Leken i förskolan anses vara central och forskning visar att synen på den fria leken hos förskollärare skiljer sig åt och blir därför ett komplext område inom förskolans värld. Förskollärares roll i den fria leken har studerats antingen inomhus eller utomhus, men inte tillsammans. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synsätt på den fria leken inomhus och utomhus och hur de ser på sin roll i den. Studien tar utgångspunkt i den kommunikationsteoretiska bakgrunden för att synliggöra förskollärares roll och hur den ser ut i barns fria lek. För att besvara syftet har vi använt en kvalitativ metod genom intervjuer. Förskollärare har fått svara på frågor om hur de ser på den fria leken och vilket synsätt de har på sin egen roll i den fria leken, både inomhus och utomhus. Resultatet av vår studie visar att det finns delade åsikter i synsättet kring förskollärarens roll men även likheter har framkommit. Slutsatsen visar att de medverkande förskollärarna är medvetna om att inta en stöttande roll men att det kan vara utmanande att hitta rätt balans när de ska stötta i leken. En delad åsikt som blev synlig i analysen var deras syn på sin roll inomhus och utomhus där tankar om en mer passiv roll framkom men även exempel på att de är lika aktiva inomhus som utomhus.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur olika förskollärare erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus i förskolan. Samt hur förskollärare använder inomhusmiljön så att fysisk aktivitet kan erbjudas till barnen. För att uppnå syftet har kvalitativ intervjumetod använts. Resultatet visar på att förskollärarna anser att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön är av stor betydelse för att barns ska kunna var fysisk aktiva och känna rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö. Detta görs genom att vara närvarande pedagoger och erbjuda barnen metoder och material som tillhandahålls i förskolans inomhusmiljö. Förskollärarna belyser dock att det finns olika aspekter som komplicerar det hela till exempel förhållningssättet och samsynen i arbetslaget, stora barngrupper, utformningen av lokaler samt hur den fysiska miljön är möblerad. Trots alla aspekter som kan ställa till det gör förskollärarna sitt yttersta utifrån det förutsättningar de har att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man arbetar med biologi i förskolans inomhusmiljö. Ordet hur är i sammanhanget ett vitt begrepp men behandlar i denna studie dels vilka metoder som pedagogerna använder när ämnet behandlas och dels på vilket sätt man väljer att lära ut ämnet – pedagogiken. Genomförandet av studien gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor för att genom dessa få svar på de frågor som fanns att besvara och om de var i linje med den forskning som finns på området. Resultatet visar att pedagogerna i till stor del arbetar med ämnet genom olika aktiviteter för att fånga barnens intresse, något som går i linje med Lev Vygotskijs socio-kulturella synsätt. Man använder till viss del vuxenvägledning men låter barnen vara med och påverka i hög utsträckning. / The purpose of this study is to examine how to work with biology in preschool indoor environment. The word how is in this context a broad term but treats in this study both the methods that teachers use when the subject is treated and partly on how one chooses to teach the subject – pedagogy. Implementation of the study was done by qualitative interviews with teachers in two different preschools and with the answers of the questions asked study if they were in line with the research available in this field. The result shows that the teachers in general work with the topic through various activities to capture the children's interests, which is in line with Lev Vygotskij's socio-cultural approach where one uses in part adult guidance but allow children to influence to a large extent.

