Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Vi vill se om religionsundervisningen kan bli mer inkluderande för alla elever som, till följd av den religiösa mångfald som finns i Sverige idag, har olika religiösa tillhörigheter och erfarenheter. Syftet blir således att undersöka om det interkulturella förhållningssättet kan bidra till denna inkludering och göra religionsundervisningen mer gynnsam för eleverna. I vår forskningsöversikt kommer vi beröra både elevernas attityder till religion och lärarnas påverkan på den interkulturella undervisningen. För att hitta litteratur till arbetet har vi använt oss av EBSCO och Swepub och all litteratur är vetenskapligt granskad. I inledningen av resultatet tydliggör vi vad ett interkulturellt förhållningssätt är och hur detta kan tillämpas i praktiken. Vidare undersöker vi vilka krav det interkulturella förhållningssättet ställer på läraren och hur elevernas attityder till undervisningen påverkas. Vi kan konstatera att lärarna har bristande kompetens inom kritisk medvetenhet och det blir lätt fel i klassrummet eftersom eleverna inte förstår skillnaden på att vara kritisk och att rikta kritik. Därför anser vi att ett interkulturellt förhållningssätt gynnar religionsundervisningen eftersom det höjer lärarens kompetens. Vår slutsats är dock att eleverna i årskurserna F-3 främst behöver utveckla kunskaper om religion och att kritisk medvetenhet inte ska ha för stort fokus. Läraren behöver dock alltid förhålla sig interkulturellt för ett bättre klimat i klassrummet.

Den här uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om västerländsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att läsa om svensk och europeisk historia och hur det på något sätt påverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland.Vidare försöker den här studien urskilja vilken påverkan deras arv har för förståelsen av vad som lärs ut i deras skolor. Denna uppsats tar även en närmare titt på hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras läroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnå sådana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013. / This study is about how immigrant students with a notion of Western history, see it within the perspective of their own history. How do they perceive reading about Swedish and European history and how that in some way is affected by the historic reality of their country of origin. Furthermore, the study tries to discern what impact their heritage has for the understanding of what is being taught in their schools. The paper also takes a closer look at how they want the teaching to be for greater enriching of their learning process. Also examined, in connection with this study, are possible obstacles to embracing the modern 'in' theories which are part of the current school debate in 2013 in Sweden.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk. Något som lärare borde tänka på när de undervisar är att idag är de flesta skolor mångkulturella och då krävs det att även lärarna bedriver en interkulturell undervisning. En interkulturell undervisning breddar perspektivet på kunskap och ger elever med olika kulturella bakgrunder möjlighet att sätta sig in det svenska samhället Lahdenperä & Lorentz (2010) samt för att kunna hjälpa de elever som inte har svensk bakgrund och försöker sätta sig in det svenska samhället. Intervjuerna med två lärare och två observationer gjordes. Studien visade att interkulturell undervisning uppfattas som viktigt i en mångkulturell skola och att ett interkulturellt perspektiv på kunskap förbättra elevers möjligheter att nå lärandemålen. Läraren har det yttersta ansvaret för en elevs lärande, men för att en elev ska kunna lära sig på bästa sätt, krävs ett samarbete mellan elevens föräldrar och läraren. Lärare måste också få nya kunskaper om hur man bedriver en interkulturell undervisning, så att elever ska kunna få chans till lika undervisning

<p>This essay is called <em>What kind of history? and </em>is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one. By doing interviews with ten history teachers in two upper secondary schools I try to see what they teach about and why. One of the schools has a global profile and by making a comparative study of the two schools I can see what is different and what is the same in the two schools. Other scientists have studied this subject about Eurocentric history education but not by asking the teachers themselves. There are several studies about the history textbooks and all of them conclude that the text books have a Eurocentric perspective and that is a problem. There are also studies about the curriculum and other steering documents and that concludes that it says in the documents that the education have to have a intercultural perspective, but at the same time de document talks about a western cultural heritage that we have to protect and nurture. I use the theories that Ross Dunn and Kenneth Nordgren presents about teaching a more including and global history.</p><p>My conclusions are that the history education can look very different in Swedish schools today. At the same time the history textbooks guides the teachers a lot about what material to use in the history lessons, so if you want to do something else you have to get other teaching materials than the traditional textbooks, as they do in the school whit the global profile.</p>

