In Sweden, there is currently a vast amount of commercials for online casinos. Online casino companies have been able to double their investments in advertisement during the past year. These commercials have been shown to be dangerous for people with a history of gambling problems, as the commercials often show the most attractive aspects of gambling. Considering the aggressivity of the commercials, there has also been an active debate on whether or not to forbid the advertisement of gambling in Sweden. Thus, the aim of this study was to examine the use of rhetorics in commercial videos for online casinos, to identify how the commercials argument to persuade their audience. By conducting a qualitative content analysis, with the basis on a rhetorical analysis, and the theories of agenda setting and priming, the study was executed on four different online casino commercials. Both visual and verbal aspects of the commercials were examined through different rhetorical aspects, such as Ethos, Pathos and Logos, to identify what sort of arguments occurred and what kind of rhetorical figures were used. The results showed that Ethos and Pathos dominated, and that these films try to set the audiences agenda through conveying their credibility. The authors found that all four of the commercials aim to achieve salience by reminding their audience of the rush players experience when gambling. The results also indicated that priming effects were achieved by showing a message that was in line with the audiences earlier conceptions.

Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.

Critical studies of upper secondary text books in religion is a popular essay topic for soon to be teachers in Swedish universities. In particular the study of the portrayal of Islam in said textbooks, using Edward Saids well discussed oriental studies as a foundation. Thus, there are a lot of earlier essays and works showing similar results: that Islam and muslims tend to be ”othered” by being portrayed as a homogenous tradition and a homogenous group of people. This study also uses Saids oriental studies as at theoretical standpoint, but also the concept of religious literacy. By using qualitative content analysis this study has come up with similar results as many other essays. The main difference is the way the study shows how muslims are being ”othered”. By focusing on the textbooks usage of the word ”Allah” - the arabic word for ”God” - and how muslims are portrayed, the results show that muslims tend to be portrayed not only as a homogenous group, but as one with a specific God, different from the Judeo-Christian one. The results also show that certain phenomena that the different religions have in common tend to be left out when describing one or the other. All these tendencies combined might give the students a religious literacy constituted of facts and representations of islam characterized by the discourse Edward Said called orientalism.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa på ett internetforum för incels. Vi har analyserat hur användarna beskriver sin bild av sig själva, sociala relationer och hur känslor diskuteras för att sedan analysera det utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Vårt empiriska material består av 20 trådar från forumet incels.is och har sedan analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Till vår hjälp i analysen har vi förhållit oss till tidigare forskning om mäns psykiska ohälsa och maskulinitetsnormer. För att skapa en djupare förståelse kring användarna på forumets beskrivningar, har vi använt oss utav Raewyn Connells maskulinitetsteori med betoning på begreppet hegemonisk maskulinitet. Genom att använda oss av en tematisk innehållsanalys har vi kunnat urskilja tre teman av vårt insamlade empiriska material: Att vara underordnad andra män, hur maskulinitetsnormer påverkar sociala relationer och psykisk ohälsa utifrån känslohantering.  Utifrån vårt resultat så framkommer det att användarnas bild av sig själva präglas av tankar om att de är oattraktiva i jämförelse med andra män, som besitter de allra mest önskvärda idealen för en man. På grund av att de inte uppbär det rätta utseendet så påverkas deras chanser till sociala relationer. Användarnas brist på sexuella och sociala relationer beskrivs skapa depression och ensamhet vilket leder till att de ofta diskuterar hanteringen av dessa känslor i form av att rätta till sitt utseende eller begå självmord. Resultatet av vår studie motsäger inte tidigare forskning men belyser att det handlar mer om yttre ideal än om inre ideal, såsom personlighet kopplat till hur du ska vara som man. Det framkommer också i tidigare forskning att psykisk ohälsa och depression har en koppling till sammanhang där man talar om maskulinitet på ett negativt sätt, vilket vår studies resultat även belyser. Vi vill med vår studie öka kunskapen och förståelsen för maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa. Konsekvenserna av obehandlad psykisk ohälsa bland män påtalas i tidigare forskning kunna leda till sociala problem som självmord, våld mot kvinnor och psykisk ohälsa. Detta påvisas i resultatet av vår studie och återfinns på det forum vi studerat.

Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att bli inducerad i samband medförlossning från graviditetsvecka 41. Metod: En kvalitativ webbaserad undersökning genom ett frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Totalt inkluderades 28 deltagare i undersökningen. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Kvinnorna reagerade olika beträffande beslutet om induktion av förlossning. Flera tog emot beslutet positivt, en del accepterade beslutet och andra hade önskat spontan förlossningsstart. Kvinnorna beskrev att det inte togs hänsyn till personliga önskemål eller möjlighet att ifrågasätta. Det framkom en besvikelse över att kroppen inte startade igång förlossningen spontant och naturligt. Kvinnorna hade olika erfarenheter av information, delaktighet, stöd och närvaro i samband med induktion av förlossning. Det kunde konstateras att kvinnorna erfor förloppet antingen som långdraget eller snabbt. Slutsats: Barnmorskor som bistår kvinnor vid induktion av förlossning behöver särskilt Information från barnmorskor har stor betydelse för att stilla oro, stress och förvirring samtidigt som det skapar lugn och samhörighet. uppmärksamma att induktionen kan skapa varierade reaktioner och känslor.

Det finns ingen särskild nödbiståndsparagraf i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) [SoL] utan bedömningen av rätten till nödbistånd regleras i samma paragraf som ekonomiskt bistånd, nämligen SoL 4:1. Syftet med denna studie var att analysera på vilket sätt nöd och rätten till nödbistånd konstrueras av kammarrätten. Dessutom avsåg denna studie att undersöka hur rättssäkerheten för enskilda som söker nödbistånd påverkas genom konstruktionerna av nöd och rätten till nödbistånd. Socialkonstruktionism, rättssociologi samt formell rättssäkerhet och materiell rättssäkerhet är de teoretiska perspektiv och begrepp som användes när studiens empiri analyserades. Sammanlagt analyserades 42 rättsfall från kammarrätten med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Under analysprocessens första steg styrde inte studiens teoretiska utgångspunkter de kategorier som togs fram, utan detta gjordes efteråt. Med hjälp av innehållsanalys urskiljdes följande fyra kategorier: Kapital, Livssituation, Eget ansvar och tidsaspekt samt Byråkrati. De första två kategorierna utgör kammarrättens konstruktion av nöd, medan de andra två kategorierna representerar kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd.  Studiens resultat visar bland annat på att kammarrätten konstruerar nöd utifrån den enskildes kapital, där även individens egna livssituation samt föreställningar i samhället kan påverka kammarrättens bedömning om man befinner sig i nöd eller inte. Kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd fokuserade på den enskildes egna ansvar för sin privatekonomi. Dessutom påverkade antalet nödlägen samt om nödsituationen ansågs självförvållad eller inte huruvida den enskilde beviljades nödbistånd eller inte, kammarrätten förstärker därmed egenansvarsnormen. I denna konstruktion blev det även tydligt att den enskilde behöver bevisa sin nödsituation genom att bifoga relevanta underlag och dokument i sin ansökan. Att det inte finns ett enhetligt sätt att bedöma nöd kopplas till att SoL beskrivs och tolkas som en ramlag. Konstruktionerna påverkar negativt den formella och materiella rättssäkerheten, eftersom studiens resultat visar att kammarrättens beslut och bedömningar inte är förutsägbara eller överensstämmer med de verkliga förhållandena. Denna studie identifierar att avsaknaden av en nödbiståndsparagraf och tillräckligt med prejudicerande domar om nödbistånd gör det svårt för de enskilda och de professionella inom socialt arbete att bedöma när en nödsituation föreligger samt när den stödsökande har rätt till nödbistånd. Studien visar att dessa vägledningar möjligtvis skulle förbättra rättssäkerheten och förenkla ansökningsprocessen för individen, samt även för dem professionella som handlägger och bedömer nödbiståndsansökningar.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar för bistånd enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 4:1 i form av stöd till bostadsanskaffning eller boende. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar kring social konstruktion om hemlösa och hemlöshet samt klientkonstruktion i socialt arbete. Studiens empiriska material består av totalt 15 stycken utredningar varav sex utredningar med gynnande beslut och nio utredningar med icke gynnande beslut. Genom att granska det empiriska materialet har vi uppmärksammat olika konstruerade bilder som förekom i socialtjänstens utredningar; den aktiva och ansvarstagande, socialt utsatt, tillhör inte målgruppen socialt utsatt samt klienten som gör felaktiga val. Dessa konstruktioner avlästes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är präglat av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på maktens tekniker. För att besvara våra frågeställningar har vi tillämpat tidigare forskning samt utgått ifrån våra teoretiska ramar och begrepp. Resultatet i vår studie visar på att bilder av personer som befinner sig i en hemlös situation konstrueras i socialtjänstens utredningar. Resultatet visar även på att socialsekreteraren använder olika tekniker som exempelvis att styra klienten till vissa handlingsalternativ, att förmedla en ståndpunkt eller att kontrollera hur något presenteras, något som påverkar hur klienten konstrueras. Hemlöshet som konstruktion i socialtjänstens utredningar kan således antas förstås utifrån individuella eller strukturella faktorer beroende på hur klienten konstrueras i utredningarna, vilka framställer klienten som antingen ett objekt eller subjekt i förhållande till situationen den befinner sig i.

