<p>År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen.</p><p>I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda. Vi har valt att begränsa vår studie till medarbetarna i en av Uddeholm Tooling AB:s enheter; Terminalen, där vi har observerat och intervjuat delar av personalen kring förbättringsarbetet.</p><p>I alla former av förändringar tvingas människor att skapa sig ny mening. I det här fallet, för medarbetarna i Terminalen, skapas mening och därav tolkning kring förbättringsarbetet Ordning och Reda. Vår studie belyser vikten av transformerad kommunikation kring förändringar och de kulturella och institutionella kontexternas inverkan på meningsskapande. Vi hävdar att det inom Uddeholm Tooling AB finns en diskrepans mellan medarbetares och lednings åsikt gällande förbättringsarbetet Ordning och Reda. Uddeholm Tooling AB:s ledning ser Ordning och Reda som ett steg i att öka företagets produktivitet, medan medarbetarna i Terminalen ser samma arbete som ett städprojekt. Vi menar att medarbetare med skilda sociala verkligheter, baserade på organisationskultur, institutioner och tidigare meningsskapande, utifrån en given information ser olika betydelse och innebörd. Tolkningen av informationen skiljer sig markant åt, vilket återspeglas i medarbetarnas meningsskapande.</p> / <p>As early as 1668 the first ironworks were established in Värmland and since 1873 the enterprise has been located in Hagfors, now known as Uddeholm Tooling AB. Decisive for the survival of the business is to stress productivity in the fierce competition among the world’s producers. The employees are seen as the enterprise most valuable resource in its fight for survival and profitability. Therefore their participation is important in any improvements within Uddeholm Tooling AB. To improve the competitiveness of the enterprise, Uddeholm Tooling AB implemented Ordning och Reda, as the first step of four to become more productive.</p><p>We have made a qualitative study, aiming to concretize the understanding of the employees’ sensemaking regarding the work improvement Ordning och Reda. Our study is limited to one unit within Uddeholm Tooling AB; the Terminalen, where we have observed and interviewed the employees concerned.</p><p>By nature, people try to make sense of every alterations and new situations. In this case the employees make sense and create interpretations concerning the improvement Ordning och Reda. Our study stresses the importance of a transformed message based on the knowledge and awareness of the significance of organization culture and institutions. We argue that this is a crucial part of the creation of a uniformed meaning between parties. Within Uddeholm Tooling AB we have discovered a discrepancy among management and employees sensemaking about Ordning och Reda. Different social realities, based on cultural and institutional contexts, seem to conduct diverse interpretations.</p>

Thesis (M.Com. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

Studiens syfte var att kartlägga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sätta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild. Undersökningen bygger på halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild, utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin samt om disciplinering utifrån social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina föräldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur människor i deras sociala nätverk skulle beskriva dem och det verkar som att de är vana vid att se sig själva utifrån andras ögon. Ungdomarna identifierade sig med och trodde i stor utsträckning att personer i deras sociala nätverk skulle säga negativa saker om dem. Alla ungdomarna uppgav att det var svårt att skaffa vänner när man bor på institution och de upplevde att de i stor utsträckning hade en negativ påverkan på varandra, så kallad negativ smittoeffekt. Det som ungdomarna framförallt upplevde som positivt med att bo på institution var att det alltid fanns människor runt om kring en. Som mest negativt upplevdes att man fick en begränsad frihet och inte hade så stor möjlighet att träffa andra ungdomar.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades. Vi undersöker detta genom intervjuer med personal på ett antal av SiS särskilda ungdomshem samt en granskaning av IUM-utredningen. Vi har gjort en diskuranalys av de intervjutexter vi fått fram med utgångspunkt i genusteorin samt tre genusdimensioner: strukturell, symbolisk och individuell. Vi kan genom att studera den diskurs personalen ingår i, kring genus och institutionsvård, se hur pojkars och flickors genus skapas och kan konstatera att intervjupersonerna uttrycker sig på ett, med varandra, likartat sätt. Även om vi inte har ett tillräckligt stort material för att kalla slutsatserna representativa, kan vi ändå anta att en av anledningarna till att våra intervjupersoner, uttrycker sig på detta sätt, är att det för dem är ett naturligt sätt att tala så som de gör om flickor respektive pojkar. Vi kan även se att IUM-utredningens mål kring könsdifferentiering till viss del har uppnåtts, men ej på ett, enligt vår uppfattning, tillfredsställande sätt.

In recent years evaluation has become a very important element in the public administration. The Swedish state administration to a significant extent both evaluates and is evaluated. This means that the evaluating state is at the same time the evaluated state. In this dissertation the institutionalization of evaluation is studied in a field within which this development has been particularly lively and interesting, namely the field of higher education. The dissertation focuses on evaluation activity that has been carried out in conjunction with central public authorities within higher education: the Office of the Chancellor of the Universities and Colleges in Sweden, the National Swedish Board of Universities and Colleges, and the Office of the University Chancellor, and encompasses the period 1964-1995. A newly revived research tradition within political science – historical institutionalism – is used as a perspective and a methodology. Since the application of this tradition has not yet been fully tested, another purpose is to examine the practical utility of this analytical tool and the kind of knowledge that it produces. The dissertation thereby combines the fields of education policy, evaluation research and institutional theory. The beginning of the institution has been dated to the end of the 1960s and beginning of the 1970s. In the dissertation the forces behind the initiation of the institution are taken up. Events and developments in the field that have influenced the further development of the institution have been identified and analyzed. Developments reveal that the institution has been stable during the entire period of time under study, despite some changes. The use of historical institutionalism as a perspective and methodology has proven satisfactory on a general level. However, special solutions have been required as problems and ambiguities have arisen. The dissertation concludes with reflections on the practical utility of historical institutionalism in political science research.

