Syftet med den här studien var att belysa föräldrars perspektiv på bemötande från skola och samhälle när man har barn med autismspektrumtillstånd (AST). En kvalitativ metod användes och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer av 12 föräldrar till barn med AST. Hälften av barnen hade både AST och intellektuell funktionsnedsättning (IF). Med hjälp av dessa föräldrars berättelser och studier av tidigare forskning var förhoppningen att få större inblick i föräldrars erfarenheter och bidra till att öka kunskapen omkring föräldraskapet och relationen mellan föräldrar, skola och samhälle. Särskilt fokus lades på hur föräldrarna upplever förståelsen för sina barns och sina egna behov, samt vilka utmaningar de möter när barnet har en funktionsnedsättning. De övergripande teorier som användes var systemteori samt ett relationellt perspektiv för att beskriva barnet och familjen i ett sammanhang och deras relationer till omgivningen. Resultatet bekräftar i enlighet med vad tidigare forskning visat att kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättningen AST fortfarande är låg i skola och samhälle och många av respondenterna beskriver en skola och ett samhälle med bristande förståelse för barnens svårigheter och barnens och familjernas behov. I några fall med förödandekonsekvenser som följd. Slutsatsen är att detta är ett kunskapsområde som det är oerhört viktigt att fortsätta belysa.

Individanpassat missbruksarbete är grundläggande inom svensk missbruk- och beroendevård. Syftet med denna studie var att undersöka hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten arbetar med personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med alkoholmissbruk. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studien visade att missbrukshandläggare upplever arbetet med målgruppen som svårt och utmanande då de inte har stöd i de nationella riktlinjerna samt att bedömningsinstrument och insatser inte är anpassade för denna målgrupp. Bristerna gör att missbrukshandläggares egna erfarenheter samt individuella kunskaper om målgruppen avgör hur utformade insatserna blir för den enskilde klienten. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning, systemteori och stigmateorin. Studien indikerar att det finns behov av ytterligare forskning kring denna målgrupp. / Individualized addiction work is fundamental in Swedish addiction treatment. The purpose of the study was to investigate how addiction counsellors in the social services work with people with intellectual disabilities in combination with alcohol abuse. Six qualitative interviews were conducted with addiction counsellors in the social service. The interviews were analysed through a thematic analysis. The study showed that addiction counsellors experience working with the target group as difficult and challenging as they don´t have support in the national guidelines and that assessment instruments and interventions are not adapted for this target group. The shortcomings mean that addiction counsellors own experiences as well as individual knowledge of the target group determine how the interventions are designed for the individual client. The results have been discussed in relation to previous research, system theory and stigma theory. The study indicates that there is a need for further research on this target group.

One of the important tasks of the school is to provide students with the conditions to participate. Young people with intellectual disability have less favorable conditions for participation in physical activities than other peers. Physical activities can contribute to increased health and quality of life for these young people. The study aims to generate increased knowledge about students own experiences of participation in physical education and health-promoting physical activities. Research questions: What experiences and expectations of participation in health-promoting physical activities in physical education and in leisure time, students tell about? What factors in teaching and leisure appear to be central to creating the conditions for student participation in health-promoting physical activities? In order to gain increased knowledge about students' own experiences of participation, qualitative interviews were chosen as the survey method. Six individual interviews were conducted, transcribed and analyzed based on a narrative approach and the questions were designed based on a participation model, with six aspects of participation. The results of the study are presented through six different narratives based on the participation aspects, and were also analyzed based on them, and even the Sense of coherence theory. The study's results indicate that the students experience good participation in physical education and experience physical activities as fun and meaningful even outside school. This compared with less participation and meaningfulness earlier in compulsory school. The students now experience interaction, that they are accepted and have equal relationships with other young people in the group. Students get to experience, recognition through positive encouragement, responsiveness to their needs from the teacher. They experience a varied teaching content that is comprehensible and manageable and which they can influence. Central to the participation is an accessible teaching in physical education that meets students together and have the conditions to develop an engagemen / En av skolans viktigaste uppgifter är att ge elever förutsättningar att vara delaktiga i undervisningen och samhällslivet. