Bakgrund: Diabetes Mellitus är mer vanligt förekommande hos individer med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Intellektuell funktionsnedsättning är en kognitiv nedsättning som innebär svårigheter att ta in och bearbeta information samt tillämpa och bygga kunskap. Egenvård är ett begrepp som används för att beskriva de insatser som den enskilde individen vidtar för att lindra eller bota sjukdom och främja hälsa.  Syfte: Att beskriva vad som upplevs påverka egenvården hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Metod: Litteraturöversikt, med induktiv ansats, baserad på kvalitativa artiklar via datainsamling gjord i CIINAHL och PsychINFO. Metoden snowballing har även använts för datainsamlingen. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Svårigheter att ta till sig och använda sig av information upplevs inverka negativt på förmågan till egenvård vid diabetes hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Kunskapen hos vårdteamet och stödet från omgivningen upplevs även påverka egenvården. Slutsats: Möjligheten bör finnas inom ramen för sjuksköterskeprogrammet att synliggöra omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning. Inom vården bör man vidta åtgärder utifrån behovet av mer undervisning om diabetes som är särskilt anpassad för individer som är intellektuellt funktionsnedsatta. Det skulle även vara värdefullt att framtida forskning belyser dessa individers möjlighet till egenvård. / Background: Diabetes mellitus is more common amongst individuals with an intellectual disability compared to the rest of the population. Intellectual disability is a cognitive impairment which results in difficulties with processing information and applying and building knowledge. Self-management is a term used to describe the activities that the individual perform in order to cure disease and promote health. Objective: To describe experiences of what affects self-management amongst individuals with an intellectual disability and diabetes. Method: Literature review, with an inductive approach, with a review of relevant qualitative articles found in CINAHL and PsychINFO. The snowballing method is also used for collecting data. The result is compiled using an integrated analysis.   Result: Difficulties with reciving and using information is experienced to impede the ability to self-manage diabetes amongst individuals with intellectual disability and diabetes. The understanding of diabetes and intellectual disability amongst health care professionals and contextual support is also experienced to affect self-management. Conclusion: Within the context of the nursing program it would be useful with more dedicated education about intellectual disability. More research about these individuals’ ability to self-manage would be useful as well. Within the health care system actions should be taken to meet the need for information that is suited for individuals with intellectual disability.

The purpose of this study is to highlight some teachers’ perceptions of participation and influence for students at the individual program, in special needs upper secondary school. The three questions that has been used to deepen and clarify the aim of the study is; what expression and communication possibilities do students have according to the teachers? What strategies do the teachers have concerning making awareness of the curriculum goals for the student to increase their possibility for influence and participation? And what strategies do the teachers have concerning to strengthen the students possibilities for participation and influence and what level of participation do the students have according the teachers? The method that has been used in this study is qualitative interview and four respondents that work at the individual program, in Special Needs upper secondary school has been interviewed. Shiers (2001) five participation levels has been used as theoretical basis in the study. The result of the study shows that students at the individual program, in special needs upper secondary school has big difficulties whit being actively participated and to  exert influence, as they lack well-developed communication abilities. The strategies the teachers have to increase the students’ participation and influence, describes by the respondents as easy choices and informal decision- making, and the level of participation that the students have, describes as developable.  The result however shows that the they reach the minimum limit in Shiers participation levels and therefore also reaches the level that nations that have signed ´the UN Convention of Rights of the Child, must achieve. There were no major contradictions in the study’s research field and together with the result it shows a relative consistent in that young people in need of special aid do not have participation and influence at the level as other children their age. This study shows a great relevance for the profession of special teachers, as it shows that the students’ early need to be identified to increase their possibilities for communication, participation which leads to greater influence. / Syftet med denna studie är att belysa några lärares uppfattningar om delaktighet och inflytande för elever på gymnasiesärskolans individuella program. De tre frågeställningar som använts för att fördjupa och tydliggöra syftet är; Vilka uttrycks- och kommunikationsmöjligheter har eleverna enligt lärarna? Vilka strategier har lärarna i arbetet med att medvetandegöra läro- och kursplanemål för att öka elevernas nivå av delaktighet och inflytande? Och vilka strategier har lärarna i arbetet med att stärka eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande och vilken nivå av delaktighet har eleverna enligt lärarna? Metoden som använts i studien är kvalitativ intervju och fyra respondenter som arbetar inom gymnasiesärskolans individuella program har intervjuats. Shiers (2001) fem delaktighetsnivåer har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Studiens resultat visar att elever på gymnasiesärskolans individuella program har stora svårigheter med att aktivt vara delaktiga och utöva inflytande då de i stor utsträckning saknar välutvecklade kommunikationsmöjligheter. De strategier lärarna har för att öka elevernas delaktighet och inflytande beskrivs av respondenterna som enklare val och informella beslut och den nivå av delaktighet eleverna har, beskrivs som utvecklingsbar. Dock visade resultatet att de nådde upp till minimigränsen i Shiers (2001) delaktighetsmodell och därför även når upp till den nivå som bör nås för de länder som signerat Barnkonventionen. Det framkom inga större motstridigheter i studiens forskningsfält och tillsammans med resultatet visar det på en relativ samstämmighet i att unga i behov av stöd inte har delaktighet och möjlighet till inflytande i samma utsträckning som andra unga i samma ålder. Denna studie visar dock på en stor relevans för specialläraryrket då den visar på att eleverna behöver kartläggas tidigt för att rätt stöd och metoder ska sättas in för att öka deras möjligheter till kommunikation, delaktighet och därmed ökat inflytande.