År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen. I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda. Vi har valt att begränsa vår studie till medarbetarna i en av Uddeholm Tooling AB:s enheter; Terminalen, där vi har observerat och intervjuat delar av personalen kring förbättringsarbetet. I alla former av förändringar tvingas människor att skapa sig ny mening. I det här fallet, för medarbetarna i Terminalen, skapas mening och därav tolkning kring förbättringsarbetet Ordning och Reda. Vår studie belyser vikten av transformerad kommunikation kring förändringar och de kulturella och institutionella kontexternas inverkan på meningsskapande. Vi hävdar att det inom Uddeholm Tooling AB finns en diskrepans mellan medarbetares och lednings åsikt gällande förbättringsarbetet Ordning och Reda. Uddeholm Tooling AB:s ledning ser Ordning och Reda som ett steg i att öka företagets produktivitet, medan medarbetarna i Terminalen ser samma arbete som ett städprojekt. Vi menar att medarbetare med skilda sociala verkligheter, baserade på organisationskultur, institutioner och tidigare meningsskapande, utifrån en given information ser olika betydelse och innebörd. Tolkningen av informationen skiljer sig markant åt, vilket återspeglas i medarbetarnas meningsskapande. / As early as 1668 the first ironworks were established in Värmland and since 1873 the enterprise has been located in Hagfors, now known as Uddeholm Tooling AB. Decisive for the survival of the business is to stress productivity in the fierce competition among the world’s producers. The employees are seen as the enterprise most valuable resource in its fight for survival and profitability. Therefore their participation is important in any improvements within Uddeholm Tooling AB. To improve the competitiveness of the enterprise, Uddeholm Tooling AB implemented Ordning och Reda, as the first step of four to become more productive. We have made a qualitative study, aiming to concretize the understanding of the employees’ sensemaking regarding the work improvement Ordning och Reda. Our study is limited to one unit within Uddeholm Tooling AB; the Terminalen, where we have observed and interviewed the employees concerned. By nature, people try to make sense of every alterations and new situations. In this case the employees make sense and create interpretations concerning the improvement Ordning och Reda. Our study stresses the importance of a transformed message based on the knowledge and awareness of the significance of organization culture and institutions. We argue that this is a crucial part of the creation of a uniformed meaning between parties. Within Uddeholm Tooling AB we have discovered a discrepancy among management and employees sensemaking about Ordning och Reda. Different social realities, based on cultural and institutional contexts, seem to conduct diverse interpretations.

Följande studie har utgått ifrån ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhället utifrån det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och där hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen används som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara på frågor om på vilket sätt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och på vilket sätt bruksandan främjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad. Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som präglas av de normer och värderingar som etablerats över generationer och som på olika sätt ännu lever kvar i de brukssamhällen som finns runt om i Sverige. Bruket har i många samhällen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av många ansetts som en trygghet, i form av närhet, men också som möjlighet till sysselsättning och som inkomstkälla. Bruksandan visar på skarpa gränsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen. Det finns en djupt rotad uppdelning i sociala kategorier, arbetare och tjänstemän, vilken innefattar vad man arbetar med, med vem man samarbetar och hur man kommunicerar. Arbetsgruppen blir här en viktig del för den enskilde individen i formandet av den sociala identiteten och för gemenskapen. Förändringar möts ofta med misstänksamhet. Starka krafter bevarar och reproducerar det kollektiva tänkande som organisationen präglas av. Här är det viktigt att notera att detta kollektiva inflytande över den enskilde individen kan verka hindrande för individens självständighet och för organisationens utveckling. Hos den enskilde individen uttrycks en uppfattning om förändring som positiv och något som välkomnas samtidigt som denna önskan om förändring har svårt att slå rot och vinna gehör då gruppen eller kollektivet intar en ofta vedertagen negativ inställning och där man skyddar etablerade samverkansformer och mönster.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet. Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen. Individens vardagsliv, ansvarstagande, valfrihet och sociala relationer är i fokus för att det hälsofrämjande arbete ska nå ut samt få betydelse och verkan i samhället. Detta är även områden som är centrala inom den sociologiska forskningen. Kort sagt är sociologiska studier viktiga för att implementera det hälsofrämjande arbetet. Men de har också varit viktiga för att utveckla de evidensbaserade metoder som har utformat det hälsofrämjande arbetets struktur och tillvägagångssätt. Nyckelbegrepp: hälsa, institution, sociala relationer, kommunikation, samspel, ansvar, livsstilsval och vardagsmakt.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män. Studiens teoretiska utgångspunkter var R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, hans genusteori samt begreppet homosocialitet. Materialet analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys, för att i de sociala praktikerna hitta de maskulina diskursiva praktiker som kan ha en påverkan på konstruktionen av maskuliniteter. Resultatet i undersökningen visade att personal och patienter konstruerar maskulinteter utifrån olika diskurser på institutionen. Detta tolkade vi som att personalen i sin behandlingsdiskurs försökte forma patienterna till en maskulinitet som skiljer sig från den som de tidigare har varit en del av. Patienterna uppmuntrades i behandlingen att uttrycka sorg, skam och intimitet, som kan ses som mänskliga beteenden.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.