<p>Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus.</p>

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad. Differentialekvationer med huvudprocesser och ingående parametrar har studerats för attge en uppfattning om vilket skydd en byggnad kan ge mot inhalation av partiklar och gaser i ettradioaktivt moln. Olika typer av ventilationssystem med eller utan tillhörande partikelfilter diskuteras ochinhalationsdos för olika åldersklasser och aktivitetsnivåer undersöks.Genom att jämföra mängd förorening i luften utanför mot inuti en byggnad talar man om byggnadensskyddskoefficient. De tre huvudprocesser som styr transporten är ventilation, penetration samtdeponering. Ventilationen uppkommer av luftutbytet mellan inomhus‐ och utomhusluften. Ventilationenstyrs antingen mekaniskt eller naturligt. Penetrationen beskriver hur stor andel av partiklarna ellergaserna som tar sig in över byggnadens fasad och deponeringen hur partiklar och gaser tenderar attfastna på de ytor de passerar under transporten. Deponeringen sker även på samtliga ytor inutibyggnaden. Efter att ämnen deponerats kan de resuspendera och åter komma upp till luften vilketmöjliggör för inandning innan de åter kan deponera på tillgängliga ytor. Deponeringen ses som en sänkamedan resuspensionen fungerar som en källa för inomhuskoncentrationen.En av de faktorer som påverkar skyddskoefficienten till störst del är partikeldiametern eftersomdeponerings‐ och penetrationsprocessen är starkt storleksberoende. Stora och små partiklar deponeraslättare och kvar finns den så kallade mellanfraktionen, 0,2‐1 μm i diameter, som håller sig i luften längsttid. Gaser rör sig lätt in och ut ur byggnaden och hindras inte av partikelfilter. Däremot finns särskildafilter att installera som hindrar gaser att ta sig in, exempelvis kolfilter. Sönderfallshastigheten hos de olikaradionukliderna påverkar även skyddsfaktorn. Då ämnena sönderfaller minskar koncentrationen i luften,sönderfallet är då en sänka för koncentrationen inomhus. Ventilationshastigheten har en viss påverkan påskyddskoefficienten. En ökad ventilationshastighet leder till att koncentrationen inomhus kommer att gåmot penetrationsfaktorn. Detta gäller om ventilationshastigheten kan antas vara mycket större ändepositionshastigheten. Ventilationssystem utrustade med partikelfilter kan hålla en stor del avföroreningen utanför byggnaden. Partikelfiltren har olika effektivitet och klassificeras som grov‐, mediumsamtfinfilter. En hög filtereffektivitet har stor påverkan på skyddskoefficienten. Ett filter skall däremotses som en färskvara. De kräver underhåll och bör bytas ut i tid för att kunna fungera som de ska.Inhalationsdosen beror av partikelstorlek eftersom deponeringen som sker i luftvägarna fungerar påliknande sätt som i transporten in och ut ur byggnaden. Mellanfraktionen har tendens att tränga djupt nedi lungorna efter inandning. Effekten från inhalation beror på en individs ålder, storlek och fysisk aktivitet. / In case of a radioactive release, it is important to have good preparedness with the right actions to contribute the best protection for the vulnerable section of the population. Immediately after a release theexposure through inhalation will be the biggest problem, since particles and gases have not beendeposited on land, clouds and so on. Buildings contribute to protection against inhalation. The reason forthis is that the air outside and inside the dwelling is changed relatively slowly. How much of the pollutionthat enter the indoor air and how long time it takes is important information to determine if thepopulation is sufficiently protected inside buildings or if evacuation is needed. In this work knowledgefrom existing literature and modelling has been used to describe general conditions with which apollutant moves in and out of a building. Differential equations with main processes and parameters havebeen studied to give a estimation as to the protection a building can provide against exposure throughinhalation of particles and gases in a radioactive cloud. Different types of ventilation systems, with orwithout associated particle filter are discussed and inhalation dose for different age groups and activitylevels are examined.A buildings protection coefficient is defined by comparing the amount of pollution in the air outside withthe air inside a building. The three main processes that control the transport of the pollution in and outfrom a building are ventilation, penetration and deposition. Ventilation arises of air exchange betweenindoor and outdoor air. Ventilation is controlled either mechanically or naturally. Penetration describesthe proportion of the particles or gases that enter trough the buildings shell. Deposition of particles andgases accurse due to the fact that they tend to stick to the surfaces they pass in transit. The deposition alsooccurs on all surfaces inside the building. After the particles and gases have become deposited, they mayre‐suspend and come back up into the air permitting inhalation before they once more deposit onavailable surfaces. The deposit is seen as a sink while re‐suspension acts as a source for indoor airconcentration.One of the factors that have a large impact of a buildings protection factor is the particle diameter, due tothe deposition and penetration process strongly dependent on particles size. Large and small particlesdeposited easier and the remaining fraction, the midfraction (0.2 to 1 micron in diameter), remains. Thisfraction will stay in the air longer since the deposition process does not affect it strongly. Gases moveeasily in and out of the building and are not prevented by the particle filter. However, there are specialfilters to install that prevent gases to penetrate, such as carbon filters. The rate of decay of the variousradionuclides also affects the protection factor. When nuclides decay the concentration in the airdecreases, the decay is then a sink of the concentration indoors. Ventilation rate has a certain influence onprotection coefficient. An increased ventilation rate leads to the concentration inside approaching thepenetration factor; this is applied if the ventilation rate can be assumed to be much higher than thedeposit rate. Ventilation system equipped with a particle filter can keep a large part of the pollutantoutside the building. Particle filters have different efficiency and are classified as coarse, medium and finefilter. High filter efficiency has a major impact on the protection coefficient. For a filter to functionproperly it demands maintenance and should be replaced in time.Inhalation dose depends on the particle size, since the deposition process affected in respiratory functionis similar to the transport in and out of a building. The midfraction tends to penetrate deep into the lungsafter inhalation. The effect of inhalation is due to an individual's age, size, and physical activity.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus.

Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den.

Fysisk aktivitet är fundamentalt för barns motoriska utveckling. Enligt WHO har barns fysiska aktivitet minskat. Eftersom barn spenderar stora delar av sin vardag i förskola, förskoleklass och skola spelar tillgängligheten för fysisk aktivitet i respektive institution alltså en stor roll i barns hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetet med planerad fysisk aktivitet mellan förskola och förskoleklass. Genomförande av studien har gjort via enkäter där legitimerade förskollärare i tio förskolor och tio skolor har deltagit. Resultatet visar att de medverkande förskoleklasserna har mer planerad fysisk aktivitet än de medverkande förskolorna. Det gäller antal gånger i veckan, hur många timmar samt längden på utförda fysiska aktiviteter. De påvisade sambanden i resultatet visar både på signifikanta och ickesignifikanta samband. Då studien omfattat både signifikanta och ickesignifikanta samband kan därför inga generella slutsatser kring vilken institution som utövar mest planerade fysiska aktiviteter analyseras fullt ut. Utifrån resultatet av denna studie framgår det att både förskollärarna i de medverkande förskolorna och förskoleklasserna planerar och utför planerade fysiska aktiviteter varje vecka men att frekvens och aktivitetstyp varierar i de båda institutionerna.

Idén till denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i våra verksamhetsförlagda utbildningar, där vi uppmärksammade hur olika förskollärare talade om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer. Studiens syfte är således att undersöka innehållet i förskollärarnas berättelser om hur de skapar inomhus- och utomhusmiljöer och hur detta arbete förhåller sig till Reggio Emilia-pedagogikens idé om rummet som ”den tredje pedagogen”. Med utgångspunkt i hermeneutikens perspektiv på berättande, dialog och tolkning har vi med semistrukturerade djupintervjuer samlat in empiriskt material som sedan har analyserats med hjälp av narrativ analys. Djupintervjuerna genomfördes i ett digitalt zoom-rum med tre förskolor i tre olika kommuner. Utifrån djupintervjuerna har vi presenterat studiens resultat i tre teman: Förskollärarnas berättelser, Barn som medskapare och Varför rum och/eller hörn i resultatavsnittet. Resultaten från förskollärarnas samtal visade att barngruppernas storlek, förmågor, behov och villkor har betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer på förskolan. Men å andra sidan lyfter tidigare forskning att inom Reggio Emilia-pedagogiken är lärmiljöer ofta förutbestämda vilket hindrar och begränsar förskollärarnas hänsynstagande gentemot djupintervjuernas resultat. Det som identifieras i studiens slutsats är barnens behov och villkor, som enligt förskollärarnas utsagor ska komma i första hand, oavsett vilken pedagogisk inriktning förskoleverksamheterna intar. Det genom att förskollärarna ständigt utgår ifrån ett kritisk förhållningssätt där de kontinuerligt använder sig av de didaktiska frågorna: Hur, Vad och Varför, vilka har stor betydelse för skapandet av inomhus- och utomhusmiljöer, för barns samspel med miljön som tredje pedagog.

I förskolan ska möjligheter till fysisk aktivitet finnas då det främjar barns hälsa och är en viktig del i barns utveckling. Sådana möjligheter förknippas ofta med utomhusvistelse men under delar av året är möjligheterna till att vistas utomhus begränsade på grund av väderförhållanden, vilket kan leda till att barnen under den perioden får sämre möjligheter att utveckla sina fysiska färdigheter. Syftet med denna kvantitativa studie är därför att bidra med kunskap om hur olika faktorer påverkar pedagogers arbete med fysisk aktivitet inomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom ett webbaserat frågeformulär som skickats till samtliga kommunala förskolor i en kommun i södra Sverige. Surveyundersökningen berör områden såsom pedagogernas inställning till fysisk aktivitet, yrkesroll samt eventuella upplevda begränsningar i arbetet med fysisk aktivitet inomhus. Studiens resultat har analyserats med hjälp av läroplansteorin och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att pedagoger har en positiv inställning till fysisk aktivitet inomhus i förskolan men att barnen har begränsade möjligheter till att springa och klättra inomhus i den fria leken. Yttre faktorer har ingen större påverkan på pedagogernas möjligheter att genomföra planerad fysisk aktivitet med barngruppen, men inomhusmiljön kan verka som en begränsning för barns fysiska aktivitet. Resultatet visar också att majoriteten av respondenterna anser sig ha fått de kunskaper de behöver för att arbeta med barns fysiska aktivitet i förskolan men att tillgången till kompetensutveckling är begränsad.