Anledningen till att denna studie görs är min hypotes kring inkludering av religioner och traditioner i klassrummet. Min hypotes är att lärare sällan eller aldrig inkluderar andra religioner och traditioner, än de kristna och västerländska, i klassrummet utöver de obligatoriska religionstimmarna. Detta baserat på grund av egna erfarenheter. Det gör mig intresserad av att framöver intervjua lärare för att höra deras tankar och åsikter kring min hypotes och hur de argumenterar kring deras val av planering och upplägg i klassrummet. När jag tänker på kristna och västerländska traditioner tänker jag på pyssel, sång och studiebesök, såsom måla påskägg, göra midsommarkransar, gå på studiebesök i en kyrka (eller avslutning i kyrkan), klippa änglar och så vidare, något jag upplevt är väldigt vanliga företeelser för yngre åldrar i den svenska skolan. Tidigare forskning visar bland annat att vi som bor i Sverige anser att traditioner är viktiga, till exempel skolavslutningar i kyrkan och traditioner är också något lärare verkar hålla fast vid, då ungefär 70% av undervisningen i skolan är traditionell, det vill säga den bedrivs som den alltid har gjort.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar förskollärare anser att de har för att kunna erbjuda vårdnadshavare som inte kan svenska och engelska delaktighet och inflytande i förskolan. I studiens tidigare forskning kan det utläsas att ett fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och pedagoger är grundläggande för att barnet ska kunna nå sina mål i förskola och skola (Sandberg & Vuorinen 2007). Förskolans läroplan framhäver betydelsen av att informera vårdnadshavare och barn om verksamhetens innehåll och mål, vilket ger dem förutsättningar att kunna påverka innehållet (Skolverket 2018). Utifrån vårt syfte har vi valt det interkulturella perspektivet som har hjälpt oss att tolka och förstå vårt insamlade datamaterial. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor i en skånsk kommun. Efter att våra intervjuer var genomförda transkriberade vi vårt material och analyserade resultatet. I vårt insamlade material kunde vi urskilja både likheter och skillnader i relation till syftet. Resultatet visade att alla förskollärare ges samma förutsättningar att presentera läroplanen via tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramötet. Skillnaden på förskollärares förutsättningar visade sig främst i den vardagliga kontakten, då vissa förskolor hade tillgång till kollegor som kunde översätta och andra inte.

Studien fokuserar på förskollärares upplevelser om arbetet med förskolans mångkulturella uppdrag. Tidigare forskning har identifierat otydligheten i läroplanen hur det mångkulturella arbetet ska omsättas i praktiken. Läroplanen har motsägelsefulla mål kring hur det ska ske i verksamheten vilket leder till en osäkerhet hos förskolorna hur de ska hantera det mångkulturella uppdraget.  Denna kvalitativa studie utgår utifrån en hermeneutisk metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom telefonintervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för att lyssna på deras upplevelser och syn på arbetet samt vilka utmaningar och möjligheter de anser att dem står inför. Vi har gjort sex telefonintervjuer med verksamma förskollärare, både på förskolor som anses sig vara mångkulturella och icke mångkulturella.  Vi har använt oss av olika centrala begrepp som är kopplat till uppdraget och som vi använt oss av i resultat och analysdelen. Begreppen som vi uppmärksammar i vår studie är kultur, etnicitet, mångfald, interkulturellt, monokulturellt och andrafiering. Studiens empiri analyseras med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt och monokulturellt perspektiv. I studiens resultat framkommer det en viss osäkerhet kring begreppet mångkultur och att det kan uppfattas olika hos förskollärarna. Oavsett om förskolorna profilerar sig som mångkulturell eller icke mångkulturell arbetar de med det mångkulturella uppdraget på olika sätt. Det har ingen betydelse om förskolan är mångkulturell eller icke mångkulturell när de arbetar med det mångkulturella uppdraget, utan det beror på förskollärarens individuella inställning hur mycket arbete läggs på det mångkulturella uppdraget.

