Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades. I analysen framkom fyra olika kategorier som beskriver uppfattning av delaktighet under stomiträning: A) Att få vara med och se, B) Att få göra själv, C) Att bli handledd av en kunnig personal, D) Att ha möjlighet att få bestämma själv. De olika sätten att uppfatta delaktighet på visar en variation från att vilja inta en passiv roll i stomiträningen till att vara aktiv och själv fatta beslut om hur stomiträningen skall planeras. Resultatet visar också att personen själv kan ha ett eller flera sätt att uppfatta sig delaktig på men där ett av dem är mer dominant än de andra. / Previous studies showed that participation is a prerequisite for learning. There are various ways to promote participation but the most prominent is the influence of caregivers and individual adaptation.The aim of this study was to identify and describe different ways which persons who underwent a surgery resulting into a stoma to understand theirs own participation during training with the stoma in a hospital. Interviews with open questions and phenomenography analysis was used to answer the aim. Eleven persons who have got an ostomy and stoma trained was interviewed.The analyse resulted in four different categories of describing understanding of participation during training with a stoma: A) To participate by watching, B) To do it myself, C) To be supervised by competent caregivers, D) To have the possibility to decide for myself. These different ways to understand participation shows a variety from wanting to have a passive role in the training with a stoma till being active and make own decisions in planning for the training. The result also shows that one person can have one or more ways of understanding participation but one of those ways is more dominant than other.