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har mindre goda förutsättningar till delaktighet i fysiska aktiviteter än andra jämnåriga. Fysiska aktiviteter kan bidra till en ökad hälsa och livskvalitet för dessa ungdomar. Studien avser att generera en ökad kunskap kring elevers egna upplevelser av delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan och hälsofrämjande fysiska aktiviteter. Frågeställningar: Vilka upplevelser och förväntningar av delaktighet i hälsofrämjande fysiska aktiviteter i ämnet idrott och hälsa och på fritiden, berättar elever om? Vilka faktorer framstår som centrala för att skapa förutsättningar för elevers delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan och i fysiska aktiviteter på fritiden? För att få en ökad kunskap om elevers egna upplevelser av delaktighet valdes kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Sex individuella intervjuer genomfördes, transkriberades och analyserades utifrån ett narrativt förhållningssätt och frågorna är utformade utifrån SPSM:s delaktighetsmodell med sex aspekter av delaktighet. Studiens resultat presenteras i form av berättelser vilka utarbetats utifrån delaktighetsmodellen. Berättelserna analyserades även utifrån denna samt teorin KASAM. Studiens resultat pekar på att eleverna upplever en god delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan i jämförelse med en mindre upplevd delaktighet tidigare under grundskolan. Eleverna upplever samhandling, att de är accepterade och har jämlika relationer med andra ungdomar i gruppen. Eleverna får uppleva erkännande genom positiv uppmuntran, lyhördhet för deras behov från läraren. De upplever ett varierat undervisningsinnehåll som är begripligt och hanterbart utifrån elevernas förutsättningar och som de kan påverka. Centralt för delaktigheten är en tillgänglig undervisning i ämnet idrott och hälsa som bemöter och utvecklar elever på ett sätt så att de på egen hand och tillsammans med andra får förutsättningar att utveckla ett engagemang. Ett engagemang som i sin tur gör att eleverna förhoppningsvis upplever en meningsfullhet i att vara delaktiga i fysiska aktiviteter även på fritiden.

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har de som tillhör personkrets 1 eller 2 rätt till insatsen daglig verksamhet. Av samtliga tio insatser enligt LSS är daglig verksamhet vanligast. De övergripande målen med daglig verksamhet är meningsfull sysselsättning, delaktighet i samhället, stärka individens självbestämmande och att brukaren ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Trots stora framsteg i funktionshinderpolitiken visar forskning att dessa mål kan vara svåra att uppfylla och att dessa människor ännu marginaliseras. Syftet med denna studie är att förstå och öka kunskapen om hur personal inom daglig verksamhet arbetar för att möta brukares individuella behov. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal på åtta olika dagliga verksamheter i Stockholms stad. För att analysera resultatet utgick vi från teori om empowerment och paternalism. Vi identifierade tre huvudteman under kodningen; Lära känna brukaren, Genomförandeplan och Vems behov styr som presentationen av resultatet sorterats efter. Resultatet visade att daglig verksamhet är ett forum där personer med intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet kan få sina individuella behov tillgodosedda om rätt förutsättningar ges. Vi identifierade att personal stöter på hinder för att kunna tillgodose brukarens individuella behov som vanligtvis är av organisatorisk karaktär. Det är felaktiga nivåbedömningar, brist på ekonomiska resurser, handledning och vidareutbildning samt lokaler som inte var anpassade för brukarna. Vidare fann vi att det finns stora utmaningar med att kommunicera med personer som har kognitiva svårigheter varför det är av vikt att personal har tillgång till olika kommunikativa hjälpmedel samt kunskap för att använda dessa. För att kartlägga individuella behov använder personal olika verktyg men den huvudsakliga och centrala som vi fann var genomförandeplanen. I denna studie kommer vi beskriva närmare om personalens arbetssätt, möjligheter och dess utmaningar för att möta individuella behov som visat sig vara mycket komplext. / According to the Swedish act concerning support and service for people with certain functional impairment (LSS) those who meet the criteria 1 or 2 specified by the act have the right to daily activity centres. Of all ten initiatives according to LSS, daily activity centres are most common. The overall goals of daily activity centres are meaningful activities, community participation, strengthening the individual's self-determination and ensuring that the user is guaranteed good living conditions. Despite major advances in disability policy, research shows that these goals can be difficult to achieve and that these people are still marginalized.  The purpose of this study is to understand and increase the knowledge of how staff in daily activity centres work to meet users' individual needs. The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with staff at eight daily activity centres in Stockholm. We used the theory of empowerment and paternalism to analyse our results. We identified three main themes during coding; Get to know the user, Implementation plan and Whose needs is in control? by which the presentation of the results is sorted. The result showed that daily activity centres is a forum where people with intellectual disabilities have the opportunity to get their individual needs met if given the right conditions. We identified that staff encounter barriers to being able to meet the user's individual needs, which are usually of an organizational nature. There are incorrect level assessments, a lack of financial resources, guidance and further education as well as facilities that were not adapted for the users. Furthermore, we found that there are major challenges in communicating with people who have cognitive difficulties, which is why it is important that staff have access to various communication aids and knowledge to use them. To identify individual needs, staff use different tools, but the main and central one we found was the implementation plan. In this study, we will describe in more detail about the staff's way of working, opportunities and its challenges in meeting individual needs that have proved very complex.

