Embedded Systems Lab at Umeå University is currently part of a research project with the purpose to examine the behavior of dairy cows inside a barn. Each cow needs to be tracked with a precision of 50 cm, and since GPS-technique has poor functionality at indoor environments, an indoor positioning system needs to be developed. Embedded Systems Lab has already developed an indoor positioning system using IR-light and radio, but since this system demands extensive infrastructure and is rather expensive, an alternate positioning system using ultrasonic pulses and radio is being examined. In this report the range, beam angle and current consumption of ultrasonic transmitters- and receivers are investigated. Three different driver stages for the transmitter is tested, and two amplifier solutions for the receiver. The report also describes how the length of the transmitted ultrasonic pulse affects the received signal, accessibility of a “shadowed” signal, and the effect of different sound frequency. / Embedded Systems Lab vid Umeå universitet är involverade i ett forskningsprojekt där syftet är att undersöka kors beteende då de utfordras inne i ett stall. Varje ko behöver kunna positions-bestämmas med en noggrannhet på ca 50 cm, och eftersom GPS-teknik inte fungerar tillfreds-ställande i inomhusmiljöer behöver ett ”inomhus positioneringssystem” utvecklas. Embedded Systems Lab har tagit fram ett system som använder IR-ljus och radio för att bestämma positionen för en ”rörlig enhet” i ett rum, men systemet kräver omfattande infrastruktur och är dessutom dyrt, varför ett alternativt system som använder ultraljud och radio utreds. I detta examensarbete undersöks ultraljudssändares- och mottagares räckvidd, strålningsvinkel och strömförbrukning som en förstudie inför utvecklingen av ett inomhus positioneringssystem med ultraljud. Tre olika typer av drivsteg för sändaren har testats och olika förstärkning på mottagaren. I rapporten beskrivs även effekten av antalet utsända ultraljudscykler, påverkan av ”skuggning” av ultraljudssignalen samt skillnader mellan olika frekvenser på ultraljudet.

The projects goal was to make an already existing indoor positioning system useful forthe average smartphone user. This was achieved by creating an Android applicationwhich, along with a running server, continuously presents the user with all the currentneeded information. It uses the graphics engine andEngine to create the graphical userinterface. The application was created in the development environments Eclipse andAndroid Studio.

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om och i så fall hur barns val av lek och lekkamrater skiljer sig beroende på om de leker inomhus eller utomhus. Jag kommer också lyfta miljöns betydelse och utreda vilka faktorer som påverkar barnens val av lek. Studiens frågeställningar är; Hur skiljer sig barns val av lek ur ett genusperspektiv beroende på om de är inomhus eller utomhus? När och hur framträder könsuppdelning vid lek på fritidshemmen? Vilken betydelse har miljön och omgivningens bemötande i barnens val av lek? Studien utgår från att lek är del av fritidshemmets uppdrag och en viktig komponent i barns liv och utveckling, och grundas på barnens egna val. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder i form av observationer och enkäter som genomförts med barn på två olika fritidshem med fokus på verksamhet utomhus, respektive inomhus. Resultatet analyseras utifrån begreppen genuskontrakt och performance, genom att lyfta studien med hjälp av de tre olika nivåerna som återskapar genus. De slutsatser som studien uppvisar är att barnen lever efter tydliga könsmönster som påverkar deras val. Även om miljön och de lekmaterial som fritidshemmen erbjuder är tillgängliga för alla barn så väljer de utifrån könstillhörighet och förväntningar. Även om barnen till viss del leker gemensamt präglas leken av könsroller. Det krävs ett aktivt pedagogiskt arbetssätt för att utmana och förändra, som till viss del handlar om delaktiga pedagoger som öppnar upp leken för alla.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger främjar barnens fysiska aktivitet och hur miljön på förskolan påverkar detta. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:Hur uppmuntrar pedagogerna till barnens fysiska aktivitet? Hur påverkar inne- och utemiljön på förskolan barnens fysiska aktiviteter? Hur upplever pedagogerna att deras kunskap kring fysisk aktivitet ser ut? För att uppfylla syftet och undersöka frågeställningarna har vi intervjuat sju pedagoger i förskolan och analyserat svaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De resultat som framkommit vid de undersökta förskolorna visar att pedagogerna är eniga om att miljön spelar stor roll för barns fysiska aktivitet. De anser även att det är av stor vikt att man som pedagog har ett inspirerande förhållningssätt och främjar fysisk aktivitet.

Movement can be described as something that happens in kindergarten almost every day. Movements were either planned in gatherings or in spontaneous moments in the preschool. The curriculum for the preschool (National Agency for Education, 2010) says that as a preschool teacher, you should be responsible for encourage the child's motor development, the child will then be able to maintain the support it needs during this process. The purpose of this study was to find out how the movements looked at various preschools of 1-3 years old children, the focus ended up on the indoor movements. In this study interviews were used with preschool teachers, who were asked to answer various questions about the youngest child's mobility needs. The results of the study showed that movements in various forms was important for preschool teachers, because they were aware of the interaction between the children and that the surfaces in the preschool gave opportunities to the youngest children to meet the challenge in movements that they needed. The obstacles were on the preschool teachers themselves who had to stop the all too lively movements indoors.

Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation. Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål. En föränderlig miljö var något som alla förskolorna använde sig av. Förändringen sker många gånger under ett år. Undersökningen visar även att barnen både har indirekt och direkt inflytande när inomhusmiljön skapas. Pedagogernas tankar är att barns intresse omväxlas och därefter förändras behoven. I den föränderliga miljön så fanns inte föräldrarnas deltagande i stor utsträckning.

Studien syftar till att närmare undersöka hur barns samhandlande kan påverkas av miljö och materialitet. Det görs genom att dels synliggöra hur de skilda miljöerna inomhus och utomhus kan påverka barns samhandlingar, dels genom att se till vilka ytterligare faktorer som kan påverka samhandlingarna. I ett försök att komma närmre verkligheten valde vi att använda oss utav kvalitativa observationer, vilka genomfördes på fyra olika förskolor. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpats i studien är intra-aktiv pedagogik utifrån Hillevi Lenz Taguchi. Resultatet synliggör att barnens preferenser vad det gäller miljö och materialitet var sammankopplat med dess möjligheter att tolkas och formas utefter samhandlingarnas olika behov och där flera olika användningsområden möjliggjordes. Det blev även synligt hur externa faktorer kan påverka de olika samhandlingar som sker. Slutsatsen är att barns samhandlande påverkas av flera olika faktorer, däribland av miljö, material och mänskliga parter. Det kan vara svårt att förstå samhandlingarna som sker utan att ha en förståelse för alla aktiva aktörers roll, vilket även krävs för att kunna se till eventuella begränsningar eller möjligheter.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen. Våra frågeställningar är: Hur leker pojkar och flickor då de befinner sig i verksamheter som bedrivs inomhus och utomhus? Finns det likheter och skillnader då leken bedrivs inomhus eller utomhus? Hur reflekterar pedagoger som bedriver sin verksamhet inomhus eller utomhus kring pojkars och flickors lek? Vi har observerat barn i åldrarna tre till fem år och intervjuat fem pedagoger. Vår slutsats är att utomhus blir pojkar och flickor mer jämlika då de leker mer tillsammans. Inomhus leker barnen mer traditionella pojk- och flicklekar samt gärna var för sig. Den sociala omgivningen har en stor påverkan hos pojkar och flickor då genus är något som görs och inget vi föds med.