The area of Järvafältet in the northern parts of Stockholm is one of the many large-scale investments into Swedish residency executed in the 60’s and 70’s, and which got the name Miljonprogrammet. Not until today these buildings have been restored, and frustration has been brewing in these areas for some time. Järvadialogen is the name of a communication program connected to the housing restoration in the area of Husby, which is a part of Järvafältet, and functions as a promotional and informational dialogue between residents in the area and those responsible for the communication program. The cultural diversity in the area of Husby is significant, and with theories on intercultural communication, change communication and power we study the performed communicative process and the manner in which it is received. How is the communication program Järvadialogen shaped and performed, and how are the messages sent received and interpreted? This following study looks at how the communication program Järvadialogen is designed and carried out, as well as how the communication is received. It questions what happens to the opinions? and by performing an extensive text analysis complemented by personal interviews along with group interviews the study explores both sender and receiver perspectives. Methods and theories bring to light the importance of building a relationship among sender and receiver, power relations and change communication. Cultural aspects are evaluated and criticized in regards to communication performance, and more specifically this study shows that the existing frustration in connection to the communication program in Husby is not a result of miscommunication, but of a sense of exclusion, which originates in socio- and economic differences. / Dagens Sverige präglas av en ökad mångfald där samhällsdebatten allt oftare behandlar frågor om integration, segregation och utanförskap. I samband med upprustningen av miljonprogrammen, Järvalyftet, Vision Järva 2030, har Järvadialogen uppkommit som kommunikationsinsats. Kritik har dock riktats mot kommunikationsarbetet relaterat till upprustningen av Järvaområdet. Vi vill därför analysera hur förändringen kommunicerats till de boende på Järva i relation till upprustningsprojektet Järvalyftet. Vår studies frågeställning är: Hur har Järvadialogens kommunikationsgenomförande sett ut och mottagits bland boende i Husby? Med hjälp av teorier inom interkulturell kommunikation och strategisk kommunikation analyserar vi textmaterial som distribuerats i olika forum med koppling till dialogen, samt analyserar genomförda intervjuer med boende och ansvariga för Järvadialogen. Resultatet av detta har blivit en studie i hur ett dialogarbete i en förändringsprocess sett ut och upplevts, samt hur man arbetat med det i detta mångkulturella Husby. Slutligen ser vi att den kritik som riktats mot Järvadialogen som kommunikationsinsats inte har sin grund i bristande kommunikationsarbete, ett aktivt relationsarbete har skett med fokus på lokalförankring i området. Vi ser snarare att det bristande kommunikationsarbete kommer från ansvariga politiker då många boende idag vänder sig till Svenska Bostäder för att få svar på exempelvis frågor gällande skolan och brottslighet i området. Återkoppling från politikerhåll avseende samhällsfrågor och hur de åtgärdas har varit bristfällig och därför bidragande faktor till den kritik Järvadialogen fått.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur. Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information. Shannon och Weavers modell är också alltför tekniskt inriktad, medan Newcombs modell beskriver kommunikationen som en social företeelse.

In the light of the increasing globalization and immigration to Sweden, this thesis examines how the employees at Swedish NGO’s perceive the intercultural dialog with immigrants. The NGO’s are recognized as an important part in the ongoing work of integration. At the same time the employees often have a very limited formal education within the communication field and the NGO’s often lack a communications officer and a communications section. These employees are the ones that in their daily work meet the immigrants and are expected to help the immigrants integrate, meet swedes and learn the language. Using theories within the field of intercultural communication and intercultural communication competence, this thesis has examined how three employees at three NGO’s in Lund perceive the intercultural dialog with immigrants. The conclusions drawn are that the dialog is not perceived as intercultural at all, but as interpersonal, with more emphasis placed on the personality and no importance at all on cultural differences. Knowledge of Swedish and to have enough time to communicate are perceived as of great importance for the dialog. The context in which the dialogs take place seems to be crucial for how the dialog is perceived.

Denna uppsats ämnar studera en interkulturell förhandling mellan två parter från Sverige respektive Tanzania. Ur ett retoriskt perspektiv undersöks hur förhandlingsparterna, i denna specifika förhandling, följer Hellspongs interkulturella förhandlingsideal respektive inte, utifrån en analys av attityd och actio. Intressanta sekvenser väljs ut som visar parternas utmärkande drag som sedan transkriberas och analyseras. Slutsatserna visas sedan genom analysens helhet.Resultatet blev att vid de olika förhandlingspunkterna började oftast den part yttra sig som upplevde en viss irritation över att något inte fungerat. Därefter fördes en diskussion om förhandlingspunkten som ledde till att någon eller några av delegaterna var extra uppmärksamma på den interkulturella kommunikationen vilket i sin tur ledde till en rörlighet hos individerna till att se förhandlingsärendet ur ett nytt perspektiv. Därmed kunde parterna finna nya nämnare i problematiken som kunde mynna ut i en ömsesidig förståelse och en eventuell förändrad överenskommelse.

