In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries. The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work. Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement. According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts. / I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin. Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete. Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete. Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.

<p>Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är.</p> / <p>Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.</p>

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget. Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.

Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle vilket avspeglas i vården. Den interkulturella kommunikationen inom sjukvården kan vara utmanande för sjukvårdspersonalen speciellt när det kommer till smärtlindring. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av interkulturell kommunikation vid postoperativ smärtlindring. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Den manifesta analysen resulterade i fem huvudkategorier. Intervjuerna visar att språk och språkförbistring är faktor som kan påverka smärtskattning och smärtlindringen på postoperativa avdelningar. Andra erfarenheter är att kulturella uttryck vid smärta, fördomar och tidsbrist kan komplicera smärtlindringen ytterligare. Slutsats: Flera faktorer samverkar för att specialistsjuksköterskor upplever interkulturell kommunikation vid smärtlindring som extra utmanande och svårt. Att använda sig av smärtskalor är komplicerat utan gemensamt språk men andra strategier används för att bedöma patientens smärta. Det kan vara svårt att öppna upp för samtal på arbetsplatsen av rädsla eller oro att bli betraktad som främlingsfientlig men det finns ett behov av att diskutera skillnader och svårigheter för att ge patienter en mer personcentrerad vård.

In May 2010 the plans for Malmö’s new Concert Hall, Conference Centre and Hotel were announced publically. The purpose of this thesis was to present strategy for communication in order to gain approval for the new concert and conference center from the inhabitants inMalmö and to incorporate the use of it in their everyday life. Material from the receiver’s as well as the sender’s perspective has been collected from qualitative interviews. Through group interviews we have investigated the general consensus of the inhabitants of Malmö regarding the investment, placing, offered events, expectations as well as how they collected information. We have interviewed two persons from the expert group working with the project, in order to define a target group for the communication work and to formulate a concrete message. Finally, we have interviewed a person at Uppsala Konsert Kongress, to collect his conclusions and perspective from the communication processes surrounding the opening. The material has been evaluated continuously and analyzed  in relation to theories such as the Agenda Setting theory and Rogers’ Diffusion of innovations, explaining how individuals in a society react to an innovation. Our collected data has been put in relation to these theories, complemented by earlier research about image building and communication planning. Our analysis has given us a number of important values that will be vital in the communication process. The sender has to emphasize the variation in the events they offer to the public, as well as the fact that the centre will be a place for people to meet and exchange cultural values. The receivers also wish for these aspects. The target-group consists of all the inhabitants in Malmö, and has a wide diversity which puts pressure on the communicator to adjust message and communication channels according to the composition of the city. As a result of our research we present a strategy for effective communication actions, including the importance of face-to-face communication, feedback and media relations.

<p>In May 2010 the plans for Malmö’s new Concert Hall, Conference Centre and Hotel were announced publically. The purpose of this thesis was to present strategy for communication in order to gain approval for the new concert and conference center from the inhabitants inMalmö and to incorporate the use of it in their everyday life.</p><p>Material from the receiver’s as well as the sender’s perspective has been collected from qualitative interviews. Through group interviews we have investigated the general consensus of the inhabitants of Malmö regarding the investment, placing, offered events, expectations as well as how they collected information. We have interviewed two persons from the expert group working with the project, in order to define a target group for the communication work and to formulate a concrete message. Finally, we have interviewed a person at Uppsala Konsert Kongress, to collect his conclusions and perspective from the communication processes surrounding the opening.</p><p>The material has been evaluated continuously and analyzed  in relation to theories such as the Agenda Setting theory and Rogers’ Diffusion of innovations, explaining how individuals in a society react to an innovation. Our collected data has been put in relation to these theories, complemented by earlier research about image building and communication planning.</p><p>Our analysis has given us a number of important values that will be vital in the communication process. The sender has to emphasize the variation in the events they offer to the public, as well as the fact that the centre will be a place for people to meet and exchange cultural values. The receivers also wish for these aspects. The target-group consists of all the inhabitants in Malmö, and has a wide diversity which puts pressure on the communicator to adjust message and communication channels according to the composition of the city.</p><p>As a result of our research we present a strategy for effective communication actions, including the importance of face-to-face communication, feedback and media relations.</p>

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial. Resultatet visar att ett informationsmaterial om hur man använder tvättstugan inte kan förväntas påverka negativa beteenden i någon stor utsträckning och bör därför kombineras med andra åtgärder för att uppnå en nivå av påverkan som kan leda till beteendeförändring. / The purpose of this study is to develop a proposal for how information about the laundry room can be designed so that even immigrants with limited or no skills in the Swedish language can read and understand. The study will also seek answers to whether such information can affect the negative behaviors associated with the use of common laundry rooms, and to what degree. This is because the information material is meant to help prevent misuse of the equipment, and lack of consideration for the rules in the laundry. The empirical basis consists primarily of problem seeking interviews conducted with both residents and employees of Kommunfastigheter in Eskilstuna. The interviews show that there are many problems in the common laundry rooms, and there are signs that there may be a need for more appropriate information. The results show that information about how to use the laundry room cannot be expected to affect the negative behaviors to any large extent, and should therefore be combined with other measures in order to achieve a level of influence that can lead to behavioral change.