Abstract   The aim of this study is to highlight some teacher’s experiences about their teaching strategies, methods and approaches to their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9. This study intends to answer three research questions which are: Which kind of approaches does the teachers have about their strategies as they proceed from in their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9?, Which kind of approaches do the teachers have about their methods as they proceed from in their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9?, What do the teaches declare about their approaches to mathematics teaching for primary pupils with learning diabilities in grades 7-9?   The basis for the study is qualitive research and consists of interviews with four teachers in two schools in the same muncipality in Sweden. All of which teach students with intellectual disabilities in mathematics. The study´s theory choice is one of a socio-cultural perspective about learning in mathematics. The research has a qualitative approach and the analysis and the result is based on four interwievs with four teachers from different schools in the Stockholm area. The result of the study shows that all the teachers that participated apply strategies and plan mathematics teaching (differentiate) for every individual students needs. The results also show that teachers who teach students with intellectual disabilities applies many different methods to meet their students differences and particular needs. All participants in the study agree that the mathematics that their students have learnt during secondary school can increase the possibilities for the students to participate in societies different decision making processes in daily life. The teachers also saw mathematics as an important part of the knowledge needed in everyday life. The conclusion of the research is that the four teachers that participated in the study and that teach mathematics to students with intellectual disabilities in years 7-9 have a similar way of working towards planning lessons and the different methods they use. They also have a similar approach towards teaching mathematics to students with intellectual disabilities. / Sammanfattning   Syftet med studien är att belysa några lärares uppfattningar om deras strategier, metoder och förhållningssätt gällande matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurserna 7-9. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: Vilka uppfattningar har lärarna om sina strategier som de utgår ifrån i sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? Vilka uppfattningar har lärarna om sina metoder som de utgår ifrån i sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? Vad uppger lärarna att de har för förhållningsätt till matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för studien och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare undervisar grundsärskoleelever i matematik. Studiens teorival är det sociokulturella perspektivet på lärandet i ämnet matematik för grundsärskolan i årskurs 7-9.   Studiens resultat visar att samtliga lärare som deltog i studien uppger att de lägger upp strategier och planerar matematikundervisningen efter varje elevs individuella behov och deras förutsättningar. Resultatet visar även att de lärare som ingår i studien som undervisar grundsärskoleelever i ämnet matematik uppger att de utgår från många olika metoder och modeller för att möta upp elevers olikheter och dess olika individuella behov. Alla deltagare som deltog i studien uppger att de var överens om att matematikkunskaperna eleverna fått med sig från grundsärskolan skulle kunna öka möjligheten för eleverna att delta i samhällets olika beslutsprocesser i det dagliga livet. Lärarna uppger att de även såg att matematikämnet som en del i att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i vardagslivet.   Studiens slutsats är att de fyra lärare som deltog i studien och som undervisar i grundsärskolans matematik i årskurs 7-9 uppger att de har ett liknande arbetsätt gällande planeringar av undervisningen och dess olika metoder som de arbetar kring. De uppger även ett liknande förhållningssätt angående matematikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Studiens syfte är att undersöka grundskollärarens uppfattningar av inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet. Frågeställningarna är; vilka möjligheter, utmaningar och framgångsfaktorer ser grundskolelärare angående inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet? Studien är en kvalitativ studie där sex semistrukturerade intervjuer genomförs med grundskollärare med erfarenhet av inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet från förskoleklass upp till årskurs sex. I analysen används två teorier, Asp-Onsjös (2008) teori om inkludering som belyser inkluderingen på nära håll och Nilholms (2007) perspektiv på specialpedagogik som tillåter en mer distanserad tolkning av fenomenet.     