Formativ bedömning har successivt implementerats i den svenska skolan. För att eleverna ska få möjlighet att gå vidare i sitt lärande och sin utveckling är vikten av kontinuerlig bedömning av kunskaper stor. Tidigare forskning har påvisat att bedömning inom grundsärskolan är ett utvecklingsområde, vilket föranledde att studien riktades mot en beskrivning och analys av lärares arbete med formativ bedömning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden samt belysa deras upplevelser om styrkor och utvecklingsområden. Semistrukturerade intervjuer med åtta lärare utfördes. Studien har en hermeneutisk kvalitativ metodansats, där induktivt och deduktivt angreppssätt kombinerats. Vid analys har sociokulturell teori med fokus på den proximala utvecklingszonen och den formativa bedömningens nyckelstrategier använts som redskap. Meningskoncentrering har använts vid bearbetning av data. Resultatet visade på att formativ bedömning användes aktivt och hade elevernas progression i fokus. Nyckelstrategierna var framträdande i lärarnas arbete och ett flertal teman framkom. Styrkor som ringades in vid bedömningsfrågorna var sociokulturellt lärande i kollegiala sammanhang och vid undervisningen, samverkan med vårdnadshavare och entydlig dokumentation. Utvecklingsområden som framträdde var förutsättningar för kollegialt lärande och fortbildning, betydelsen av gemensamma bedömningsunderlag, kommunikation med elever kring formativ bedömning och forskning inom grundsärskolans verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares föreställningar om undervisning av elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i förskoleklass och i år 7-9. I vår strävan efter att förstå och studera föreställningar har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Sammantaget har tolv semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamlade data har presenterats under lämplig temarubrik med tillhörande underrubrik och analys har sedan gjorts med stöd av det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperpektivet. Resultatet visade hur lärares kompetens, erfarenheter och inställning påverkar deras upplevelse av att undervisa elever med IF och hur vitt skilda upplevelserna kan vara. Vidare framkom i studien vad lärare ser som viktigt att tänka på i undervisning samt hur många lärare ser grundsärskolan som den plats där elever med IF får en undervisning anpassad efter deras behov. Betydelsen av stöd till lärare framträdde tydligt, därmed även speciallärarens/specialpedagogens betydelse för lyckad integrering eller inkludering av elever med IF. Inkluderingstanken måste synas i beslut, organisation och resursfördelning för att god undervisning och omsorg ska kunna existera.

Bakgrund Relaterat till en förbättrad medicinsk sjukvård beräknas 22 procent av världens befolkning år 2050 vara 60 år eller äldre vilket innebär en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Personer över 65 år har en ökad risk att utveckla demens och 2030 beräknas miljontals människor ha någon form av demensdiagnos. Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med resterande befolkning. Symtomen på demens beter sig annorlunda hos personer med någon form av intellektuell funktionsnedsättning vilket försvårar diagnostiseringen och flertalet symtom missas. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter av att vårda personer med intellektuella funktionsnedsättningar och demens. Metod Vald design var en litteraturöversikt, sammansatt av 17 kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005-2020 granskade utifrån bedömningsmall tillhandahållen av Sophiahemmets Högskola. Artikelsökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO samt manuell sökning. Den insamlade datan analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) modell för dataanalys. Resultat Resultatet delades in i tre teman Sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter samt attityd och bemötande, Sjuksköterskor och omvårdnadsteamets behov av utökad utbildning samt Personcentrerad vård och tre subteman Omvårdnadens fysiska och psykiska påverkan på omvårdnadsteamet, Bristande resurser, kunskap och information inom omvårdnadsteamet samt Dementia Care Mapping - Ett omvårdnadsverktyg för demens och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade på att sjuksköterskor och personal inom omvårdnadsteamet hade erfarenheter i varierande grad inom omvårdnad av personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Slutsats Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskorna och omvårdnadsteamet var varierande och att endast ett fåtal sjuksköterskor upplevde sig ha erfarenheterna som krävdes för att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Resultatet visade även att behovet av ökad utbildning och kunskap ansågs vara överhängande för att kunna garantera god vård. / Background Related to improved medical care, 20 percent of the world's population is estimated to be 60 years of age or older by 2050. This means an increased burden on accessible health care. People over the age of 65 have an increased risk of developing dementia and by 2030 millions of people are considered to have a dementia diagnosis. People with intellectual disabilities are twice as likely to develop dementia compared to the remaining