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one. By doing interviews with ten history teachers in two upper secondary schools I try to see what they teach about and why. One of the schools has a global profile and by making a comparative study of the two schools I can see what is different and what is the same in the two schools. Other scientists have studied this subject about Eurocentric history education but not by asking the teachers themselves. There are several studies about the history textbooks and all of them conclude that the text books have a Eurocentric perspective and that is a problem. There are also studies about the curriculum and other steering documents and that concludes that it says in the documents that the education have to have a intercultural perspective, but at the same time de document talks about a western cultural heritage that we have to protect and nurture. I use the theories that Ross Dunn and Kenneth Nordgren presents about teaching a more including and global history. My conclusions are that the history education can look very different in Swedish schools today. At the same time the history textbooks guides the teachers a lot about what material to use in the history lessons, so if you want to do something else you have to get other teaching materials than the traditional textbooks, as they do in the school whit the global profile.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där en blandning av olika kulturer integreras. Detta mångkulturella samhälle avspeglar sig inomskolväsendet. Syftet med denna studie är att belysa hur någralärare arbetar i mångkulturella klasser med elever med olika kulturella bakgrunder. Denna studie bygger på en intervjuundersökning med sju undervisande lärare i två olika skolor. Resultatet på denna studie visar sig att lärarna tycker om att undervisa på en mångkulturell skola, där lärarna som vi intervjuat tycker att det är intressant då kommunikation mellan människor med olika bakgrund uppstår på ett effektivt sätt.

Detta arbete syftar till att undersöka historielärares upplevelser och erfarenheter av att bedriva en interkulturell historieundervisning i heterogena klassrum. Studien ämnar också belysa vilka utmaningar historielärare bemöter och vilka stöd de efterfrågar. Den egna empiriska undersökningen kommer ligga till grund för besvarandet av studiens frågeställningar. Resultatet kommer att diskuteras mot teoretiska begrepp och tidigare forskning. Vi har intervjuat fyra lärare som arbetar på fyra olika skolor i södra Sverige. I studiens teoridel har vi valt att belysa begrepp som är relevanta fördet interkulturella lärandet, till exempel interkulturell kompetens, interkulturell historisk kompetens, narrativ identitet och historiekultur. I delen som behandlar tidigare forskning har vi valt att belysa historieundervisning i det mångkulturella klassrummet, metoder för en interkulturell historieundervisning, utmaningar och stöd i det interkulturella klassrummet och internationell forskning. Vi valde en kvalitativ metod. Respondenterna som deltagit är verksamma inom historieämnet.  Studiens resultat visar att lärare främst anpassar arbetssätt efter elevernas intresse. Lärare upplever utmaningar som elevers ensidiga historiesyn, språksvårigheter och känslighet. De stöd som lärare anser är viktiga behandlar styrdokumenten, läromedel och kollegialt arbete.

This study aims to investigate how religion teachers in Stockholm work with minority religions in their classes and examine teachers' views on minority religions' place in religious studies and their relation to the school curriculum. The focus of the study is on Middle Eastern minority religions. This study is based on a qualitative method comprised of semi-structured interviews with nine religion teachers who work in upper secondary schools in Stockholm. The theory used is based on personal life interpretation and four general didactic themes. The results showed that only two of the nine interviewed teaches minority religions from the Middle East. The results also showed that the subordination of minority religions is due, mainly, to the lack of time and because they are not mentioned in the knowledge requirements. The teachers also stated that they do not have time to engage in minority religions. Furthermore, the study showed that teachers lack knowledge about minority religions and an interest in teaching minority religions. Regarding students' reaction to the study of minority religions, the results showed that teachers receive positive feedback from students and that they show great curiosity about minority religions as it is a new subject for them. Regarding teachers' views on the curriculum, the results showed that six out of nine teachers wish more time was assigned to teaching minority religions and that they should be included in the knowledge requirements. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur religionslärare i Stockholmsområdet arbetar med minoritetsreligioner i sin undervisning samt undersöka lärarnas uppfattning om minoritetsreligioners plats både i religionsundervisningen och i förhållande till läroplanen med fokus på Mellanösterns minoritetsreligioner. I studien användes en kvalitativ metod som baserades på semistrukturerade intervjuer med nio religionslärare. Teorin baserades på personlig livstolkning samt fyra allmändidaktiska teman.  Resultatet visade att endast två lärare av de nio intervjuade lärarna undervisar om minoritetsreligioner från Mellanöstern. Resultaten visade också att när det gäller underordningen av minoritetsreligioner är den främsta orsaken tidsbrist, lärarna hinner inte  engagera sig i minoritetsreligioner och för att de inte nämns i kunskapskraven. Studien visade också att lärare saknar ämneskunskap om minoritetsreligioner samt intresse att undervisa i minoritetsreligioner. När det gäller elevers reaktion visade resultaten att lärare fått positiv feedback från elever när det gällde minoritetsreligioner. Elever har visat nyfikenhet kring minoritetsreligioner eftersom det är nytt för dem.  När det gäller lärarnas syn på läroplanen visade resultaten att sex av nio lärare önskar att det fanns mer tid för minoritetsreligioner och att de bör ingå i kunskapskravet.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.