Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.

Detta självständiga arbete har ämnat att bidra med ökad förståelse för hur trum- och slagverkslärare på svenska kulturskolor beskriver hur deras elever internaliserar och externaliserar kunskap på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och använder begreppen internalisering och externalisering för att diskutera lärande. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra trum- och slagverkspedagoger i kulturskolan. Resultatet visar att elevernas olika sätt att internalisera kunskap tar sig uttryck genom lektionernas inramning. Lärarna arbetar med auditiva, visuella och kinestetiska verktyg för att rama in och skapa lektionsmoment som möjliggör elevernas internalisering av kunskap på ett individanpassat sätt. Att kulturskolan inte bygger på läroplaner eller betyg är en tillgång för lärarna då lektionsinramningen tydligt kan anpassas för en specifik elevs sätt att internalisera kunskap snarare än att sträva efter kunskap som eleven skall uppnå baserat på ålder. Att trum- och slagverkskurserna i kulturskolan innefattar flera instrument möjliggör lärarnas sätt att främja elevers olika sätt att internalisera kunskap. Genom att använda olika slagverksinstrument som verktyg att förevisa på, anpassar lärarna undervisningen efter den enskilda elevens sätt att internalisera kunskapen. Resultatet visar även att då elever får nya musikaliska erfarenheter kan deras sätt att internalisera kunskap förändras. Elevernas externalisering av kunskap synliggörs genom resultatet av gjorda läxor och terminsuppspel. Lärarna kan även bevittna hur mindre steg i elevernas utveckling externaliseras kontinuerligt då de möter sina elever varje vecka. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för trum- och slagverkselevers internalisering och externalisering av kunskap inom ramen för den svenska kulturskolan. / This study has aimed to contribute to an increased understanding of how drum and percussion teachers describe how their students internalize and externalize knowledge in various ways. The study examines teachers on Swedish leisure time school of the arts. The essay is based on a sociocultural perspective and utilizes the concept of internalization and externalization to discuss learning. The empirical material has been gathered through semi-structured interviews with four teachers. The results indicate that students various ways of internalizing knowledge are manifested through the framing of lessons. The teachers use audio, visual and kinesthetic tools to frame and create lesson elements that enable students to internalize knowledge in an individually tailored manner. The fact that the school is not based on grades is an asset for the teachers, as the framing of lessons can be tailored to specific students way of internalizing, rather than striving for knowledge that the student should achieve based on age. The inclusion of multiple percussion instruments in the courses enables the teachers to promote students diverse ways of internalizing knowledge. By using various instruments as tools for demonstration, the teachers tailor the instruction to each individual students way of internalizing. Students ways of internalizing can change when students have new musical experiences. Students externalization of knowledge is made visible through the results of completed homework and performances. The teachers can also witness smaller steps in students development being continuously externalized as they meet their students every week. The results can contribute to an increased understanding of drum and percussion students' internalization and externalization of knowledge in Swedish leisure time school of the arts.

This ethnographic study describes the teaching and learning experiences of private music teachers, students, and students’ parents among the Taiwanese Canadian community in Greater Vancouver, British Columbia, Canada. The following elements are examined in this study: the context of private music lessons of Taiwanese Canadians; the private music teaching and learning experience of Taiwanese Canadians; the cultural beliefs underpinning Taiwanese Canadian private music lessons; and the valuing of private music lessons by Taiwanese Canadians. Five Taiwanese Canadian private music teachers and five of their students and the students’ parents living in Greater Vancouver, British Columbia participated in this research. Data were collected through formal and informal interviews and observations of video-recorded lesson. The findings indicate that the context of Taiwanese Canadian private music lessons is similar to that of the Western private music lessons, a consequence of the emphasis on the talented and Western teaching styles in private and school music education in Taiwan. Cultural values nevertheless have a strong but unacknowledged influence in the private music lessons of Taiwanese Canadians. The Confucian value of obedience to authority and a desire for Western independence are the two seemingly conflicting values that surfaced in the study. Taiwanese Canadians private music teachers teach to remove students’ doubts about music. The students, on the other hand, learn to put the skills and knowledge they have acquired during their private music lessons into practice. In addition, parents were involved in the private music lessons through various interactions associated with “pei.” Engaging their children in private music teaching and learning represents a status symbol for Taiwanese Canadians. Lastly, teaching privately is often a fall back job which provides financial security for private music teachers.

