Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar personal inom funktionshinderområdet har om begreppet delaktighet, samt att få ta del av vilka framgångsfaktorer och hinder personalen möter i arbetet att skapa delaktighet för personer i behov av stöd. För att kunna svara på dessa frågor har en intervjustudie genomförts. Intervjustudien har genomförts med fem boendestödjare på gruppbostäder inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Resultatet av studien visar att begreppet delaktighet är ett svårtolkat begrepp som tolkas olika i olika sammanhang och att det därför är viktigt med ett gemensamt språk för att lättare kunna arbeta med delaktighet. I resultatet framkommer även flera framgångsfaktorer som är viktiga i arbetet mot delaktighet. Att ha stor kunskap om funktionsnedsättningarna man möter är av stor vikt, men att ha kunskap om personen man möter är avgörande för att kunna stötta personen i delaktighetsprocessen. Två andra viktiga framgångsfaktorer är att skapa en bra relation till de man möter och att det framförallt ligger hos personalen att vilja skapa en bra relation. För att lyckas med delaktighet krävs ett stort engagemang från organisation och chef, det är de som måste visa vägen. Resultatet i studien visar på att man i arbetet med delaktighet även stöter på hinder som kan påverka möjligheten till delaktighet. Det kan handla om långa processer där förslag och åsikter stannar på vägen och även att det ibland blir viktigare att uppnå resultat än delaktighet. / The study aims at investigating the perceptions of disability staff about the concept of participation, as well as finding out what success factors and obstacles the staff encounter in the work of creating participation for people in need of support. In order to answer these questions, a qualitative research has been conducted. The qualitative method has been conducted through five interviews with staff in group homes under the Support and Service Act for Disabled People (LSS). The results of the study show that the concept of participation is interpreted differently in different contexts, and therefore it is important to have a common language in order to facilitate participation. The result also reveals several success factors that are important in the work towards participation. Having a high level of knowledge about the disabilities you face is crucial, but knowing the person you meet is crucial in order to support the person in the participation process. Two other important success factors are, to create a good relationship with those you meet and to create a good relationship it needs to start with the staff. To success in participation requires a lot of commitment from organization and manager, they are the ones who have to show the way to participation. The result reveals some obstacles that can be encountered in the work.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur professionella ser på faktorer som kan ha betydelse för social och politisk tillit hos föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Det bakomliggande intresset grundar sig i det faktum att personer med intellektuell funktionsnedsättning många gånger har dåliga erfarenheter av kontakt med professionella som arbetar med att ge den typ av insatser som riktar sig till denna målgrupp. Tillit framstår som en viktig förutsättning för att insatserna och stödet ska ge effekt. Studiens frågeställningar har berört tre faktorer: socialt nätverk, anpassade stödinsatser samt attityder. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med professionella som är familjebehandlare eller kuratorer och bland annat arbetar med anpassade föräldrastödsprogram och gruppverksamheter, som sedan har analyserats med hjälp av tillit och socialt kapital som teoretisk analysram. Resultatet visar att förälderns delaktighet i sociala sammanhang kan vara ett sätt att vidga det sociala nätverket och öka den sociala tilliten. Det framkommer också att anpassat stöd och insatser ges i olika omfattning och att synsätten skiljer sig åt i olika verksamheter. Resultatet visar även att det finns utmaningar för de professionella på både individ- och samhällsnivå och att det är nödvändigt att förstå hur dessa kan påverka och motverka varandra. Den enskilde professionella har goda förutsättningar att öka tilliten på individnivå och stärka förälderns sociala och politiska tillit. Genom att ge föräldern möjlighet att vidga sitt sociala nätverk och öka sin sociala tillit finns förutsättningar att öka den politiska tilliten hos föräldern och att ge effektivt stöd för ökade föräldrafärdigheter. Samtidigt finns utmaningar för den enskilde professionella som behöver förhålla sig till värderingar och förhållningssätt på organisatorisk nivå. / The aim of this study has been to increase knowledge about social and political trust among parents with intellectual disabilities - ID - which can be understood as a consequence of, and a reason for, the challenges facing parents and professionals in creating a partnership. People with ID tend to be stigmatized and have a history of bad experiences with authorities and social services, which generally makes them “distrusters”. They are aware of this stigma when they become parents, and have a tendency of denying their need of support because of the fear of losing custody of their children.Nine social workers have been interviewed about their experience of working with parents with ID. The data was placed into three categories and analyzed through the framework of trust and social capital. These categories were: Support from the social network, Customized support from professionals and Knowledge and attitudes. This study shows that community participation such as parent groups gives the parents a chance to increase their social trust by expanding their social network. Their special needs require customized support for developing parenting skills, where the alliance with the social worker as a part of the social services can increase their overall political trust. This study also shows that the attitudes of the professional is an essential part of solving the problem with distrust. The stigmatization the parents are facing makes it challenging to change their status in society, as well as their deeply rooted lack of social and political trust.