I detta examensarbete fokuserar vi på lärarna som undervisar i religionskunskap. Målet med arbetet är att vi skall få en större förståelse för hur lärarna arbetar med inkludering samt att vi skall motivera fler lärare till att arbeta med inkludering i undervisningen. Anledningen till detta är att det finns flera fördelar, bland annat att eleverna känner sig delaktiga i sin skolgång vilket resulterar i god relation mellan lärare och elev samt elev och elev, på så vis kommer även ens skolresultat att öka. Följande examensarbete kommer att baseras på en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fem ämneslärare. Studien har även sin grund i fenomenologi som vetenskapsteori som framför allt intresserar sig för upplevelser av mänskliga subjekt. Hur kan man arbeta med inkludering i religionskunskapsundervisningen och vilka effekter har det? Vad tycker lärarna om att arbeta i ett inkluderande klassrum och hur påverkar det eleverna? Hur kan man på bästa möjliga sätt få eleverna delaktiga i undervisningen? En metod vi kommer att synliggöra är bland annat elevberättelser som handlar om att stärka eleverna identitet men även skapa förståelse för andra berättelser. Vi vill undersöka fördelarna och nackdelarna med denna metod utifrån lärarnas erfarenheter. Att synliggöra andra metoder anser vi även vara väsentligt för att få en större förståelse i lärarnas arbete kring inkludering. Studien visar på att lärarna inledningsvis hade skilda tolkningar på begreppet inkludering. Däremot var det uppenbart att lärarna hade liknande tankar och tolkningar under intervjuernas gång. Alla lärare var inte bekanta med begreppet elevberättelser, däremot var lärarna som inte hade hört talas om metoden tidigare positivt inställda till att använda sig av elevberättelser i deras framtida undervisning. Å andra sidan poängterar samtliga vikten av att känna sina elever och ha en god relation för att använda denna metod eftersom religion anses vara känsligt ämne enligt lärarna. Att arbeta med inkludering är inget som prioriteras av ledningen på ens arbetsplats. Samtliga lärare önskade att detta skulle få ett större fokus, trots att man angav tidsbrist som det största hindret.

Följande examensarbete undersöker lärares upplevelser av inkludering i religionsundervisning. Undersökningen baseras på kvalitativ studie, i form av intervjuer med tre ämneslärare som har religion som sitt huvudämne. Studien har sin grund i vetenskapsteorin fenomenologi, som intresserar sig för människors upplevelser. I resultatdelen framställer jag lärarnas upplevelser av deras arbetssätt samt om de arbetar ur ett inkluderande perspektiv. Studiens syfte är att belysa hur viktigt det är att ge alla elever samma förutsättningar för att lyckas samt att möta elevernas behov.

Sverige har blivit ett allt mer heterogent samhälle, vilket synliggörs i den nuvarande läroplanen för förskolan. Förskollärare ansvarar för att barnen på förskolan ska utveckla en förståelse för olika kulturer och mångfald. Barnen ska också få en möjlighet att stärka sin egen kulturella identitet (Skolverket, 2018). Baserat på detta undrar vi hur arbetet med det mångkulturella uppdraget ser ut på svenska förskolor. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för förskollärares upplevelser av utmaningar och möjligheter med förskolans mångkulturella uppdrag. Studien utgår från en kvalitativ metodansats där sex stycken förskollärare deltagit. Empirin har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna för studien är det monokulturella respektive interkulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det finns en viss osäkerhet kring hur begreppet mångkultur ska förklaras, vilket kan vara en variabel till varför en del förskollärare anser att arbetet är svårt. Förskollärares egen inställning är en av de viktigaste delarna i arbetet med det mångkulturella uppdraget. Läroplanens otydliga riktlinjer för hur förskollärare ska arbeta med det mångkulturella uppdraget försvårar arbetet, detta leder till att förskollärare själva får hitta egna tillvägagångssätt för att genomföra uppdraget. De flesta av förskollärarna använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med mångkulturalitet, medan en del medvetet eller omedvetet visat ett inslag av ett monokulturellt synsätt.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka vilka attityder det finns kring flerspråkighet bland pedagoger i ett antal förskolor och hur attityder kan påverka hur flerspråkighet involveras i förskolans verksamhet. För att få en förståelse och ökad kunskap om detta har vi i den här studien använt oss av kvalitativa intervjuer där olika påståenden kring flerspråkighet har legat till grund för att ta reda på vilka attityder det finns hos de tillfrågade pedagogerna. Materialet har sedan analyserats med hjälp av Ruiz tre språkorienteringar. Genom detta analysverktyg har vi i resultatet kunnat se att attityder kring flerspråkighet kan kategoriseras in i språk som problem, rättighet och resurs. Slutsatser som vi kommer fram till är att attityder kring flerspråkighet är ett komplext fenomen som är föränderligt beroende på i vilket sammanhang det tillämpas. Flerspråkighet tycks kunna ses som både problem och resurs utifrån när och av vem det tillämpas i förskolan. Erfarenhet och kunskap inom området skulle också möjligen kunna ha en viss påverkan på attityden till flerspråkighet vilket bland annat tidigare forskning styrker.

