utifrån pedagogerna och elevassistenternas tolkning av begreppet?Teori: Undersökningen utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där det är de budskap, situationer och relationer som uppstår i mötet med andra individer som står i centrum. Dessa möten kräver interaktion, det vill säga samspel. Interaktionen är social och sker i kommunikationen med andra och kan vara verbal eller icke verbal. Kommunikationens budskap skapar gemensamma innebörder och uppfattningar vilket i sin tur skapar menings-fulla sociala situationer. Mötet bidrar även med en bild av individen samt medför förväntningar på individen. I gymnasiesärskolan kan detta vara pedagogen eller elevassistentens bild av, samt förväntningar på eleven (Groth, 2007). Metod: Tillvägagångssättet för denna studie har en kvalitativ utgångspunkt i form av intervjuer. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor. Studien har även en narrativ ansats då det är pedagogernas och elevassistenternas berättelser som står i centrum och är intressanta för studiens resultat.Resultat: Studiens resultat visar att det inom båda yrkeskategorier finns en osäkerhet kring hur begreppet delta ska tolkas och används i arbetet med eleverna. Studien visar även att relation, motivation, kommunikation, samspel och förväntningar är viktiga faktorer för att elever ska kunna delta. Eleverna tenderar att ses som aktiva eller passiva i sitt deltagande. De passiva eleverna är ofta de med störst sårbarhet och de elever som det finns störst osäkerhet kring huruvida de deltar på bästa möjliga sätt. Ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv kan detta tolkas utifrån begreppen ”vem” och ”vad”. ”Vem” står för det socialt relationella med pedagogens/elevassistentens eftersträvan att bilda sig en uppfattning om vem eleven är som person och utifrån det bygga upp det pedagogiska arbetet och sin relation till eleven. ”Vad” visar sig i pedagogens/elevassistentens bedömning av eleven, samt vilka förväntningar som finns vad det gäller hens möjlighet eller begränsningar att delta (Groth, 2007). Studien visar att sårbarheten har betydelse för pedagogerna och elevassistenternas syn på elevens möjlighet att delta. Båda yrkeskategorier berättar att de i sitt arbete vill lägga fokus på elevernas möjligheter, men påtalar att det finns en viss risk att arbetslaget fastnar i elevernas begränsningar och sårbarhet istället. Detta kan medföra att eleverna inte utmanas i tillräckligt stor utsträckning att delta på bästa möjliga sätt. Implikationer: Det eftersöks en samsyn i arbetslaget kring definitionen av begreppet delta, samt hur elever deltar i de olika skolaktiviteterna. I arbetslaget finns inget forum för en sådan diskussion. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en delaktighetsmodell (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2015:13) vars syfte är att hjälpa och stödja personal i skolan att förstå och tänka kring elevernas möjlighet till deltagande. Denna modell kan fungera som ett stöd för arbetslaget i ett fortsatt arbete med definitionen av begreppet delta, samt hur eleverna deltar i skolans olika aktiviteter. Detta är ett arbete som specialläraren kan vara med att driva.Nyckelord: Delta, Gymnasiesärskolan, Intellektuell funktionsnedsättning, Kravnivå, Sårbarhet.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet.

Detta arbete handlar om Rädda Barnens Musikprojekt, ett ettårigt individuellt gymnasieprogram, där elever som misslyckats i grundskolan får chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan läsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berättelser åskådliggjort hur ett år på Musikprojektet fått deras självkänsla att växa, förändrat deras inställning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem.Syftet med följande arbete är att försöka svara på frågan hur lärarna har arbetat för att eleverna ska få de ovan skildrade erfarenheterna av ett år på Musikprojektet? Hur går det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mål är knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen?Svaret på frågorna har fåtts genom två metoder: dels genom intervjuer med lärarna, dels genom observation av en dokumentärfilm inspelad under ett år på skolan. Dokumentärfilmen fokuserar på eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jämförelse mellan lärarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentärfilmen.Resultatet skildrar rent konkret hur lärarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, lotsar eleverna genom ett år då en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar också hur varje fas i inspelningsprocessen har bestämda syften: att öka självkänslan, stärka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet. Lärarnas svar på frågeställningarna och observationen av dokumentärfilmen ger en bild av att både lärare och elever betonar behovet av att bygga upp en strävan efter ett gemensamt mål, där var och en ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt. Vad det gäller enkät 2 hade vi hoppats på 30 respondenter men fick 25. Av dessa 25 kunde vi använda alla då svaren var korrekta. Vi har till största delen utgått från att människan är en social varelse och byggt vår analys på den empiri som har framkommit i tidigare forskning och enkätundersökningen tillsammans med teorier som alla behandlar individen i interaktion med andra människor. De teorier vi utgått från i vår analys och diskussion tar upp självbild, identitet, social identitet, behaviorism och fördomar. I den tidigare forskningen tar vi upp hur en praktiker ser på det individuella programmet, en studie med fokus på ungdomar i gråzonen, ett tidigare examensarbete om elevers upplevelser av sin skoltid och ytterligare ett tidigare examensarbete om individuella programmet – för vem och till vad? Vad blir vår slutsats av detta arbete? Vi kom fram till att elever på IV beskriver sitt anseende inom den egna gruppen som bra. Med den egna gruppen menar vi klasskamrater, lärare och föräldrar. Det vi kan se är att IV eleverna tror att elever utifrån, alltså från andra skolor och andra program har fördomar mot IV och dess elever. Detta tror vi i stort resulterar i att deras anseende kan beskrivas som mindre bra i relation till de elever som går ett nationellt program. När det gäller vilket anseende de elever som tidigare gick på IV men har gått vidare till andra program anser att de har idag, är vår slutsats att deras anseende är bra och deras inställning till IV positiv men att det ändå bland deras klasskamrater finns en något negativ inställning till IV.

I ett samhälle där kraven på utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar också pressen på individen att ta ansvar för sin karriärprocess. Flera rapporter visar att elever på de individuella programmen är i stort behov av vägledningsinsatser. Syftet med vår undersökning är att belysa vägledningen på det individuella programmet. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar:1)I vilken utsträckning är studie- och yrkesvägledningen på det individuella programmet en process?2)Vad innehåller studie- och yrkesvägledningen på individuella programmet?3)Hur ser studie- och yrkesvägledarna respektive eleverna på vägledningen?Vi använde oss av kvalitativa intervjuer då vi ansåg att detta passade undersökningens syfte bäst. Resultaten av undersökningen visar att elever på det individuella programmet har en mycket begränsad uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning innebär. Trots detta är eleverna nöjda med den vägledning som tillhandahålls. Det framkommer också att den typ av vägledning som bedrivs på IV-programmet skiljer sig från den definition av studie- och yrkesvägledning som används i vår undersökning. Nyckelord: individuella programmet, studie- och yrkesvägledning, gymnasieskolan. / In a society where the demand of having an education increases, along with the options available, the pressure on the individual to take responsibility for their own career process becomes greater all the time. Several reports show that students at the individual program are in need of career guidance. The purpose of our study is to illustrate the career guidance provided for students at the individual program. To achieve the purpose we formulated three main questions:1)To what extent is the career guidance at the individual program a process?2)What does the career guidance at the individual program contain?3)What are the career counsellors’ and the students’ opinions on the guidance provided?We used qualitative interviews as a method because we found that it was the most appropriate way to achieve the purpose of the study. The results of the study show that students at the individual program have a very limited perception about what career guidance means. Despite this, the pupils are satisfied with the career guidance provided. It was also revealed that the career guidance that is provided at the individual program differs from the definition of career guidance that we use throughout the study. Keywords: the individual program, career guidance, upper secondary school