During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are: • How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres? • What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client’s possibility to self-determination and participation? The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling. I contacted three managers and five team-leaders in day-centres. The result shows that the organization has different methods and approaches to enable self-determination and participation of clients in day-centres in the investigated municipality. Some forms are collective and some are individual. The results show that methods have elements of both empowerment and paternalism. The view and attitude from the team-leaders on clients as subjects or objects play a major role in how the daily work with self-determination and participation for clients is made possible. The second part of the result shows how the interviewees describe the complex interplay of various factors affecting the extent of the client's possibility to self-determination and participation. The result shows several factors that promote and many others that limit. There are many different kinds of circumstances described and understood as affecting the possibility. All informants describe the individual client's communicative ability as an important factor, and other circumstances mentioned are factors in the environment such as different actors in the client's network, workplace environment, and team-leaders personal qualities and knowledge in the field of disability.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden. / The purpose of this study was to examine how managers and employees experience the care for young adults with mild intellectual disabilities and if something needs to be done to make the support more adjusted to the these individuals. This was conducted with a qualitative study where two managers and two employees, who meets the target group of the study thought their profession, was interviewed. The interview guide covered the four main themes; normalization, individuality, alienation and social belonging. The results were analyzed through an inductive thematic analysis method through the theories SOC and empowerment. The most striking result was that the informants all agree that the support they have to offer isn’t adapted for the target group, especially when it comes to self-determination, building a family and labor market.

The purpose of this study is to describe some teachers´views on integration of students with intellectual disabilities in elementary school. The study is based on qualitative semistructures interviews with eight teachers who have experience of working with students with intellectual disabilities. The result of the study were analyzed on the basis Nilholm (2014) special educational perspective, which consists of the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma of perspective. The result show that teachers are very positive about the integration of students with intellectual disabilities. They see more advantages than disadvantages integration. The teachers se see as main benefit of the integration of differences and diversity among students enrich business, and benefits all students. Educators belive that it will be more difficult to integrate student with intellectual disabilities, the older student becom, then the differences become larger both socially and interms of knowledge. My study can help to create understanding and knowledge of how the process of integration regarding students with intellectual disabilities cab work in primary class.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools. The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors. The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life.

Syftet med uppsatsen var att utifrån arbetsförmedlares uppfattning undersöka förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts för att uppnå studiens syfte. Fem intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas genom de tre perspektiven individuell, strukturell samt organisatorisk nivå. Studien visar att enligt arbetsförmedlare har personer med funktionsnedsättning trots fördjupat stöd från Arbetsförmedlingen svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett centralt skäl till att personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden finns på strukturell nivå då rädsla och okunskap bland arbetsgivare bidrar till en exkluderande arbetsmarknad för kategorin. Vidare upplever arbetsförmedlare att det fördjupade stöd som finns på Arbetsförmedlingen fungerar men att standardiserade styrdokument och ökande administration utgör en begränsning på organisatorisk nivå för kategorin. Arbetsförmedlare uppger att få begränsningar finns hos den arbetssökande enskilda individen. / The purpose of the study was to, based on the perspective of employment officers, examine the conditions for people with disabilities to establish themselves on the labour market. A qualitative method was used to achieve the purpose of the study. Five employment officers were interviewed. Individual, structural and organizational level were used as the essay’s theoretical approach. The study showed that even though people with disabilities are given enhanced support from Arbetsförmedlingen, they are still excluded from the labour market. One reason people with disabilities are excluded is because of employers’ fear and lack of knowledge of the meaning of disabilities. The employment officers stated that the enhanced support given by Arbetsförmedlingen operates well but strict regulations and administration were described as limitations on an organizational level. Employment officers stated there were few reasons on the individual level as to why people with disabilities are excluded from the labour market.

