The purpose of this study is to highlight some teachers’ perceptions of participation and influence for students at the individual program, in special needs upper secondary school. The three questions that has been used to deepen and clarify the aim of the study is; what expression and communication possibilities do students have according to the teachers? What strategies do the teachers have concerning making awareness of the curriculum goals for the student to increase their possibility for influence and participation? And what strategies do the teachers have concerning to strengthen the students possibilities for participation and influence and what level of participation do the students have according the teachers? The method that has been used in this study is qualitative interview and four respondents that work at the individual program, in Special Needs upper secondary school has been interviewed. Shiers (2001) five participation levels has been used as theoretical basis in the study. The result of the study shows that students at the individual program, in special needs upper secondary school has big difficulties whit being actively participated and to  exert influence, as they lack well-developed communication abilities. The strategies the teachers have to increase the students’ participation and influence, describes by the respondents as easy choices and informal decision- making, and the level of participation that the students have, describes as developable.  The result however shows that the they reach the minimum limit in Shiers participation levels and therefore also reaches the level that nations that have signed ´the UN Convention of Rights of the Child, must achieve. There were no major contradictions in the study’s research field and together with the result it shows a relative consistent in that young people in need of special aid do not have participation and influence at the level as other children their age. This study shows a great relevance for the profession of special teachers, as it shows that the students’ early need to be identified to increase their possibilities for communication, participation which leads to greater influence. / Syftet med denna studie är att belysa några lärares uppfattningar om delaktighet och inflytande för elever på gymnasiesärskolans individuella program. De tre frågeställningar som använts för att fördjupa och tydliggöra syftet är; Vilka uttrycks- och kommunikationsmöjligheter har eleverna enligt lärarna? Vilka strategier har lärarna i arbetet med att medvetandegöra läro- och kursplanemål för att öka elevernas nivå av delaktighet och inflytande? Och vilka strategier har lärarna i arbetet med att stärka eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande och vilken nivå av delaktighet har eleverna enligt lärarna? Metoden som använts i studien är kvalitativ intervju och fyra respondenter som arbetar inom gymnasiesärskolans individuella program har intervjuats. Shiers (2001) fem delaktighetsnivåer har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Studiens resultat visar att elever på gymnasiesärskolans individuella program har stora svårigheter med att aktivt vara delaktiga och utöva inflytande då de i stor utsträckning saknar välutvecklade kommunikationsmöjligheter. De strategier lärarna har för att öka elevernas delaktighet och inflytande beskrivs av respondenterna som enklare val och informella beslut och den nivå av delaktighet eleverna har, beskrivs som utvecklingsbar. Dock visade resultatet att de nådde upp till minimigränsen i Shiers (2001) delaktighetsmodell och därför även når upp till den nivå som bör nås för de länder som signerat Barnkonventionen. Det framkom inga större motstridigheter i studiens forskningsfält och tillsammans med resultatet visar det på en relativ samstämmighet i att unga i behov av stöd inte har delaktighet och möjlighet till inflytande i samma utsträckning som andra unga i samma ålder. Denna studie visar dock på en stor relevans för specialläraryrket då den visar på att eleverna behöver kartläggas tidigt för att rätt stöd och metoder ska sättas in för att öka deras möjligheter till kommunikation, delaktighet och därmed ökat inflytande.

Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.

Arbetet i särskolan ska förbereda för vuxenlivet, och sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas utifrån ett främjande perspektiv med fokus på sexualitet, identitet, normer och jämställdhet. I Skolinspektionens aktuella granskning av sex- och samlevnadsundervisningen framkommer betydande brister. Den här studien vill öka kunskapen om pedagogers föreställningar om sexualitet och sex- och samlevnad avseende elever med intellektuell funktionsnedsättning i särskolan. Undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer med pedagoger i gymnasiesärskolan. Utifrån ett normkritiskt perspektiv har insamlad empiri analyserats med hjälp av begreppen cripteori, normalitet och empowerment i syfte att beskriva och tolka hur pedagogerna i särskolan förhåller sig till eleverna och deras förmåga och rätt till sin sexualitet. Olika teman har konstruerats ur empirin för att definiera attityder, normer och förhållningssätt. Resultatet visar pedagoger med oerhört engagemang i ett svårt ämne där de känner sig ensamma och utsatta utan pedagogiskt stöd. Eleverna visar en stor önskan att passa in, de skäms för att gå i särskolan och gör allt för att inte framstå som avvikande. Osäkerheten hos pedagogerna är av central betydelse samtidigt som den normkritiska medvetenheten i undervisningen behöver stärkas. Slutsatsen är att kompetensutveckling och pedagogisk vägledning inom särskolan är avgörande för detta viktiga men känsliga ämne. / The work in school for students with special needs should prepare for adult life, and sex and cohabitation education should be based on a promotion perspective with focus on sexuality, identity, norms and gender equality. The School Inspectorate's current review of sex and cohabitation education reveals significant shortcomings. This study aims to increase knowledge about educators' perceptions of sexuality, and sex and cohabitation, regarding students with intellectual disabilities. The study consists of semistructured interviews with educators in special needs upper secondary school. Based on a norm critical perspective, collected data has been analyzed using the concepts of crip theory, normality and empowerment for the purpose of describing and interpreting how the educators relate to the students, their ability and right to their own sexuality. Different themes have been constructed from the collected data in order to define attitudes, norms and approaches. The result shows educators with huge commitment in a difficult field where they feel lonely and vulnerable without pedagogical support. The students show great desire to fit in, they are ashamed of going to special school and do anything to not appear deviant. The insecurity within the educators is of central importance and there is little norm critical awareness in the teaching. The conclusion is that knowledge development and pedagogical guidance within the special needs upper secondary school is crucial in this important but sensitive field.