I studien framkommer de demokratiska och sociala fördelarna med att inkludera elever samt utmaningarna som innefattar såväl ledningens ansvar, lärarens arbetsvillkor, föräldrarnas inflytande och det dagliga arbetet. Framgångsfaktorer som blir tydliga är lärartäthet, tillgång till grupprum och att inkluderingen påbörjas direkt i förskoleklass. Intressant att lyfta är de samstämmiga uppfattningarna som presenteras såväl i litteraturen, forskningen, som av informanterna om de positiva effekterna, utmaningarna och framgångsfaktorer i inkluderingssammanhang. Mest anmärkningsvärt är hur betydelsefull socio-kommunikationen är mellan lärare och eleverna som inkluderas för att skapa sammanhang och förståelse om vad som avhandlas. Likaså betonas vikten av att upprätthålla ett gott socialt klimat på skolan.   Studiens resultat genererar ny kunskap som ger en möjlig förklaring om varför inkludering högre upp i skolåren tenderar att misslyckas. Genom att uppmärksamma vad som leder till exkludering kan skolledning, grundskollärare och speciallärare samverka för att finna lämpliga åtgärder för att motverka det. På så vis kan det som framkommer i denna studie användas i den pedagogiska praktiken. I undersökningen framkommer även vad som gynnar en inkluderande verksamhet och därmed kan detta sätta fokus på vad skolor behöver utveckla och inom vilka delar personalen behöver fortbildning för att kunna arbeta inkluderande. / The studies purpose is to examine inclusion of pupils with intellectual disabilities in compulsory schools. The key question is: what are the possibilities, challenges and successful methods as to how teachers can include pupils with intellectual disabilities and involve them in compulsory school? The study is qualitative where six semi-structured interviews are conducted by teachers with experience of including pupils with intellectual disabilities from preschool up to year 6 in compulsory schools. In the analysis there are two theories: The Asp- Onsjös (2008) theory which allowed a close analysis of the topic and Nilholms (2007) prespective on special needs teaching that allows a more distanced interpretation of the phenomenon.   In the study there are both the social and democratic advantages that incorporates pupils challenges. These challenges are also effected by the leadership, teacher, working conditions, parents influence and their daily work. Successful factors that are working are teaching experience, access to student work rooms that are included directly as a continuation of kindergarten. The interest is that the same experiences presented in the literature and research, can present the positive effects, challenges and successful methods inherent in compulsory inclusion. Most noticeable is how important socio-communication is between teachers and pupils that can be included to create inclusion and understanding in a permissive learning environment. It also stressed the importance of maintaining a good social climate at school.   The result of the study generates a new knowledge and gives a possible explanation about why placing inclusive pupils with intellectual disability higher up in the learning stage generally fails. Paying attention to what leads to exclusion can help the school leadership, teachers and special needs teachers co-operate to find suitable alternatives. The finding from this study may lead to improved future learnings and understandings of pedagogy in the school environment. In future studies there should be consideration to what constitutes appropriate activities and what schools need to develop. Staff professional development would also play an important part in this to develop their awareness and knowledge of inclusion of pupils with an intellectual disability.

The purpose of this study is to highlight how some teachers in the compulsory school for learning disabilities describe how they enable communication for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. The study is a qualitative study based on two group interviews with three informants in each group. The informants are all working in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of mediation, appropriation, proximal development zone and scaffolding. The result shows that the teachers enable communication for students with autism spectrum disorders and intellectual disabilities in various ways, especially with visual support and augmentative and alternative communication (AAC) tools. The study shows that it is important to have knowledge about autism spectrum disorders and intellectual disability and how the disabilities affect communication with the pupils. My hope is that this study can contribute with knowledge of how communication is made possible for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. / Syftet med denna studie är att belysa hur några pedagoger i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på två gruppintervjuer med tre informanter i varje grupp. Informanterna arbetar alla i grundsärskolan inriktning träningsskola. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering, appropriering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att pedagogerna möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt, framför allt med visuellt stöd och alternativ kompletterande kommunikation (AKK) hjälpmedel. I studien framgår att det är viktigt att ha kunskap kring autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningarna påverkar kommunikationen hos eleverna. Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskap kring hur kommunikation möjliggörs för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.

Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen? Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats. Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten. Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen. / Introduction: People with intellectual disabilities are affected more than others by mental illness and can easily fall into destructive patterns of life. They often feel that they have difficulty getting adequate and appropriate treatment. Aim: The purpose of this study was to investigate psychotherapists experience of psychodynamic psychotherapy with individuals with mild to moderate intellectual disabilities who suffer from mental illness. Issues:How do psychodynamic oriented psychotherapists describe the psychotherapeutic process in working with people with mild to moderate intellectual disabilities? What do the therapists describe as active and helpful and how do they look at the results of treatment? Method: Six psychotherapists were interviewed based on a qualitative, descriptive approach. Results: When analyzing the material a number of themes appeared: 1. The therapist description of the phases of the therapeutic process. 2. External factors that can influence therapies with the target group. 3. The intellectual disabilities significance. 4. Therapeutic challenges in the work with the target group. 5. The active and helpful. 6. The conditions around the therapist. Discussion: The result shows that the interviewed therapists feel that psychodynamic psychotherapy with mild-moderate intellectual disabilities can be meaningful and effective. Some specific aspects and the need to adapt the therapeutic work is described as central in the work with the target group.

Tidigare studier har visat att individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppvisar en generellt lägre läsförmåga än individer med typisk utveckling. Vad detta bottnar i är oklart men mycket forskning tyder på att språkliga förmågor har en inverkan på läsförmågan. Föreliggande studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan läsförmåga och språkliga förmågor hos barn och unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna 12 till 25 år.  De språkliga förmågor som undersöktes var fonologisk medvetenhet, snabb benämning (RAN), ordförråd, grammatisk förståelse samt språkförståelse. Testningarna genomfördes på deltagarnas respektive skolor utspridda i mellersta och södra Sverige. Råpoängen från respektive test användes i korrelations- och regressionsanalys för att kartlägga eventuella samband. I studien medverkade totalt 27 barn och unga vuxna i åldrarna 13;06–25;09 år. Resultaten visar att RAN och fonologisk medvetenhet har starka signifikanta samband med avkodning som helhet vilka tillsammans förklarar 72,3 % av variansen. Läsförståelse har starka signifikanta samband med fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, avkodning som helhet och språkförståelse, där avkodning som helhet, språkförståelse och ordförråd förklarar 62,4 % av variansen. Ortografisk avkodning uppvisar ett starkare samband med läsförståelse än fonologisk avkodning. Resultaten i studien överensstämmer med tidigare forskning som menar att fonologisk medvetenhet och RAN är av vikt för alla typer av avkodning och att avkodning i sig påverkar läsförståelsen hos individer med såväl typisk utveckling som med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Däremot går resultaten i föreliggande studie emot tidigare forskning som inte kunnat visa att ordförrådet har signifikant påverkan på läsförståelsen hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten av föreliggande studie att flertalet språkliga förmågor kan förklara variansen av såväl de olika typerna av avkodning som läsförståelse. Resultatet kan bidra till ökad kunskap kring bakomliggande faktorer till den nedsatta läsförmåga som observeras hos individer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten tyder dock på att vidare forskning behövs för att fastställa vilka övriga faktorer som kan förklara resterande varians samt att stärka fynden i föreliggande studie. / Previous studies have shown that individuals exhibiting mild intellectual disability show a lower reading ability than individuals with typical development. The reasons behind these differences are unclear. However, research shows that specific language abilities affect reading ability. The present study aims to investigate any possible correlations between language ability and reading ability in young people with mild intellectual disability, aged 12 to 25 years. The examined linguistic abilities were phonological awareness, rapid automatized naming (RAN), vocabulary, grammatical comprehension and language comprehension. Testing was held at the participants’ schools in various parts of central and southern Sweden. The raw scores were used in correlation and regression analyses to map out any correlations. A total of 27 participants with ages ranging between 13;06 years and 25;09 years were included in the study. The results showed that RAN and phonological awareness had strong significant correlations to decoding and that they together can account for 72.3 % of its variance. Reading comprehension showed strong significant correlations to phonological awareness, grammatical comprehension, decoding, and language comprehension. Language comprehension and vocabulary explained 62.4 % of the variance in reading comprehension. Word decoding showed a stronger correlation to reading