population. The symptoms of dementia are expressed differently in people with some kind of intellectual disability, which complicates the diagnosis and results in symptoms being overlooked. Aim The aim was to illustrate nurses and nursing staff's experiences of caring for people with intellectual disabilities and dementia. Method A literature review based on 17 articles of quantitative and qualitative design, published between 2005-2020 and quality assessed to ensure the article¶s scientific quality. The article search was performed using the scientific databases Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO as well as a manual search. The collected data was analyzed with the support of Whittemore and Knafl's (2005) model for data analysis. Results The collected results were divided into three themes Nurses' and nursing sWaff¶s experiences, attitudes and treatment, Nurses' and nursing staffs need for increased education and Person-centered care. The three subthemes were The physical and psychological impact of nursing on the nursing staff, Lack of resources, knowledge and information within the nursing staff and Dementia Care Mapping - A nursing tool for dementia and intellectual disability. The results showed that nurses and nursing staff had varying degrees of experience in caring for people with intellectual disabilities and dementia. Conclusions The results showed that the knowledge within the nursing staff varied and that only a few nurses felt that they had the experience required to be able to care for people with intellectual disabilities and dementia. The results also illustrated that the need for increased education and knowledge was considered to be essential to ensure good care.

Bakgrund: I Sverige är det många människor med någon typ av funktionsnedsättning som varje år får insatser via LSS. År 2021 gick 6386 stycken insatser till barn mellan 0-12 år och 23362 stycken till barn och unga mellan 13-22 år. I och med detta är det en mängd vårdnadshavare i Sverige som lever med ett eller flera barn med funktionsnedsättning och insatser från LSS. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur vårdnadshavare till barn som omfattas av personkrets ett i LSS, upplever insatser kopplat till sitt eget mående och vardag. Med insatser syftar jag i den här uppsatsen på avlastning i form av avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt lov (LSS, 9§). Syftet är också att lyfta de närstående, i det här fallet vårdnadshavare, och undersöka deras perspektiv samt ge dem en röst och möjlighet att berätta om sina egna känslor kopplat till insatserna. Metod: Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie då jag vill ge möjlighet för mina respondenter att utveckla sina svar. Jag har intervjuat fem vårdnadshavare. Jag har använt mig av teorin om socialt stöd samt The stress process model och analyserat materialet med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Respondenterna beskriver att det finns både positiva och negativa aspekter i de här insatserna. De negativa aspekterna är ett problem och kan resultera i att färre vårdnadshavare söker hjälp från samhället.  Diskussion: Studien visar bland annat på brister när det kommer till hur några LSS insatser är utformade och de kräver att familjen själva hittar en lösning som fungerar för dem. / Background: In Sweden many people with some kind of disability are granted help from The National Disability Act (LSS) every year. In 2021 6386 of the services went to children between the ages of 0-12, and 23362 of the services was given to children in the ages of 13-22 years. Because of this there are a number of caregivers in Sweden who live with one or more children with disability/disabilities who is given services from LSS.  Purpose: The purpose of this study is to explore how the caregivers experience the services of service at home, short time stay away from home for the child and short time supervision after school and on school holidays for children over 12 in the context of their own lives. The aim is also to raise the voices of the child’s caregivers and give them the opportunity to express their experience of help from LSS.  Method: The method I have used is a qualitative interview study. I wanted my study participants to have the opportunity to expand their answers. I have interviewed five caregivers. I have used The stress process model and Social support theory as theory in this study and analysed the data with the thematic analysis method.  Results: is confirmed by my participants that it is both positive and negative aspects in this type of services. The negative aspects are a problem and my result in less caregivers seeks help from the society. Discussion: My study shows gaps when it comes to how some contributions are designed and how they require the family to find their own solutions.