Den här studien handlar om övergångar från förskola till skola för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet var att undersöka hur barnens vårdnadshavare, förskolelärare och lärare i mottagande skolor upplevde samverkan under övergångsprocessen. Totalt analyserades 47 enskilda intervjuer med vårdnadshavare, förskolelärare och skollärare inom åtta individuella övergångar. Dessa intervjuer genomfördes vid tre olika tidpunkter i förhållande till respektive övergång: före, under och efter övergången. Vid varje tidpunkt intervjuades respektive barns vårdnadshavare samt den pedagog som hade det pedagogiska ansvaret för barnet vid den aktuella tidpunkten. Resultatet av interpretativ fenomenologisk analys (IPA) visade på nio teman som sammanfattade respondenternas upplevelser av samverkan under övergångar. Dessa var a) ett möte mellan olika kompetenser och erfarenheter; b)ojämlikhet i ansvar, roller och delaktighet; c) likartad övergripande struktur men flexibilitet i arbetssätt d) utredningars otydliga roll i samverkan; e) fokus och prioriteringar: från trygghet till lärande; f) diskontinuitet och hoppfullhet i förändringsskedet g) svårigheter kring kommunikation efter skolstart - ett hinder för samverkan; h) tiden som begränsande faktor samt i) bemötande och attityder som betydelsefulla grunder för samverkan. Hur dessa teman manifesterades i praktiken under övergångarna upplevdes mycket olika. I studien framkom bland annat att barnets omsorg och trygghet prioriterades före andra frågor i samverkan, samt att förskolans roll i samverkansprocesser upplevdes som begränsad. Vårdnadshavarna beskrev övergångarna som en orolig och känslomässig period samt att de hade behövt ta ett alltför stort ansvar i övergångsprocessen. Framtida studier bör identifiera och studera övergångar som bedrivs mer systematiskt, för att undersöka vilken betydelse samverkan har i sådana fall. / This is a study of collaboration during transitions from preschool to school for children with intellectual disability. The aim was to investigate how the children’s parents, preschool teachers and receiving school teachers experience collaboration in the transition process. A total of 47 individual interviews with parents, preschool teachers and receiving school teachers before, during and after eight individual transitions were analyzed. At each time point the child’s parent and one pedagogue were interviewed. The results of an interpretative phenomenological analysis (IPA) showed that the respondents experiences could be represented by nine themes: a) a meeting of different competences and experiences; b) inequalities in responsibility, roles and participation; c) similar overall structures but different practices; d) the unclear role of formal assessments in collaboration; e) focus and priorities: from a sense of security to learning; f) discontinuity and hope in times of change; g) communication problems after start of school – a hindrance for collaboration; h) time as a limiting factor; i) reception and attitudes as important bases for collaboration. The experiences of the participants varied a great deal as to how these themes manifested themselves in practice during the transitions. The study showed that the child’s care and sense of security was prioritized before other matters in collaboration, and that the preschool’s role in collaboration was viewed as limited. The parents described the transitions as troubling and emotional periods, and that they had had to take too much responsibility for the transition process. Future studies could identify and study transition processes done with a more systematic approach, to find out the role of collaboration in such cases.

Studiens syfte var att synliggöra sex ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av sin skoltid i grundskola och sedan i särskola. Medialt har särskolan fått ett dåligt rykte. I denna studie låg fokus på att lyfta fram elevernas egna erfarenheter av både grundskola och särskola och hur de har upplevt skoltiden. Det är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex informanters livsberättelser. Studien kan ses vara inspirerad av en fenomenografisk metod. Studien ger en återblick av hur eleverna själva upplevt och minns tiden i grundskolan och särskolan. I analysen görs jämförelser mellan de båda skolformerna. Resultatet visade att många av informanterna kände sig ensamma och utanför i grundskolan. I särskolan kände alla informanter att de kunde vara sig själva och de fick kompisar. I särskolan anpassades skolmaterialet och lärarna hade tid för varje elev. I grundskolan förväntades alla elever klara av samma skolarbete, trots olika förutsättningar. Resultatet är i överensstämmelse med vad tidigare studier visat.

Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen.Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande. Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva