Bakgrund: Att vara vårdnadshavare till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism kan vara ett krävande arbete. I många fall handlar det om att ansvara för barn med omfattande omvårdnadsbehov som vida överstiger det normala både vad gäller barnets intellektuella utveckling och barnets förmåga till sociala interaktioner. Som ett resultat av detta löper vårdnadshavare till dessa barn en större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom till exempel depression och ångest. En viktig del av samhällets stöd till dessa vårdnadshavare är att, via Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade erbjuda olika typer av insatser. Insatser som i många fall kan vara nödvändiga för att vårdnadshavarna ska få en välfungerande vardag och god hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdnadshavare till barn med LSS-insatser upplever stödet och huruvida omsorgsansvaret påverkar vårdnadshavares mående och ekonomi. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer. För att uppfylla studiens syfte tillfrågades sex vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism. Vi använde oss av tematisk analys för att bearbeta det insamlade materialet och skapade teman och kategorier som vi fick fram genom det sammanställda resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdnadshavarna till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism i många fall upplever oro, stress och ångest på grund av deras barns omfattande omsorgsbehov i kombination med vårdnadshavarnas omsorgsansvar. Förutom hälso-och måendeaspekten kan även vårdnadshavarens ekonomiska situation i många fall påverkas negativt. Detta då barnens omfattande omvårdnadsbehov i vissa fall gör det omöjligt för vårdnadshavaren att arbeta heltid samtidigt som de ska också ska finna tiden och orken att fullt ut ansvara för omsorgen av barnen. Många vårdnadshavare löser detta genom att övergå från heltidsarbete till deltidsarbete vilket kan resultera i ett avsevärt inkomstbortfall med stor effekt på vårdnadshavarens ekonomiska situation. En återkommande upplevelse i våra resultat är att vårdnadshavarna upplever att det nu befintliga stödet inte möter deras faktiska behov, att det tar för lång tid att få insatserna beviljade och att stödet därför oftast kommer allt för sen. Diskussion: I resultatet framkommer det att vårdnadshavare upplever att det tar lång tid innan de kan få möjlighet att få de stöd och hjälp de behöver. Resultatet visar även på att trots att vårdnadshavare får ekonomisk ersättning så räcker det inte till alla utgifter som det är tänkt att det ska täcka. Studiens resultat visar också att vårdnadshavare påverkas fysiskt och psykiskt av omsorgsansvaret och är i behov av mer stöd och hjälp för att klara av vardagen. / Background: Being the guardian of a child with intellectual disability and/or autism can be demanding work. In many cases, it is about being responsible for children with extensive nursing needs that far exceed the normal both in terms of the child's intellectual development and the child's ability for social interactions. As a result, guardians of these children run a greater risk of suffering from mental illness such as depression and anxiety. An important part of society's support for these guardians is to, via the Social Services Act and the Act on support and services for certain disabled people, offer different types of interventions. Actions that in many cases may be necessary for the guardians to have a well-functioning everyday life and good health. Purpose: The purpose of this study is to investigate how guardians of children with LSS interventions experience the support and whether the responsibility of care affects the guardian's well-being and finances. Method: This study has a qualitative method consisting of semi-structured interviews. To fulfill the purpose of the study, six guardians of children with intellectual disability and/or autism were asked. We used thematic analysis to process the collected material and created themes and categories that we obtained through the compiled results. Result: The results show that guardians of children with intellectual disability and/or autism in many cases experience worry, stress and anxiety due to their child's extensive care needs in combination with the guardians' care responsibilities. In addition to the health and well-being aspect, the guardian's financial situation can also be negatively affected in many cases. This as the children's extensive care needs in some cases make it impossible for the guardian to work full-time at the same time as they must also find the time and energy to be fully responsible for the care of the children. Many guardians solve this by switching from full-time work to part-time work, which can result in a considerable loss of income with a large effect on the guardian's financial situation. A recurring experience in our results is that the guardians feel that the currently existing support does not meet their actual needs, that it takes too long to get the interventions granted and that the support therefore usually comes too late. Discussion: Our results show that guardians feel that it takes a long time before they can get the support and help they need. The results also show that even though guardians receive financial compensation, it is not enough to cover all the expenses it is supposed to cover. The results of the study also show that guardians are affected physically and psychologically by the responsibility of care and are in need of more support and help to cope with everyday life.

Elever som har intellektuell funktionsnedsättning är mindre delaktiga i skolaktiviteter jämfört med elever utan diagnos och de har ofta svårt att nå upp till skolans kunskapskrav. Det behövs bättre anpassningar och stöd i skolmiljön för att möta dessa elevers behov i skolan. Syftet äratt beskriva upplevelsen av behov av anpassning och stöd hos elever som går anpassad utbildning på gymnasial nivå samt undersöka hur individanpassade interventioner påverkar behovet och elevernas delaktighet i skolmiljön. Metoden som användes var mixad metod medinbäddad design. Sekundäranalys av data från 19 elever från ett tidigare forskningsprojekt genomfördes. Den kvantitativa datan sammanställdes deskriptivt och analyserades med Wilcoxons teckenrangtest. Den kvalitativa datan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att alla elever hade behov av anpassning och stöd i skolan vid forskningsprojektets start. Efter att eleverna fick ta del av individanpassade interventioner sjönk elevernas behov av anpassning och stöd i skolan vilket kan tolkas som att eleverna upplevde sig mer delaktiga i sin skolmiljö. Teknikstöd utgjorde en stor del av de individanpassade interventionerna. Eleverna hade både positiva och negativa upplevelser av användningen av teknikstöd i skolan. Slutsatsen är att individanpassade interventioner och teknikstöd kan minska behovet av stöd och anpassning samt öka känslan av delaktighet i skolmiljön för elever som har intellektuell funktionsnedsättning och som går en anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF. / Growing up with a disabled sibling can involve real challenges. Despite this, siblings of children with disabilities have been a forgotten group within social work. This study ́s aim was to investigate how adults describe their upbringing alongside a sibling with intellectual disabilities (IF). Focusing specifically on managing difficult situations and emotions that emerge in relation to the siblings' disability. Seven qualitative interviews were done with adults who grew up alongside an IF sibling. Results show that an upbringing alongside an IF sibling is both enriching and loving. Siblinghood involves certain responsibilities, sets of emotional worry and lack of engagement from parents. Strategies of coping/managing with difficult situations and emotions were identified. The findings were discussed in relation to the KASAM and Coping theories as well as against earlier research. The study shows that further research is needed on persons who grow up alongside an IF sibling.

Individer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller individer i behov av särskilda insatser vill i allt större utsträckning vara delaktiga och inkluderade i samhället samtidigt som röster höjs för att den arbetskraft som samhället förlorat genom den exkludering som fortfarande fortgår måste ses över (SKL, 2016). Studiens syfte var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller elever i behov av särskilda insatser själva beskriver och berättar om sina upplevelser av sina individuella möjligheter till lärande och utveckling inom ramen för “en skola för alla” och tanken om “det livslånga lärandet”. I studien problematiserades individens upplevelse av hur hen förberetts för mötet med arbetslivet och/eller eventuellt fortsatta studier. I studien har narrativ teori, metod  och analys använts då vi utgick från livsberättelser som intervjumetod. Studien har sin teoretiska förankring i Hammel, Magasi, Heinemann, Whiteneck, Bogner och Rodriguez (2008) aspekter om deltagandets värde. Resultatet visade att i intervjuerna med respondenterna med intellektuell funktionsnedsättning (IF)  framträder en subjektiv känsla av ett ofrivilligt utanförskap på flera plan, samtidigt som respondenterna beskrev att de är nöjda med var de är i livet idag. Resultatet visade även att delaktighet och inkludering är komplext då det bland annat inte finns något ramverk för vad en framgångsrik inkludering är (Malmqvist, 2016; Nilholm & Alm, 2010). Slutligen kan studien bidra till ökad förståelse för hur speciallärare och specialpedagoger kan arbeta för att ge individen ökad delaktighet och inflytande över sitt eget liv. Yrkesprofessionen behöver inte bara lyssna till, utan också bjuda in individen till delaktighet och skapa ett reellt utrymme där individen ges denna möjlighet.

No description available.