I följande litteraturöversikt fördjupar jag mig i användning av serier som visuellt stöd inom undervisning i Bild och Engelska på högstadiet samt på Gymnasieskolan. Detta är även ett gestaltande arbete, då delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektion presenteras i serieformat. Syftet med undersökningen är att synliggöra seriens potential som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. Forskningsfrågorna är “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” samt “Baserat på svar från del 1: Hur skulle en planering, anpassad för undervisning i en svensk skolkontext och innehållande liknande uppgifter, kunna se ut?”. Då resultatet av litteraturöversikten visar en brist på studier utförda i Sverige, anpassas resultaten av de existerande internationella studierna till en svensk skolkontext. Litteraturöversikten visar också brist på studier utförda i ett Bild-klassrum med absolut störst fokus på serier som ett verktyg för ökad läsförståelse. Baserad på detta resultat presenteras en planering för ämnesöverskridande arbete i Bild och Engelska, baserat på Deweys teorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till Deweys teorier kring pedagogik och utbildning, med fokus på elevaktiva uppgifter där de praktiska uppgifterna får ta större plats i klassrummet. / In the following literature review I will explore the use of comics as a visual aid in Art- and English education in upper secondary school and high school. This is also a creative student paper and parts of the introduction, background, result and final reflections is presented in the form of comics. The purpose of this paper is to make the potential of comics as a visual aid within Art and language education visible.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur människor framställs i barnböcker med ett särskilt fokus på etnicitet. Den metod vi använt oss av är en multimodal textanalys. Resultatet visade att en större del av litteraturen är skriven utifrån en vit persons perspektiv. I flera fall har också de med en annan hudfärg än den vita biroller eller framställs endast som statister. Vår slutsats är därför att barnen behöver en pedagog som kan hjälpa dem att förstå texten som helhet eftersom tidigare forskning visade att barnen fokuserar mest på bilderna. Pedagogens kunskap om hur olika etniciteter framställs i barnböcker är viktig så att de normer som gör att vissa grupper i samhället marginaliseras, osynliggörs och diskrimineras inte förs vidare till kommande generationer. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med studien är att undersöka och bilda kunskap om hur förskollärare beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt, samt hur förskollärare beskriver att det tillämpas i olika möten i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metodansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att bilda kunskap om hur förskollärare beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen. Genom socialkonstruktionismen synliggörs hur förskollärarna beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt, där synen och inställningen till mångfalden kan framhävas och förstås som en social och kulturell konstruktion.  Resultatet visar att förskollärarna fann utmaningar med att beskriva vad som utmärker ett interkulturellt förhållningssätt där det likställdes med ett mångkulturellt förhållningssätt. Vidare framkommer det motsägelser i resultatet där förskollärarna å ena sidan visar goda avsikter i att lyfta och synliggöra kulturella skillnader å andra sidan finner det svårt att lyfta dessa skillnader utan att peka ut någon som annorlunda. Det interkulturella arbetet ses som svårt men värdegrundsarbetet är välförankrat hos förskollärarna som uttrycker att nyfikenhet och öppenhet gentemot kulturella olikheter är en förutsättning för att kunna arbeta med mångfalden. Resultatet visar på att det finns behov av kompetensutveckling inom området.