På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen. Med hjälp av mätinstrumentet SIMS undersöktes det om legitimation och studietid påverkar identifierad reglering och inre motivation. Högskolestudenter (n=180) som antingen fick en legitimation eller inte vid en examen deltog i studien. Resultatet visade en tendens att legitimation minskar den inre motivationen, men att den inte har någon effekt på identifierad reglering. Studenter som inte får en legitimation är mer motiverade genom inre motivation medan identifierad reglering inte påverkas av examen. Studenternas studietid påverkade inte inre motivation och identifierad reglering.   Keywords: intrinsic motivation, identified regulation, self-determination theory, college students, education

<p>Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen. Resultatet stöder forskning inom SDT, främst Buckworth (2007). Könsskillnaden kan rimligtvis antas bero på sociokulturella faktorer. Tillämpad metod kan tillämpas i praktiken inom skolidrotten för att underlätta lektionsplaneringen i syfte att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet.</p>

The purpose of this research was to examine what motivates and influences an individual to invest in a project or company through equity-based crowdfunding. The intention was therefore to identify internal and external motivation factors and examine how external social factors such as the Internet, other individuals’ investment decisions and interaction in social groups affect an individual when he or she invests through equity-based crowdfunding. The results showed that both internal and external motivation factors are important components of an investment through equity-based crowdfunding. External motivators proved to be for example yields and helping entrepreneurs. The study showed that the internal motivators that drive an individual to invest through equity-based crowdfunding include the sense of excitement, pleasure and that the investment coincides with the own interests. The study also showed that the Internet primarily affect investors through an unrestricted flow of information and access to a social interaction. Even other individuals' investments, as an external social factor, were shown to have an impact on the study's respondents when they invest through equity-based crowdfunding. In addition, the study showed that the interaction in a close circle of friends can influence individuals in their investment decisions through equity-based crowdfunding.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egen uppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Detta genomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriseras sedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivation och prestationsmotivation. Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hos gymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas. Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta och användning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmare granskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresse och att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt att respondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorier arbetet utgått ifrån.

I takt med tilltagande kommersialisering av tävlingsidrott har sponsorintäkter ökat markant. Inom idrotten tennis är det vanligt att tennisproffs tar hjälp av en sportagent så att de själva inte behöver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillvägagångssätt för att få sponsorintäkter, genom till exempel marknadsföring och associationer, tränger ut spelarens inre motivation. Sportagentens inverkan på tennisspelarens motivation är minst lika viktig som andra aktörers inflytande inom proffstouren, till exempel tränaren. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie kring hur tennisspelares motivation uppfattas av sportagenter respektive tennisspelarna själva. Genom att intervjua fyra sportagenter och fyra tennisspelare kunde likheter och skillnader studeras. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sportagenternas och tennisspelarnas uppfattningar kring motivation. En förbättrad kommunikation mellan dessa två aktörer skulle gynna relationen och eliminera eller minska dessa skillnader, vilket i sin tur skulle kunna höja motivationen hos professionella tennisspelare.

De flesta individer påverkas dagligen av belöningar, motivation och rättvisa i såväl privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur belöningar påverkar medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska nivåer och om upplevd rättvisa är viktigt för motivationen. Inom området finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas. Den tidigare forskningen är dock i hög utsträckning mycket tvetydig och pekar på att olika belöningstyper kan ha skilda effekter på olika typer av motivation. I uppsatsen har teorier från olika vetenskapliga discipliner använts eftersom vår utgångspunkt är att de tillsammans kan skapa ett helhetsperspektiv. För att besvara syfte och frågeställning har en kvalitativ fallstudie av en internationell organisation med verksamhet i Sverige utförts. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare, mellanchefer och högre chefer av olika kön och i spridda åldrar. Resultatet och de generella slutsatserna är att både monetära och icke-monetära belöningar påverkar arbetsmotivationen men tycks vara olika viktiga för olika typer av motivation. Medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation tycks påverkas på liknande sätt av belöningarna. När de anställda känner sig rättvist behandlade tycks inte deras arbetsmotivation öka eller minska men när de upplever orättvisa kan det påverka motivationen negativt. Uppsatsen kompletterar den omfattande kvantitativa forskningen på området med nya kvalitativa infallsvinklar. Det kan inte ges ett enkelt och allmängiltigt svar på vad som påverkar en anställds arbetsmotivation. Dock är vår förhoppning att uppsatsen bidrar med en fördjupad insikt i det komplexa förhållandet mellan belöningar, motivation och rättvisa.