comprehension than phonological decoding. The results of the present study are in large parts compatible with previous research, which supports the findings that phonological awareness and RAN are of importance to decoding ability, and that decoding in turn has an impact on reading comprehension in individuals with both typical development and intellectual disability. However, the results in the present study are at odds with previous research, which has not found significant correlations between vocabulary and reading comprehension in individuals with mild intellectual disability. In summation, results of the present study show that a number of linguistic abilities can explain the variance of both decoding and reading comprehension. Hopes are that the results from the present study can contribute to furthering knowledge of the underlying factors which explain why individuals with mild intellectual disabilities generally are poor readers. More research is needed to confirm which other factors can explain the remaining variance and to strengthen the results of the present study.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar några elever inskrivna i grundsärskolans senare del har om sitt inflytande i skolan. Det empiriska materialet samlades in genom två fokusgruppintervjuer där sammanlagt fyra elever deltog. Eleverna tillhör formellt en grundsärskoleklass men har alla även viss undervisning i åldersadekvata grundskoleklasser. Studien har en kvalitativ metodansats med inspiration av barndomssociologisk teori, med Lundys (Welty & Lundy, 2013) inflytandemodell som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att den sociala miljön har betydelse för elevernas möjlighet till inflytande. Elevernas grundsärskoleklass uppfattas som trygg och inkluderande vilket fungerar som en grund för elevernas mod och vilja att använda sitt aktörskap. Elevernas grundskoleklasser uppfattas däremot som otrygga vilket hämmar deras inflytande. De områden som eleverna uppfattar att de har inflytande i är uteslutande kopplat till deras grundsärskoleklass. Eleverna uppfattar att de involveras det vill säga att vuxna söker elevernas åsikter, lyssnar och agerar när det gäller deras individuella veckodagbok, raster, utvecklingssamtal, klassråd samt schema. Vilket tyder på att de har reellt inflytande inom dessa områden. Vad gäller undervisning framgår av resultatet att det är ett område där elevernas inflytande skulle kunna beskrivas som begränsat. Det handlar dock inte om inte all undervisning. I en del ämnen uppfattar de att de har mer inflytande och i andra mindre. Det går därför inte att dra den enkla slutsatsen att eleverna saknar inflytande utan att det beror på ämnets natur och vilken relation de har till undervisande lärare. Ett annat viktigt resultat var att mer inflytande skulle potentiellt kunna öka elevernas engagemang. Eleverna gav under fokusgruppintervjuerna flera olika exempel på hur de skulle vilja att undervisningen såg ut i olika ämnen. Uppgifter där eleverna får använda mer av sin kreativitet uppfattas som roligare av eleverna. Det handlar därför om att själva formen för undervisningen begränsar deras engagemang. / The purpose of the study was to investigate what perceptions some special school students enrolled in the latter part of primary school have about their political participation in school. The empirical material was collected through two focus group interviews where a total of four students participated. The students formally belong to a special school class, but they all also participate in some age-appropriate primary school classes. The study has a qualitative method approach inspired by childhood sociological theory, with the ”Voice” model (Welty & Lundy, 2013) as theoretical analysis tool. The result shows that the social environment is important for students' ability to express their views and participate in decision-making. The students special school class is perceived as safe and inclusive, which serves as a basis for the students' courage and willingness to use their agency. The pupils' primary school classes are perceived as insecure, which inhibits their courage to speak their mind and therefor also their involvement in decision-making. The areas that the students perceive to have influence over are exclusively linked to their special school class. The students perceive that they are involved (that is, adults seek students' views, listen and act upon them) regarding their individual weekly diary, breaks, development talks, class councils, and schedule. Which indicates that they have real political participation in these areas. As regards to teaching, the results indicates that that is an area where students' influence could be described as limited. However, this does not concern all teaching. In some subjects the students perceive that they have more involvement in decision-making and in others less. It is therefore not possible to make the simple conclusion that the students lack influence, rather it is depending on the nature of the subject and what relation they have with the teachers. Another important outcome was that more influence could potentially increase the students' involvement. During the focus group interviews, the students gave several different examples of how they would like the teaching to appear like in different subjects. Tasks where students may use more of their creativity where perceived as more fun by the students. Thus, the form of teaching limits their commitment.