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och uppfattningar som vuxna syskon har kring ett omsorgsansvar för ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med vuxna personer som vuxit upp tillsammans med ett syskon med IF. Materialet har bearbetats utifrån tematisk analys där resultatet har diskuterats i relation till systemteori, rollteori samt tidigare forskning. Resultatet visar att erfarenheten att växa upp med ett syskon med IF är mestadels positiva och påvisar starka familjeband. Begreppet omsorgsansvar definierades i studien, samt att det visade sig att ansvaret för syskonen förändras i takt med att de växte upp och behoven förändrades. Studien visar att ytterligare forskning bör fokusera på att utveckla stöd för en bra övergång gällande omsorgsansvar från föräldrar till de vuxna syskonen. / The aim of this study was to investigate what thoughts and perceptions adult siblings have about caregiving responsibility for a sibling with an intellectual disability (ID). The empirical material has been obtained through six semistructured interviews with adults who have grown up with a sibling with ID. The material has been processed based on thematic analysis where the results have been discussed in relation to systems theory, role theory and existing research. The results indicate that the experience of growing up with a sibling with ID is mostly positive and shows strong family relationships. The definition of the concept of caregiving responsibility was defined in the study, and it turned out that the resoponsibility of their siblings changed as they grew up and as such, their needs in means of care. The study indicates that further research should focus on developing support for a positive transition of caregiving responsibilities from parents to adult siblings

Studien syftar till att undersöka hur lärare i grundsärskolans ämnesområde kommunikation undervisar och vilka läromedel/modeller lärarna använder. Frågeställningen lyder: - Hur beskriver lärare undervisningen ämnesområdet kommunikation?  - Vilka läromedel/modeller använder lärarna i grundsärskolan för undervisning i ämnesområdet kommunikation?  Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskiji,1978) där språk, kommunikation och interaktion med andra är grunden för lärande. Studien antar också ett didaktiskt perspektiv som stöd där lärarens undervisning i grundsärskolans ämnesområde kommunikation är central. Didaktiska frågorna vad/innehåll samt undervisning/hur skapar ett ramverk i sorteringen av intervjudata.Studien använder kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer. Fem ämnesområdeslärare i fyra olika kommuner deltar i studien. Studien har ett målstyrt (Bryman, 2018) urval av informanter som är verksamma i olika kommuner för att få en vidare bild av hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att lärarna använder eleven och kursplanen som stöd i utformningen av undervisningen. Eleven har ett starkt inflytande i skapandet av undervisningen som kan utövas enskilt eller i grupp. Undervisningen lärarna använder – hur de undervisar - är träning i AKK, meningsfulla vardagsaktiviteter, rutiner/strukturer för att skapa kommunikativa mönster Olika läromedel som återkommer är böcker, bokstäver, digitala hjälpmedel som smartboard, Ipad samt olika kommunikationsmodeller som är individuellt anpassade. Upplevelser anpassade efter eleven använder samtliga lärare, upplevelserna kan vara utflykt till skogen eller enkla sinnesupplevelser. Undervisningen har även olika förutsättningar organisatoriskt vilket bidrar till hur undervisningen utformas, exempelvis beroende på andra professioner och samverkansformer. Resultatet visar även att lärarna använder olika schemastrukturer som påverkar val av läromedlen och undervisning. / The study aims to investigate how teachers in the special need school's teach ​​communication and which teaching aids/models the teachers use. The question is: - How do teachers describe teaching ​​communication?- Which teaching aids/models do the teachers in special needs school use for teaching​​ communication? The study leans towards the socio-cultural perspective (Vygotskiji, 1978) where language, communication and interaction with others are the basis for learning. The study also adopts a didactic perspective as support where the teacher's teaching in the special needs school's ​​communication is central. The didactic questions what and how create a framework for sorting interview data.The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. Five special needs teachers in four different municipalities participate in the study. The study has a goal-directed (Bryman, 2018) selection of informants who are active in different municipalities in order to get a broader picture of teaching.The results show that the teachers use the student and the curriculum as support in the design of teaching. The student has a strong influence on the design of the teaching which can be practiced individually or in groups. The teaching the teachers use is training in AKK, meaningful everyday activities, routines/structures for creating communicative patterns, books, letters, digital aids such as smartboards, iPads and various communication models that are individually adapted. Experiences adapted to the student are used by all teachers, the experiences can be trips to the forest or simple sensory experiences. The teaching also has different organizational prerequisites, which contributes to how the teaching is designed, for example depending on other professions and forms of collaboration. The results also show that the teachers use different schedule structures that influence the choice of teaching materials and teaching.