There's a good adherence to the vaccination of children, about 98% of all two year olds are vaccinated. Despite this, there are cases of whooping cough and measles in Sweden. The purpose of the study was to describe what motivates parents to not vaccinate and reflections and attiudes about vaccinations. The study had a descriptive design with qualitative approach. Eight parents who had chosen not to follow the National Board of Health’s vaccination program or whom had decided to completely abandon, participated in the study. Data was collected with an interview guide with semi-structured questions. The results of the present study showed that it was not an easy decision to make whether to vaccinate or not, according to the parents. Parents also described that their perception was that the vaccine and its additives harms the body more than it will benefit. Parents also described that they see the body as a structure capable of handling childhood diseases without vaccination. The respons parents received in connection with the vaccination offer, influenced the decision if their children would get the vaccine or not. Parents also told us that they distrust the medical and pharmaceutical industries in which the information was understood as "one-sided" and directed. Conclusion; The parents said that they were inadequate and biased information in connection with the discussion of vaccination. It resulted in the parents took away from health care. Parents expected that healthcare professionals should be updated on what is written about the pros and cons of vaccines and adverse effects. This is important in order for healthcare professionals to provide the most adequate and honest information as possible and help the parents to decide on the issue. / Det finns en god följsamhet till vaccination av barn, ca 98 % av alla tvååringar är vaccinerade. Men trots detta så förekommer det fall med kikhosta och mässling i Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar föräldrar att inte vaccinera samt reflektioner och åsikter om vaccinationer. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta föräldrar som inte har valt att följa socialstyrelsens framtagna vaccinationsprogram eller avstått helt deltog i studien. Med hjälp av en intervjuguide med semistrukturerade frågor samlades data in. Resultatet i föreliggande studie visade att det inte var ett lätt beslut att ta om att vaccinera eller inte enligt föräldrarna. Föräldrarna beskrev även att deras uppfattning var att vaccin och dess tillsatser skadar kroppen mer än det gör nytta. Föräldrarna beskrev också att de ser kroppen som en konstruktion som klarar av barnsjukdomar utan vaccin. Bemötandet föräldrarna fick i samband med vaccinationserbjudandet påverkade beslutet om deras barn skulle få vaccin eller inte. Föräldrarna beskrev även en misstro mot sjukvården och läkemedelsindustrin då informationen uppfattades som ”ensidig” och riktad. Slutsats; Föräldrarna beskrev att de fick otillräcklig och vinklad information i samband med diskussionen om vaccinering. Det resulterade i att föräldrarna tog avstånd från hälso- och sjukvården. Föräldrarna förväntade sig att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppdaterad om vad som skrivs om för- och nackdelar av vaccin och biverkningar. Detta för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge så adekvat och uppriktig information som möjligt och hjälpa föräldrarna att ta ställning i frågan.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ”Arbets- och privatlivets krav – Att få ihop livspusslet”. Fem huvudkategorier: ”Arbetslivets förutsättningar i förändring”, "Riskgrupper bland anställda”, ”Balansgången mellan arbetsgivarens och personalens ansvar över hälsan”, ”Hälsoinsatser som görs idag” och ”Förhoppningar kring det framtida samarbetet med företagshälsovården” och 14 underkategorier identifierades. Slutsatser: Ur ett chefsperspektiv är företagshälsovården en viktig, behövd aktör och expertresurs för arbetsplatsers och medarbetares hälsa. Arbetslivets förutsättningar är i förändring vilket ställer nya krav på såväl arbetsgivare, anställda som företagshälsovården för att möta behoven. Arbetsterapeuter har resurser att kunna möta de behov som beskrivits. Förhoppningen är att examensarbetet kan verka som vägvisare i praxis så att arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas och reduceras. / Objective: The aim was to describe how managers perceive their workplaces need of occupational health services, and try to answer whether occupational therapists can meet these needs. Methods: A qualitative inductive approach was adopted with open interview form. Five managers were recruited through a typical purposive sampling through contacts from an occupational health service in Jönköping. Interviews were analyzed by a qualitative content analysis. Results: Overall theme: "Work and private life demands - to bring together the puzzle of life". Five main categories: "Working life conditions in change", “Risk groups among employees", “The balance between employers and employees responsibilities for health", "Health measures done today" and "Hopes for the future cooperation with the occupational health services" and 14 subcategories were identified. Conclusions: From a manager's perspective, occupational health services are an important, needed actor and an expert resource for workplaces and employees' health. Working life conditions are changing, which puts new demands on employers, employees as well as occupational health services to meet the needs. Occupational therapists have resources to meet the identified needs. Hopefully this study can serve as guidance in practice so that work-related ill health can be prevented and reduced.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school’s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher’s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender. The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher’s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher’s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature? The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland’s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children’s literature today, from a gender perspective. The teacher’s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis. The teacher’s apply the gender perspective on the choices of reading aloud literature to some extent. Another aspect, such as which theme the class is focusing on at the moment, often precedes the gender aspect. The teacher’s were unanimous that there are attributes that should be highlighted for both boys and girls in the classes, and that this can be done through literature. Attributes the teachers believe boys need to develop are, vulnerability, care and emotions, while the girls need to get a chance to develop courage and strength.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla ungdomar och det är också syftet till denna studie. Genom intervjuer med sex stycken föreningsaktiva personer har tre strategier tagits fram och blivit resultatet av denna studie. Det tre strategier som föreningar i Trollhättans Stad använder sig mest av och anser är mest lyckosamma är: Breddidrott-Elitinriktning, Engagemang och Mål och mening / Young people are the future of sports clubs and sports associations create positive development for young people. What the young people do in their free time and in what social context in which they are staying in is important for their development. Despite these positive effects that sport clubs have so many young people choose to end exert sports. This is due to different aspects such as finance, friends, parental influence and new hobbies. Therefore, it is important how sports clubs are working to keep young people and it is also the aim of this study. Through interviews with six club members have three strategies been developed and have resulted from this study. The three strategies that the unions in Trollhättan City uses the most and feel are most successful are: The widht in sport-Elite direction, Commitment and Goal and sense

Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data has been collected through semi structured interviews with eight child health care nurses and eight school nurses. The main result: In their daily work with overweight the CHC- and school nurses work with prevention against obesity by providing information about good habits. Obesity is identified though regular health checks. If overweight is identified the nurse tries along with the parents to find possible causes and actives against overweight. CHC- tries in her work with overweight children to strengthen and guide parents in their parenting role. The school nurse believes that obesity is about the lifestyle in the whole family and it’s the parents´ responsibility. Obesity is a sensitive topic as it has with self-esteem to do. The work with overweight children is about working together towards the same goal. Conclusion: Obesity is a sensitive topic. It is important with an active parental role in the work with obesity children. CHC- and school nurses have the opportunity to work preventively against children obesity. The school nurses would like to have more time to work with overweight in children and to reduce the complications that overweight and obesity can result. / Bakgrund: Övervikt är ett hälsoproblem i hela västvärlden. BVC- och skolsköterskan möter många barn och deras familjer och har möjligheten att arbeta förebyggande med övervikt. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt hos barn. Syftet var även att undersöka vilka strukturella förutsättningar BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan upplever att de behöver för detta arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen har samlats in via semistrukturerade interjuver med åtta BVC - sjuksköterskor och åtta skolsköterskor. Huvudresultatet: I sitt dagliga arbete med övervikt arbetar BVC-sjuksköterskorna och skolsköterskorna förebyggande med övervikt genom att informera om goda vanor. Övervikt identifieras främst genom regelbundna hälsokontroller. Vid konstaterad övervikt försöker sjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna komma fram till tänkbara orsaker och åtgärder mot övervikten. BVC-sjuksköterskan försöker i sitt arbete med överviktiga barn att stärka och vägleda föräldrarna i deras föräldraroll. Skolsköterskan anser att övervikt handlar om livsstil hos hela familjen och det är ett föräldraansvar. Övervikt hos barn är ett känsligt område då det har med självkänslan att göra. Arbetet med övervikt handlar om att arbeta tillsammans mot samma mål. Slutsats: Övervikt är ett känsligt ämne. Vid övervikt hos barn är det viktigt med aktiv föräldraroll. Sjuksköterskan inom BVC och skolhälsa har en möjlighet att arbeta förebyggande mot övervikt. Skolsköterskorna skulle vilja ha mer tid i sitt arbete med övervikt hos barn och på så sätt minska de komplikationer som övervikt och fetma kan medföra.

Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande. / Background: Individuals with drug abuse belong to a stigmatized group at high risk of ill-health and can therefore be expected to be in much contact with health care. Studies have shown that nurses have negative attitudes and deficient encounter towards this group. Aim: The aim was to describe what experiences persons with present or former drug abuse has had regarding encounters with nurses and other health care personnel and also their attitude regarding health care. Method: An interview study with a qualitative approach was conducted. Result: The analysis of the interviews resulted in four themes: Stigmatizing encounters, Opposing encounters, Attitudes regarding health care and Humanly encounters are good encounters. Conclusions: The participants in this study have experienced negative encounters in health care related to their present or former drug abuse. Negative encounters towards an exposed group can lead to strengthened exclusion, feelings of powerlessness and increased risk of illness. With enhanced knowledge, the nurse can provide better encounters which could have a health promoting effect. Implications: More specific education about addiction and drug abuse is needed both in the undergraduate program and as further training for practicing nurses in order to give this patient group a better encounter.

I fritidshemmets verksamhet arbetar fritidspedagoger med IKT och digitala verktyg på olika sätt och i olika grad, och har i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid där deras behov och intresse står i centrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar olika möjligheter som IKT erbjuder dem i sin undervisning samt vilka svårigheter som de upplever i sitt arbete med IKT i fritidshem. Metoden i denna studie är av kvalitativ ansats, där insamling av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger. Studiens resultat visar att IKT och digitala verktyg erbjuder många olika möjligheter för såväl lärarens undervisning som barnens lärande och utveckling. Dock framkommer det att det finns aktuella svårigheter som upplevs av respondenterna, vilket i sin tur begränsar användandet av IKT i fritidshem.

This research has investigated how environmental communication is reaching out in urban Kenya and what knowledge and attitude exists. Key aim was finding what perception stakeholders had on effective ways to communicate to reach goals of a sustainable development. Focus laid on solid and liquid waste, because of great improvements needed in infrastructure and behavior. In addition, comparison was made to current sustainability goals. Qualitative interviews with semi structured questions were conducted in Kitengela (Kajiado county) and Machakos Town (Machakos county), with six different target groups each and a total of 48 respondents. General knowledge of possibilities to reuse and recycle solid waste was quite high, but sewage is not very common to refer to as a resource. The sensitization today on the issues was mainly through schools and media. A perception was that people don’t care or know, but there are conversations about the menace of litter and sometimes dirty water. Nearly 75 % said service of clean water and environment would be worth almost any price. Many expressed frustrations on the lack of management and implications that follow when wanting to act well or create awareness, but no system to support a sustainable behavior. Suggestions of communicative methods had emphasis on reaching all age groups where people gather, like schools and churches/mosques. The approach should be positive with concrete feedback on profits of sustainable living, while presenting a vivid vision for everyone to work towards.