Studiens syfte är att, med ett särskilt fokus på delaktighet och deltagande, undersöka och belysa musikens funktion och roll för elever inom särskolan inriktning ämnesområde och individuellt program i två kommuner. De områden som har belysts för att uppnå studiens syfte är: de aspekter i musik som främjar delaktighet, hur deltagandet tar sig uttryck samt hur musiken kan fungera som ett redskap och stöd för lärande.Den sociokulturella teorin och teorin om situerat lärande utgör studiens teoretiska ramverk. Båda har valts utifrån att lärande beskrivs som en process vilken möjliggörs i mötet med andra samt att kunskapen ses som kontextbunden, situerad.Vidare har studien en kvalitativ forskningsansats där empirin har samlats in genom en metodtriangulering bestående av enkätundersökning, observationer och intervjuer.Resultatet visar att musiken, på grund av sina strukturella och lustfyllda egenskaper och dess förmåga att stimulera flera perceptioner, kan fylla funktionen att nå ut, bjuda in och förena deltagarna. Det skapar en möjlighet att använda musik som ett redskap i att kommunicera kunskap på olika sätt, både fysiskt och intellektuellt. Musiken kan även fungera som en gemensam nämnare i andra ämnen och aktiviteter. Slutligen framträder en bild av hur musiken, i högre grad jämfört med andra ämnen och ämnesområden, fungerar som en gruppgemensam aktivitet. Det sociala sammanhanget, med det riktade uppmärksamhetsfokus som musikaktiviteten erbjuder, ger deltagarna en möjlighet att lära av och med varandra i deras proximala utvecklingszon. / The aim of the study is, with a special focus on participation, to investigate and elucidate the function and role of music for students in special education for pupils with intellectual disabilities in two municipalities. The subjects that have been highlighted in order to achieve the aim of the study are: the aspects within the music that promote participation, how the participation finds expression and how the music can be used as a tool and support for learning. The sociocultural theory and the theory of situated learning form the theoretical framework of the study. Both have been chosen on the basis that learning is described as a process which is made possible in social meetings and that the knowledge is seen as contextual, situated. Furthermore, the study has a qualitative research approach where the empirical data has been collected through a survey, observations and interviews. The result shows that music, due to its structural and pleasurable characteristics and that it stimulates several perceptions, can function to reach out, invite and unite the participants. It enables an opportunity to use music as a tool when it comes to communicating knowledge in different ways, both physically and intellectually. Music also functions as a common denominator in other subjects and activities. Finally, a picture of how the music, to a greater extent compared with other subjects, appears as a group activity. The social context, with joint attention, that music activity offers, gives participants the opportunity to learn from and with each other in their zone of proximal development.

The curricula that defines special needs education in Swedish grammar schools states that students with intellectual disabilities should be given the possibility to participate in the planning and shaping of teaching and learning activities. The purpose of the study is to examine conditions regarding special needs students’ influence and how this influence is mediated. The focus of the study is subject based classroom situations. The method for collecting data has been observations. The empirical data consists of around 16 hours of video recordings, in addition to field notes. The observations took place in two special schools and all together 10 pupils, 5 teachers, and two student assistants participated. The theoretical framework is based on sociocultural theory with a specific focus on mediation. By using the theoretical terms object and subject positioning, the study also focuses on how teachers and students position themselves and each other. The results show that the students with intellectual disabilities are given opportunities for influence, but not very frequently.   The most important mediating factors to promote influence are the teachers´ trust in the students´ abilities and skills, and the teacher’s keen responsiveness to the students’ expressed personal will. Influence is mediated both through the possibilities of participation that teachers offer, and the teachers’ affirmation of the students’ requests. Furthermore, the study shows that students are more likely to gain influence in one-to-one meetings with the teacher, where the focus is on the student’s individual interests and preferences. In order to provide increased levels of influence to all students with intellectual disabilities, teachers need to plan the education with focus on democratic processes. / I denna licentiatuppsats studeras förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta inflytande medieras i klassrumsinteraktionen i situationer med olika kunskapsinnehåll. Elevernas och lärarnas interaktion i klassrummet studeras genom videoobservationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att elevinflytande sker på två sätt, dels genom att läraren erbjuder inflytande, dels genom att eleverna uttrycker en önskan om inflytande. När lärarna erbjuder inflytande blir deras tillit till elevernas förmågor och kunskaper en resurs som medierar för inflytande. Elevernas vilja att använda det inflytande som erbjuds blir också medierande resurser. När eleverna själva uttrycker sina önskemål blir såväl samma medierande resurser synliga som lärares lyhördhet inför elevernas vilja. När eleverna önskar inflytande använder de sig av tre strategier: igenkänning, motstånd och självständighet. De artefakter som finns fysiskt tillgängliga i klassrummet möjliggör för ett ökat elevinflytande. Uppsatsens kunskapsbidrag handlar om lärares och elevers tillit, lyhördhet och vilja som förutsättningar för elevinflytande. Ökad kunskap om och förståelse för klassrumsinteraktionens betydelse kan bidra till ett stärkt inflytande för elever i grundsärskolan.