I Sverige ökar antalet nyanlända människor som ska etablera sig i det svenska samhället. Sysselsättning och deltagande på den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara grundläggande för att integrering av nyanlända ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt är Arbetsförmedlingen en av de allra första myndigheterna som en nyanländ möter i Sverige. Studien har därmed avsett att undersöka Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete med syfte att bringa klarhet kring hur en svensk myndighet arbetar gentemot dess multikulturella befolkning. Myndighetens kommunikationsarbete har studerats utifrån begreppet interkulturell kommunikation inom organisationer och studien bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer och en gruppintervju med anställda vid Arbetsförmedlingen.     Resultatet av studien visar att myndigheten i högsta grad arbetar med interkulturell kommunikation gentemot deras nyanlända medborgare, samtidigt som många hinder försvårar myndighetens kommunikationsarbete. Språket är den främsta svårigheten, där tolkens roll blir oerhört viktig och antingen hjälper eller stjälper kommunikationen. Samtidigt bidrar många andra orsaker, så som svagt förtroende för myndigheter, traumatiserade människor eller bristande resurser till att myndigheten inte kan utföra sitt kommunikativa arbete på bästa sätt. / In Sweden, the numbers of immigrants are constantly increasing. Participation at the Swedish labour market is crucial when it comes to a successful establishment for the newcomers. Arbetsförmedlingen (the Swedish labour authority), is also one of the first authorities a newcomer encounters once in Sweden. With this in consideration, this study was designed to investigate the intercultural communication work at Arbetsförmedlingen with the aim to bring clarity around how a Swedish authority works toward its growing multicultural population. We have studied Arbetsförmedlingens communicational work based on the concept of intercultural communication within organizations. The study is based on four semi-structured interviews and one group interview with employees at Arbetsförmedlingen.   The result of the study shows that the government authority works with intercultural communication towards their newcomers on a high level but obstacles in the intercultural communication hamper the communicational efforts. Language barriers are seen as the main difficulty, and the interpreter’s role becomes extremely important and can either help or hinder the communication. At the same time, many other difficulties are contributing to communicational problems for the authority. Lack of trust in authorities, traumatized people and lack of resources hinders the authority to achieve a truly good intercultural communication.

<p> </p><p>In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.</p><p>The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work.</p><p>Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement.</p><p>According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts.</p><p> </p> / <p> </p><p>I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin.</p><p>Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete.</p><p>Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete.</p><p>Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.</p><p> </p>

BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.

<p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.</p><p>Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder. Vi menar vidare att affärsvärldens gränser tenderar att suddas ut.</p><p>Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att genomföra en observation för att på så sätt öka insynen i själva samspelet. Vidare vore det intressant att studera hur ledarens självbild påverkas av mötet med andra kulturer, tar han med sig jobbet hem?</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi vill med denna uppsats bidra med fördjupad kunskap om begrepp som ledarskap, kultur och interkulturell kommunikation. Vår förhoppning är att ledare verksamma över nationsgränser ska finna denna studie givande.</p><p>Nyckelord: Ledarskap, kultur, kommunikation, interkulturell kommunikation, modernt, situationsanpassat ledarskap.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to determine if, and how, the Swedish leader adapts its leadership skills when confronted by other cultures. The interest is to examine the leader’s opinions and reflections about other cultures, and how their intercultural experience influences their job performance and them as human beings.</p><p>Method: The approach of this thesis is from a qualitative analytical point of view, three interviews helped to lay the foundation of the empirical material. Literature and articles have been collected and reviewed within the areas of leadership, culture, and communication in order to gather the facts needed for the theoretical references.</p><p>Result & Conclusion: Our discoveries have led us to conclude that a leader across borders requires adaptation and embracement of other cultures. The interaction within cultures differ greatly in certain areas, therefore it is of importance to be educated about the differences. This justifies how the borders within the world of business tend to evaporate.</p><p>Suggestion for future research: It would be interesting to conclude this study through an observational approach to highlight the area of interaction within cultures. Another interesting factor to analyze is to examine how the leader distinguishes between home and personal life with these influences.</p><p>Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to contribute a deeper knowledge about terms such as leadership, culture, and intercultural communication. We believe that leaders across borders will find this study extremely rewarding.</p><p>Key words: Leadership, culture, communication, intercultural communication, modern,</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person. Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder. Vi menar vidare att affärsvärldens gränser tenderar att suddas ut. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att genomföra en observation för att på så sätt öka insynen i själva samspelet. Vidare vore det intressant att studera hur ledarens självbild påverkas av mötet med andra kulturer, tar han med sig jobbet hem? Uppsatsens bidrag: Vi vill med denna uppsats bidra med fördjupad kunskap om begrepp som ledarskap, kultur och interkulturell kommunikation. Vår förhoppning är att ledare verksamma över nationsgränser ska finna denna studie givande. Nyckelord: Ledarskap, kultur, kommunikation, interkulturell kommunikation, modernt, situationsanpassat ledarskap. / Aim: The purpose of this thesis is to determine if, and how, the Swedish leader adapts its leadership skills when confronted by other cultures. The interest is to examine the leader’s opinions and reflections about other cultures, and how their intercultural experience influences their job performance and them as human beings. Method: The approach of this thesis is from a qualitative analytical point of view, three interviews helped to lay the foundation of the empirical material. Literature and articles have been collected and reviewed within the areas of leadership, culture, and communication in order to gather the facts needed for the theoretical references. Result &amp; Conclusion: Our discoveries have led us to conclude that a leader across borders requires adaptation and embracement of other cultures. The interaction within cultures differ greatly in certain areas, therefore it is of importance to be educated about the differences. This justifies how the borders within the world of business tend to evaporate. Suggestion for future research: It would be interesting to conclude this study through an observational approach to highlight the area of interaction within cultures. Another interesting factor to analyze is to examine how the leader distinguishes between home and personal life with these influences. Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to contribute a deeper knowledge about terms such as leadership, culture, and intercultural communication. We believe that leaders across borders will find this study extremely rewarding. Key words: Leadership, culture, communication, intercultural communication, modern,

Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är. / Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.