AbstractThe purpose of this study is to shed light on some teachers' image of, and thoughts about, different ways of using music as a pedagogical tool in primary special education, as well as the opportunities and challenges such a way of working entails. Based on the purpose, the following questions have been formulated:  What different ways of working with music as a pedagogical tool in the elementary special school come out through the teachers' statements? What possibilities emerge in the teachers' statements when it comes to using music as a pedagogical tool in teaching? What challenges emerge in the teachers' statements when it comes to using music as a pedagogical tool in teaching? The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews have been used as a method for data gathering. Within the framework of the study, six teachers with experience of working in special schools and with experience of using music to support students' learning, have been interviewed. The results have then been analyzed using thematic analysis, based on a socio-cultural perspective.  The results of the study shows that the teachers use music to support students' learning in several situations and in various ways. Music is used, for example, when teachers want to create routines or create opportunities for interaction between students. Music is also used as a way of expression and a tool for interaction. The results of the study shows that music is used to teach new concepts in both speech and writing, using song lyrics. The results also show that music can act as a trigger to make students want to communicate more. The results of the study show that music is used by the informants as a pedagogical tool to develop students' motor and theoretical abilities. The results of the study also highlight challenges such as limited time for co-planning between teachers, and between teachers and the student’s assistant. The lack of resources and students' dislike of music are other factors highlighted in the results as challenges in using music to support students' learning.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.

Previous studies show that different groups of people fall between the cracks and that is a problem in society. One of these groups that tend to fall between the cracks are people with intellectual disabilities, since the transition between school and occupation is especially hard for the targeted group. That’s why we, in this essay, have studied how Social services, The Swedish employment agency and the adapted high school works with young adults aged 18-25 with intellectual disability so that they will get an occupation and not fall between the cracks. We also have studied what consequences not having an occupation can give, according to the professionals working with the group. To study this, we used a qualitative method through semi structured interviews and vignette study. To analyze the empirics we’ve used the theory collaboration and previous studies. We interviewed three professionals from The Swedish employment agency, three professionals from adapted high school and two professionals from Social services. The conclusion was that there were a minimal risk that young adults with intellectual disability will fall between the cracks in the specific municipality because of a strong safety net. However, it appeared that the authorities had flaws in their way of working that could increase the risk of adults with intellectual disability falling between the cracks. We also found that adults with intellectual disability did experience consequences like mental health issues and financial vulnerability by not having an occupation.

Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning [IF] som grupp lever i en mycket ojämlik situation i förhållande till andra grupper i samhället. Många ungdomar med IF lever i ett utanförskap och forskning visar att det finns en ökad risk för normbrytande beteende för gruppen. På så vis är detta en klientgrupp som socialsekreterare möter i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare i en medelstor kommun arbetar med kriminella ungdomar som också har en IF. Studiens metod är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare samt en gruppledare. De vetenskapsteoretiska utgångspunkter studien grundar sig i är professionsteori samt samverkansteori. Intervjupersonerna hade en gemensam uppfattning om att arbetet med målgruppen är utmanande samt komplext. Både faktorer inom den egna verksamheten och utomstående faktorer skapade utmaningar för arbetet. Slutsatser som dras av den genomförda studien är att nuvarande insatser inte är anpassade efter målgruppens behov samt att kunskapen och samverkan kring gruppen behöver öka. Arbetet med målgruppen beskrivs vara komplext samtidigt som forskningen kring gruppen är bristande. Gruppen unga kriminella med intellektuell funktionsnedsättning måste uppmärksammas inom det sociala arbetet och forskningen för att skapa en mer gynnsam framtid både för målgruppen och de professionella som möter den / Juveniles with intellectual disability (ID) as a group live in an unequal situation in relation to other groups in society. Many juveniles with ID lives in isolation and research shows that there is an increased risk of norm-breaking behavior. In this way, it is a client group that social service workers meet in their work. This study aims to examine how social service workers in a medium-sized municipality work with criminal juveniles who have an ID. The method of the study is qualitative on the basis of semi-structured interviews with four social service workers and one group leader. The theoretical approaches of the study are professional theory and interplay theory. The interviewees had a common perception that working with the target group is challenging and complex, partly because of internal factors within the organization but also external factors. Conclusions that are being made are that current efforts are not well adjusted for the target group’s needs, as well as that the knowledge and interplay about the group needs to increase. Working with the target group is being described as complex and the scientific research about the group is lacking. Criminal juveniles with ID need to be acknowledged within social work and scientific research to create a more favorable future for the target group and the professionals who meet them

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID.  Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas of improvement in the care of people with ID. / Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och  - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättringsområden inom omvårdnad av personer med IF.