The neighboring towns of Haparanda and Tornio are divided by the border between Finland and Sweden in the southern part of the Torne River. The two cities have worked closely together for the past decades and have in recent times virtually “grown together”. In recent years the cities have arranged a joint new year’s celebration called Happy New Twice. The purpose of this thesis is to study potential challenges that arose during the planning and execution of Happy New Twice 2019; and if intercultural challenges can have an effect on the interaction across the border. The empirical material is based on three semi-structured interviews that later were transcribed and analyzed using thematic analysis. To examine the participants’ experiences working with Happy New Twice, the theoretical framework of this thesis is drawn from the approach of Nederveen Pieterse’s theory Globalization as Hybridization, Iben Jensen’s analytical tools for intercultural communication, Jarosław Jańczak’s studies on town twinning in Europe and Philip Kotler’s marketing theory place branding. The results show that while the interaction across borders is working fine between the two cities, there are still challenges with joint events, such as Happy New Twice. Even though Happy New Twice is a popular event, it can be difficult to make the event feel mutually acknowledging of both cities. There are also external factors such as the time difference and the covid-19 pandemic that can affect events like Happy New Twice in the future. Despite these challenges, HaparandaTornio has used the multiculturalism of the area in a positive aspect and the cities have been able to use it as part of their place branding.

This study explores the elements that can or must be changed in a film or television series for it to be successfully adapted and translated into other languages, in order to be accepted and understood by other cultures. By conducting two focus groups and individual interviews with experts in the matter, this study demonstrates that film and television can be an intercultural communication tool that serves as a bridge between different cultures, breaking the barriers and providing an understanding of one another’s norms. Moreover, creating a clear perception of a culture in either an educational or entertaining manner. / Denna studie utforskar de element som kan eller måste ändras i en film eller tv-serie för att den ska kunna anpassas och översättas till andra språk, för att accepteras och förstås av andra kulturer. Genom att genomföra två fokusgrupper och individuella intervjuer med experter på området visar denna studie att film och tv kan vara ett interkulturellt kommunikationsverktyg som fungerar som en bro mellan olika kulturer, bryter barriärerna och ger förståelse för varandras normer. Dessutom skapa en tydlig uppfattning om en kultur på antingen ett pedagogiskt eller underhållande sätt.

As sustainability becomes a pressing issue, companies are increasingly adopting green advertising strategies to promote their products and increase consumer awareness. However, the effectiveness of these advertisements across different cultural backgrounds are often overlooked. In light of this, the research addresses two questions: (1) What are the characteristics of successful green advertisements in Japan and Sweden? and (2) How should Japanese and Swedish companies in the automobile industry design and deploy green advertisements to optimize the effect? To answer these questions, the research involved data analysis on green advertisements to understand key themes and develop survey samples. The survey was then conducted to examine the impact of cultural and green messages on participants' perceptions. The main findings indicate that both Japanese and Swedish participants perceive green advertisements with a soft-sell and single-message approach more appealing. However, when it comes to cultural messages, more Japanese participants showed positive attitudes towards green advertisements with high-context messages than Swedish participants with low-context messages. / I takt med att hållbarhet blir en allt viktigare fråga anammar företagen allt oftare gröna reklamstrategier för att marknadsföra sina produkter och öka konsumenternas medvetenhet. Effektiviteten av dessa annonser över olika kulturella bakgrunder förbises dock ofta. Mot bakgrund av detta tar forskningen upp två frågor: (1) Vad kännetecknar framgångsrika gröna annonser i Japan och Sverige? och (2) Hur bör japanska och svenska företag inom bilindustrin utforma och distribuera gröna annonser för att optimera effekten? För att besvara dessa frågor omfattade forskningen dataanalys av gröna annonser för att förstå viktiga teman och utveckla undersökningsurval. Undersökningen genomfördes sedan för att undersöka hur kulturella och gröna budskap påverkade deltagarnas uppfattningar. De viktigaste resultaten visar att både japanska och svenska deltagare uppfattar gröna annonser med en mjuk säljstrategi och ett enda budskap som mer tilltalande. Men när det gäller kulturella budskap visade fler japanska deltagare positiva attityder till gröna annonser med högkontextbudskap än svenska deltagare med lågkontextbudskap.