I dagens samhälle ställs stora krav på läsning och läsförståelse. Således blir elevers läsande intressant att uppmärksamma. Utifrån detta kom funderingar hur läsmotiverade eleverna är i den svenska skolan och vad som kan göras för att inspirera till läsning. Enligt forskning är motivation en viktig del av läsande (Guthrie, Hoa, Wigfield, Tonks, Humenick &amp; Littles 2007). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning elever i årskurs 2 och 8 identifierar sig med läsmotiverande faktorer samt att jämföra vilka faktorer äldre och yngre känner igen. Studien syftar också till att göra jämförelser mellan faktorerna. Med syftet som bakgrund arbetades följande frågeställningar fram:   I vilken grad identifierar sig eleverna med faktorerna? Vilken relation finns det mellan faktorerna i förhållande till läsmotivation? Finns det likheter/skillnader mellan hur elever i årskurs 2 respektive årskurs 8 identifierar och värderar dessa faktorer?   I studien används en enkätmetodik. Elevernas svar analyseras utifrån studiens syfte och teori. Resultatet visar att flertalet elever har bristande engagemang för läsning, men majoriteten av eleverna anser att läsning är betydelsefullt. En skillnad mellan de olika åldersgrupperna är att eleverna i årskurs 2 har mycket goda läsrutiner medan hälften av eleverna i årskurs 8 har bristande läsvanor. Det är därför betydelsefullt att lyfta hur undervisningen kring läsning ska utformas för att utveckla eleverna på bästa sätt. Att skolan på ett genomtänkt sätt arbetar för att stimulera elevernas intresse för läsning och strävar efter att den bibehålls genom hela skolgången är viktigt.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om hur bilddidaktisk forskning belyser motivation inom bildämnet. Metoden för denna undersökning var en litteraturstudie av kvalitativ form. Motivationsteorier och didaktikrelaterade KASAM-begrepp har använts som teoretisk utgångspunkt. Internationell forskning har granskats för att nå fram till det resultat som studien presenterar. Resultatet är uppdelat efter de frågeställningar studien ämnade att besvara. Utöver den bilddidaktiska forskningen som använts har även utvärderingar från Skolverket varit till hjälp. Resultatet visar att motivation är ett komplext begrepp som påverkar elever och lärare på flera olika sätt. Motivation kan med fördel delas upp i tre kategorier, inre motivation vilken kommer från en individs egna intressen. Yttre motivation som kommer utifrån, t.ex. betyg eller bestämda uppgifter, samt amotivation vilket är avsaknad av motivation. Forskningen visar att en alltför strikt och styrd undervisning kan skapa för mycket fokus på yttre motivationsfaktorer, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet. Vidare om undervisningen blir för öppen kan det också skapa problem på grund av det känns ostrukturerat. Den studerade forskningen är överens om att en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer skapar det mest gynnsamma inlärningsklimatet. / <p>Bild</p>

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur ledare arbetar för att främja den inre motivationen hos sina medarbetare, samt beskriva hur de uppfattar sitt ledarskap med hänsyn till motivationsarbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer legat till grund för det insamlade materialet. Studien har applicerats på företagen som hamnade fyra,respektive femma i Universums undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare 2016. Informanterna bestod av tre franchisetagare på Svensk fastighetsförmedling och två ledare på ett bolag inom Midroc Europe.Resultatet kopplas mot de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt ledarskapet. Det visar bland annat på ledare som ger sina medarbetare eget ansvar i form av egna affärer eller uppdrag. Medarbetarna blir delaktiga i beslutsprocesser genom att ledarna rådgör och lyssnar på deras åsikter. Ledarna försöker tillgodose allas olika behov genom att bygga upparbetet kring varje individ. Utbildningsmöjligheter ges både externt och internt inom företagen.Tillsammans läggs individuella utvecklingsplaner som ledarna sen coachar och stöttar medarbetarna i.Genom individuella och gruppvisa möten uppmärksammar ledarna sina medarbetares prestationer och främjar samhörigheten på arbetsplatsen. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra och ledarna anordnar gemensamma aktiviteter som konferenser och middagar för att svetsa samman sina arbetsgrupper. I sitt ledarskap använder de sig av en tydlig kommunikation och engagerar sig imedarbetarnas personliga behov genom att vara lyhörda och närvarande psykiskt. Vidare arbetar de för att fånga upp sina medarbetare när de är nere och berömmer dem när de är duktiga.

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne. Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem. Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.