Medierna är en oerhört viktig del i den rådande sociala och kulturella miljön. De framhäver att det är verkligheten de avspeglar, vilket gör att hur kvinnor framställs i medierna bidrar till föreställningar om hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas som så viktig att den får utrymme i medierna. De kan därmed verka som ett ideologiskt verktyg, då dessa föreställningar bidrar till bibehållandet av sådana könsroller, stereotyper och ideal som samhället ännu inte lyckats frigöra sig från. Det mediala genus som alltså både skapas och upprätthålls här, fann vi högaktuellt och intressant att studera närmare. Vi valde att fokusera på tre kvinnodominerande program, inom den strida ström av reality-TV som produceras och idag ockuperar tablåerna. Vårt syfte med studien har varit att, utifrån en genusteoretisk och socialkonstruktivistisk ansats, semiotiskt analysera och jämföra de könsroller, stereotyper och ideal som vi uppfattade fanns inom svensk respektive amerikansk reality-TV. Vi ämnade, med hjälp av två underliggande teman, undersöka hur ‘kvinnligt genus’ representerades och konstruerades i tal och bild, och även vilka konventioner och stereotypiska motbilder som fanns i skildringen av detta. Med utgångspunkt i dessa analyser, kopplat till vår teoretiska ram, har vi under vår diskussion kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan svensk respektive amerikansk reality-TV. I båda fallen har kvinnorna samma uppfattning av den kvinnliga idealbilden, och dess tillhörande kropps- och skönhetsideal. Det finns dock skillnader i svensk och amerikansk media och deras sätt att porträttera kvinnan. I amerikansk media främställs kvinnan som enormt mångskicklig då hon bär ansvar för både karriär och familj, medan den svenska kvinnan i amerikanska förhållanden anses obenägen att både arbeta och ansvara för hushållet. Vi har under våra analyser varit medvetna om den påverkan socialkonstruktivismen har på de fördomar vi växt upp med, och alltså de fördomar och stereotyper vi har upptäckt i programavsnitten. / The media plays an extremely important role in the prevailing social and cultural environment. They emphasise that it is the reality they reflect, which converts the medial representation of women into notions of how they should be and look to be a part of the reality that is deemed important enough to appear in the media. They thus act as an ideological tool, as these notions contribute to the maintenance of the gender roles, stereotypes and ideals that society has still to shed. We found the creation and maintenance of this ‘mediagender’ highly topical and interesting for further studying. We chose to focus on three womendominating programs, out of the steady stream of reality-TV that is produced and that occupies today’s TV- listings. Our purpose of this study was to, through a gendertheoretical and socialconstructionistic approach, semiotically analyse and compare the gender roles, stereotypes and ideals that we thought existed in Swedish and American reality-TV. We intended to, with the help of two underlying themes, examine how ‘feminine gender’ was represented and constructed in speech and image, and also conventions and stereotypical counter images that may exist in the depiction of this. Based on our analysis, combined with our theoretical framework, it has in our discussion been revealed that there are both similarities and differences between Swedish and American reality-TV. In both cases, women have the same opinion in regards to the female ideal image, and its associated body and beauty ideals. However, there are differences in Swedish and American media and the way which they portray women. American media showed its women as highly multitalented as she bears responsibility for both career and family, while the Swedish woman in American conditions considered uninclined to both work and be responsible for the household. We have in our analysis been aware of the impact that social constructionism has had on the prejudices we have grown up with, and thus the prejudices and stereotypes we have discovered in our chosen programs.

The last major change occurred in 2005 when the new sexual offenses law came into force with an increased focus on children. The purpose of this study is that through a content analysis to identify and understand the construction of children in the new legislation on sexual offenses on the basis of preliminary work. Based on the purpose we came up with two questions: How are children constructed in the preparatory works to the new sexual offenses law? Are they attributed to child characteristics and responsibilities in the new legislation on sexual offenses and if so, how? In order to achieve the purpose of the study we have chosen the preparatory works to the new legislation on sexual offenses from 2005 until today. The study's empirical work has been further narrowed to the children, which means that a distinction is made in the new legislation on sexual offenses to 6 chapter 4-6 §§. The theoretical starting point is the childhood sociology and the method used is a content analysis. The result shows that the preparation of children in the new legislation on sexual offenses can be divided into continuous central themes: children 's agency, children than in adults and children's properties and responsibility.