Bakgrunden till detta självständiga arbete ligger i mina erfarenheter av instrumentalundervisning i den svenska kulturskolan tillsammans med mitt intresse för interaktion mellan lärare och elev i likväl en-till-en-undervisning som gruppundervisning. Kulturskolan har gått igenom många förändringar genom historien. Ett tämligen färskt exempel på detta är en statlig utredning (SOU,2016:69) där gruppundervisning rekommenderas som norm för all musikundervisning i kulturskolan till skillnad från den mer traditionellt använda en-till-en-undervisningen.Studien syftar till att belysa hur instrumentalundervisning i kulturskolan kan ta sig uttryck och hur det kan förstås ha för betydelse för den enskilde elevens lärande. Genom ett kvalitativt metodval i observation och stimulerad intervju, framgår hur interaktionsmönster och iscensättning av instrumentalundervisning kan förstås påverka elevers lärande. Även uppfattningar om grupp- och enskild undervisning och iscensättandet av dessa undervisningsformer lyfts fram. Med socialsemiotiska begrepp och modeller som analysverktyg framgår av studiens resultat hur läraren i detta fall är den som styr lektionerna till i hög grad och elevernas påverkan och utrymme för eget initiativ är liten. Lektionerna var fokuserade kring att lära sig stycken på fiol enligt lärarens instruktioner och riktande av uppmärksamhetsfokus, med noter som huvudsakliga utgångspunkt. Lärarens verbala kommunikation var den betydande delenav all kommunikation som skedde under lektionerna och elevernas interaktion med varandra var nedtonad. Av lärarens beskrivningar framgår uppfattningar om att utveckling av elevernas analytiska förmåga när det kommer till inlärning via notläsning och speltekniska färdigheter är av stor vikt. Av resultatet framgår även uppfattningar om att kravet på gruppundervisning kan vara hämmande både för lärare och elever och en önskan om en kombination av enskild- och gruppundervisning framgår. Resultaten av föreliggande arbete liknar generellt andra studiers resultat om enskild- och gruppundervisning i kulturskolan och uppfattningar om hur kulturskolans mål påverkar praktiken. I vidare forskning föreslås att större vikt läggs vid elevernas perspektiv på detta ämne för att få en bättre förståelse och uppfattning om deras upplevelser och tankar. / The background to this thesis lies in my experiences of instrumental teaching in the Swedish voluntary cultural school (Kulturskolan) along with my interest in teacher-student interaction in both one-to-one-teaching and group teaching. The cultural school has been through a lot of changes historically. A recent example of this is a governmental investigation (SOU, 2016:69) recommending group teaching as a norm as opposed to the traditional one-to-one-teaching.The study aims to shed light on how instrumental teaching in the cultural school can take formand how it can be understood to have significance for the individual student's learning. Through qualitative methods as observation and stimulated recall interview, it is made clear in the results how patterns of interaction and design of the lessons can be understood to affect students' learning. Perceptions and comparisons of group teaching and one-to-one-teaching are also highlighted. With social semiotic concepts and models as analysis tools, it is clear from the results of the study how the teacher in this case is the one who primarily controls the lessons and the students' influence and the scope for their own initiative is minimal. The lessons were focused around learning pieces on the violin according to the teacher's instructions and directions of the students focus of attention, with sheet music as the main point of focus. Regarding interaction the results showed how the teacher’s verbal communication appeared to dominate communicationduring the lessons and the students' interaction with each other was downplayed. The teacher's descriptions show perceptions that developing the students' analytical ability when it comes to learning via music reading and playing technique skills are of great importance. The results also show the teacher’s opinions of how the requirement for group teaching can be inhibiting for both teachers and students and a desire for a combination of individual and group teaching is evident. The results of the present work are similar to general results of other studies on individual and group teaching in the culture school, and opinions and experiences of how the goals of the culture school affect teaching in a real-world scenario. In further research, it is suggested and emphasized that students' perspectives on this subject are considered in order to gain a better understanding and perception of their experiences and thoughts.