Denna studie är en kvalitativ studie med intervjuer som tillvägagångssätt. Jag har haft för avsikt att beskriva tre lärares sätt att arbeta med nyanlända elever. Min frågeställning är: ”Hur ser lärarnas arbetssätt ut med nyanlända elever?”Teorin som används är en interkulturell teori som bygger på att skapa en ömsesidig förståelse och respekt i klassen, skolan och närsamhället. För att besvara min fråga har jag intervjuat tre olika lärare i årskurs 1-3 och som är verksamma på en och samma skola i Malmö kommun. Intervjuerna bestod av sex frågor. Min slutsats är att det finns flera olika arbetssätt beroende på de nyanlända elevernas skolsituation. Sådana skolsituationer är lärarens möte med den nyanlända eleven, de nyanlända elevernas bakgrund och dess påverkan, lärarnas utmaningar i samband med de nyanlända eleverna, de nyanlända elevernas tidigare skolgång och dess påverkan samt samarbetet mellan läraren, studiehandledaren och modersmålsläraren.

<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.</p><p>De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.</p>

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad. De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.

Förskollärarens inställning och arbetssätt till interkulturell undervisning Sex förskollärares inställning till och arbetssätt med interkulturell undervining.    Preschool teacher's attitude and approach to intercultural education Six preschool teachers' attitudes and approaches to intercultural undervining   Syftet med studien är att visa vilken inställning förskollärare har till  interkulturell undervisning i förskolan och vilka arbetssätt de använder sig av. Vi har gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuades. Det teoretiska ramverket för studien utgår från Banks  fem dimensioner av interkulturell undervisning  Studiens resultat påvisade likheter och skillnader mellan förskollärares inställning till interkulturell undervisning. De likheter som framhävdes var förskollärarnas goda intentioner när det gäller att möta alla barn oberoende av kultur, etnicitet och religion. Förskollärare var positiva och intresserade till den interkulturella undervisningen. Skillnaden var förskollärarnas kunskap kring interkulturell undervisning där förskollärarna som arbetar på homogena förskolor påtalade brist på kunskap och utbildning till interkulturell undervisning. Vidare tydliggörs förskollärarnas arbetssätt med interkulturell undervisning. Resultatet påvisade att förskollärarnas inställning till interkulturell undervisning inte särskiljs av förskollärarens arbetsplats, etniskt homogen förskola eller interkulturell förskola. Data som samlades in och transkriberades visar att förskollärarna anser att interkulturell undervisning i förskolan är viktig för att ämnet ska vidare utvecklas. Vidare talar resultatet om förskollärarens känsla av brist på kunskap om undervisningsområdet och att det saknar riktlinjer och arbetssätt i styrdokumenten som presenterar hur förskolläraren ska agera i sitt uppdrag för att gynna barns integration.   Studien presenterar olika sätt för förskollärare att arbeta med interkulturell undervisning i förskolan.

Skolan är idag en social och mångkulturell mötesplats där både vuxna och elever dagligen interagerar. För att kunna bedriva en verksamhet där alla känner sig välkomna och av betydelse krävs ett aktivt arbete för att detta ska kunna uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare talar om interkulturell undervisning i skolan, bland elever med olika kulturella bakgrunder och livsåskådningar, i både klassrummet och skolmiljön. Utifrån syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur talar lärare kring den interkulturella undervisningen i ett interkulturellt/mångkulturellt klassrum? Vad talar lärare om som kontroversiella frågor? Vilka arbetssätt talar lärare om? Vilka svårigheter talar lärare om? Hur kan den interkulturella undervisningen hjälpa eleverna i framtiden? Dessa frågeställningar besvaras genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i dagens skola. Studiens resultat visar att lärarnas arbete med den interkulturella undervisningen i skolan är utmanande, utvecklande och ibland problematiskt, då kulturkrockar kan uppstå vilket kan leda till konflikter mellan eleverna. Lärarna beskriver också samtalet i helklass som det främsta verktyget för att bedriva denna verksamhet. Trots dessa svårigheter med interkulturell undervisning är lärarna i studien positiva till hur eleverna i framtiden kan gynnas av detta arbete i skolan. Dels för att bli förberedda inför en framtida mångkulturell arbetsplats och mångkulturellt samhälle samt förståelsen för att elevernas kulturella bakgrund inte är ett hinder för deras framtida val gällande studier och yrken.

The role of history education has traditionally been viewed as a subject to foster a sense ofnational identity and patriotism, understanding one's own nation's history, culture, andperspectives. Recently however, with the development of global communication andmigration, there has been a shift in the goals of history education in Sweden to focus on theinclusion and development of intercultural perspectives. Although this is the goal, historyteachers find it difficult to adopt such teaching. This study aims to understand the problemsand challenges history teachers face in their work with intercultural pedagogy andintercultural history education. In this context, intercultural history education refers to aneducation that includes stories, perspectives, and narratives outside of traditionaleurocentrism, and focuses on development of skills and abilities that lets students beknowledgeable, understand and take active part in a multicultural society To reach this aim, we conducted four qualitative interviews with a semi structured approachwhich entails an informal conversational style interview based on a beforehand constructedinterview guide. Participants were chosen based on certain criteria relevant to the studyincluding formal education, experience, and subjects. The interviews were recorded,transcribed, and later analyzed using an open coding method where themes and key aspectswere identified. The results suggest that teachers face several challenges in their work to include and developintercultural history skills and knowledge. Time restraints, lack of clear guidelines withincurriculums and steering documents, as well as traditions within history education and historyteaching aids were some of the most relevant findings of the study. On this basis, teachereducation and education in general should focus on addressing these issues.

Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur historieundervisning kan främja interkulturell kompetens. Vi undersöker också varför in-terkulturell utbildning i historia är eftersträvansvärt. Vi har utfört kunskapsöversikten ge-nom att ta del av andras forskning, sammanställt denna och försökt utröna mönster kring undervisningsstrategier som främjar interkulturell kompetens. Sammanställningen skedde utifrån tre underfrågor; varför lärare bör bedriva interkulturell undervisning; vad undervis-ningen bör innehålla och hur undervisningen kan läggas upp. Det råder stor konsensus kring varför vi bör undervisa interkulturellt. Många forskare anser interkulturell historie-undervisning vara nödvändigt för att skapa demokratiska, aktiva, samhällsmedborgare i skolan. Detta då samtidens samhälle är mångkulturellt och för att kunna agera och hantera detta krävs interkulturell kompetens. Även när det gäller den interkulturella undervisning-ens innehåll ser vi mönster: flera perspektiv bör tas upp, mikro- och makroperspektiv samt inom- och utomeuropeiska perspektiv; historiekanon bör ifrågasättas. Läraren själv måste också ha interkulturell kompetens. Det finns även en del förslag kring hur en ska undervisa interkulturellt även om detta område är mindre utforskat. Bland annat bör undervisningen vara inriktad på att eleverna ska tolka historia och själva resonera över hur historien kan säga något om samtiden.

I detta examensarbete undersöks hur lärare i samhällskunskap arbetar med interkulturellundervisning i kulturellt homogena respektive heterogena högstadieskolor. Fem lärare pålika många skolor har intervjuats.Intervjuerna visar att samhällskunskapslärare på kulturellt heterogena skolor tenderaratt lägga fokus på att föra diskussioner om normer och värderingar med sina elever. Lärarepå kulturellt homogena skolor tenderar att fokusera på demokratifrågor och allmännasamhällsfrågor. Det är ett litet urval men resultatet pekar på intressanta frågor för fortsattaundersökningar om interkulturell undervisning, dess hur vad och varför.