Bakgrund: Välfungerande kommunikation i journalen är av stor vikt för patientsäkerheten. Studier påvisade att journalen som arbetsverktyg hade en central roll för sjuksköterskors upplevelser av patientsäker omvårdnad. Om informationen i journalen var lättillgänglig i ett lättarbetat journalsystem upplevde sjuksköterskorna journalhanteringen patientsäker. Studier påvisade även att det var av stor vikt att det fanns tid för sjuksköterskorna att erhålla informationen om patienterna på ett säkert sätt. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av journalhantering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Intervjuerna analyserades och tematiserades. Resultat: Journalsystemet upplevdes invecklat och svåröverskådligt. Det fanns brister gällande dokumentationsrutiner. Muntlig rapport och rapportblad kompenserade för brister i journalhanteringen men gav också upphov till nya patientsäkerhetsrisker. Bristen på tid att dokumentera samt bristen på tid att läsa patientjournal påverkade patientsäkerheten negativt. Den psykosociala och fysiska arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten i olika riktningar. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde att brister i journalsystemet, arbetsrutiner och styrning ledde till att journalsystemet inte tillämpades optimalt. Muntlig rapport och rapportblad tillämpades i syfte att kompensera brister i journalhanteringen. Konsekvensen blev dubbeldokumentation, desinformation, risk för informationsförlust och behov av dubbelkontroller, vilket tog tid. / Background: Well-functioning communication in medical record is important for patient safety. Studies showed that the journal as a tool had a central role in nurses' experiences of patient safety. If the information in the records were readily available and easy to work with nurses found the medical record management to be patient safe. Studies also showed that it was vital that there was time for nurses to obtain information about the patients safety. Aim: Elucidate nurses' experiences of the medical records from patient safety perspective. Method: An interview study with qualitative approach was carried out. The interviews were analysed and thematised. Result: Electronic medical records experienced complicated and difficult to understand. There were deficiencies regarding documentation procedures. Oral report and the report sheet offset deficiencies in patient management but also gave rise to new patient safety risks. The lack of time to document and the lack of time to read the medical record impact patient safety negatively. The psychosocial and physical work environment affected patient safety in different directions. Conclusions: The nurses felt that the shortcomings in the medical record system, work procedures and control led to electronic medical records is not applied optimally. Oral report and the report sheet was applied in order to compensate for deficiencies in journal management. The consequence was duplication of documentation, misinformation, risk of data loss and the need for cross-checks, which was time-consuming.

Bakgrund  Telefonrådgivning är idag en viktig del i primärvårdens verksamhet. Det är ett utmanande arbete där det inte går att se eller undersöka patienten. Forskning kring telefonrådgivning riktad till äldre patienter är skral och fokuserar inte på sjuksköterskans perspektiv. Detta examensarbete kan bidra med ökad förståelse kring sjuksköterskors upplevelser av att ge telefonrådgivning till äldre patienter och kan i förlängningen utgöra del i underlag vid förbättringsarbete i arbetssättet inom primärvårdens telefonrådgivning.  Syfte  Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge telefonrådgivning till äldre patienter inom primärvården.  Metod  Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats.  Resultat  Resultatet visar att det kunde råda utmaningar vid telefonrådgivningen i form av samtal via tredje part, faktorer kopplade till åldrandet och motstånd hos patienten. Resultatet visade också att det ses som positivt att arbeta med telefonrådgivning, att det finns gott stöd och samarbete med kollegor samt vilka förutsättningar sjuksköterskan upplever behövs för att kunna erbjuda god telefonrådgivning till äldre patienter.  Slutsats  Att ge telefonrådgivning till äldre patienter kan vara ett svårt och utmanande arbete. Det är ett självständigt arbete men med hjälp av olika stöd kan sjuksköterskor med olika lång erfarenhet behärska telefonrådgivning inom primärvården. / Background  Telephone counseling is an important part in the work of the primary care. It is a challenging work as it is not possible to see or examine the patient. Research on telephone counseling concerning the elderly patients is poor and does not focus on the nurse´s perspective. This thesis could contribute to an increased understanding concerning nurses´ experiences of giving telephone counseling to the elderly patients and could contribute to improvements in the way of work with telephone counseling in the primary care.  Aim  The aim was to describe the nurses´ experiences of giving telephone counseling to elderly patients in the primary care.  Method  The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach.  Results  The results show that there could be challenges with telephone counseling regarding calls via third parties, factors linked to aging and resistance from the patient. The results also shows that it is considered a positive thing to work with telephone counseling, there are plenty of support functions and cooperation amongst the colleagues and what conditions are essential to give a good telephone counseling to elderly patients.  Conclusion  Providing telephone counseling to the elderly patients can be difficult and challenging work. It is an independent work, but with the help of various supports, nurses with varying years of experience can manage telephone counseling in the primary care.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvårdnadshandledning,så som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverigeunder perioden 2007 -2009. Omvårdnadshandledning ingår som en obligatoriskdel av utbildningen och påbörjas under utbildningens andra termin i form avregelbundet återkommande gruppträffar, ca fyra gånger per termin, och fortgårsedan under resterande del av studietiden. Då det har noterats att behållningen avomvårdnadshandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ettintresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som påverkar densamma.Studien är en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studiensom genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetetav datan har författarna låtit sig inspireras av fenomenografin, där olikheter,snarare än likheter belyses. Studiens resultat visar att det tycks finnas ett sambandmellan den enskilde studentens behållning av omvårdnadshandledningen ochhandledarens im-plementering av den på förhand givna strukturen förhandledning, samt att information och feedback är några av de viktigastekomponenterna för att en givande omvårdnadshandledning skall kunna bedrivas. / The aim of this study was to describe different experiences of nursing groupsupervision, as it has been experienced by nursing students at a university in thesouth of Sweden during 2007 – 2009. Nursing group supervision is an obligatorypart of the nursing program and starts at the beginning of the second semester,consisting of regular group meetings approx. four times per semester, whichcontinues throughout the rest of the nursing programme. Since it has been notedthat the benefits of nursing group supervision differ radically between students,the authors are interested in investigating which factors affect and influence thesame. This is a qualitative interview study. Nine nursingstudents participated inthe study, which was conducted by semi-structured interviews. The analysis of thecollected data has been inspired by phenomenography, where differences, ratherthan similarities, are highlighted. The results of the study show that there may be aconnection between how much the individual student benefits from groupsupervision, and to what extent the mentor implements the defined structures forgroup supervision. Proper information and the use of feedback are two otherimportant factors contributing to a rewarding and beneficial group supervision.

COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) is one of the most widespread lung diseases today and is a growing cause for suffering and mortality worldwide. It is considered to be the third leading cause of death in the near future. Smoking is the most important risk factor for this disease and about 50% of smokers develop COPD. The purpose of this study was to mediate the experience of not being able to stop smoking described by persons diagnosed with mild or moderate COPD. The study involved five women and five men. Data was collected by semi-structured interviews and analyzed using qualitative latent content analysis. The analysis resulted in two themes: Life is governed by a long smoking history that is difficult to break and To be aware of and enlightened, but lacking ability to make a decision, and in five categories: That it is the wrong time in life to stop; To break a lifelong pattern is almost impossible; That plans to stop does not lead to results; Being aware of the consequences of continued smoking and to have received help and support but not liking to be patronized. Participants' lives were governed by a lifelong smoking habit which was difficult to break, although they had knowledge about the harmful effects of smoking. Individuals life situation is very important if the cessation of smoking can be successfully implemented and with lasting results. To have plans to stop smoking is not enough it is also necessary to get motivation and support from the environment and at the right time. Participants that where reluctant to smoking cessation where also critical to the information and support that was given to them. This indicates that health professionals should be more sensitive and provide an individually tailored support when an individual decides to stop smoking. / <p>Validerat; 20110102 (ysko)</p>

Conversational agents are becoming increasingly common in our day to day lives. We can speak to our phones, our cars and our smart home devices. Despite these advances, the current conversational agents are still far from perfect. The complexities of language as well as the technologies that are used to enable conversational agents pose many challenges to the people designing and developing them. This study aims to bring light to how practitioners design and develop conversational agents that exist out there today. Interviews were conducted with 11 practitioners that have been creating conversational agents for various industries and use cases. The results show that practitioners face a range of challenges when creating conversational agents, including collecting data about the target users during the design process as well as integrating the conversational agent with other systems. The study suggests that practitioners may benefit from involving users early on in the design process. It also advocates for HCI educators to prepare future graduates for designing conversational agents, through training them in human conversation and communication. This study gives insights into how conversational agents are built today, the processes that are followed and the challenges that are faced by the people creating them. / Konverserande system blir allt vanligare i våra dagliga liv. Vi kan prata med våra telefoner, våra bilar och våra smarta hem enheter. Trots dessa framsteg är de nuvarande konverserande systemen fortfarande långt ifrån perfekta. Språkets komplexitet och de teknologier som används, ställer många utmaningar för de människor som designar och utvecklar dem. Denna studie syftar till att belysa hur yrkesarbetare designar och utvecklar konverserande system. Intervjuer genomfördes med 11 yrkesarbetare som har skapat konverserande system för olika branscher och användningsområden. Resultaten visar att yrkesarbetarna står inför en rad utmaningar när de skapar dessa system, bland annat att samla in data om användarna under designprocessen och att integrera konverserande system med andra system. Studien tyder på att utövare kan ha nytta av att involvera användare tidigt i designprocessen. Studien förespråkar också att utbildare inom människa-datorinteraktion bör förbereda studenter för att utforma konverserande system, genom att utbilda dem i mänsklig konversation och kommunikation. Denna studie ger insikter i hur konverserande system är uppbyggda idag, de processer som följs och de utmaningar som människorna som skapar dem står inför.

Läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) framhåller barns rätt till delaktighet och inflytande men anger inte hur arbetet ska genomföras. Studiens syfte var att få ökad förståelse om förskollärares syn på arbetet med barns delaktighet och inflytande, och för de olika utmaningar och möjligheter de kan möta i arbetet. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta förskollärare. Studien utgår från relationell pedagogik och Shiers delaktighetsmodell används som ett verktyg för analys. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande utgör en viktig del av utbildningen och förskollärares uppdrag. Slutsatsen är att förskollärarna inte alltid har möjlighet att följa barns initiativ i alla delar av utbildningen. Det blir tydligt att förskollärarna i studien genom olika strategier strävar efter att i största möjliga mån möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i förskolan, trots olika utmaningar.

Background: Palliative care is a holistic care where knowledge is required to help people with incuratble, life-threatening diseases. The goal is to provide an improved quality of life and support people and their relatives, as well as help them live with dignity and with the greatest possible well-being until the end of life. In Iceland, the majority of the residents at nursing homes spend their end of life at the nursing homes and at the same time palliative care in individuals’ homes is becoming more common. This makes palliative care one of the most important elements of caring. During care, relationships are created between nurses, patients and relatives and there are many different wills and perspectives to relate to as a nurse. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of palliative care in Iceland. Method: The method for the study is a qualitative interview study and ten nurses who worked in nursing homes or palliative home care were interviewed. For the analysis of the collected data, a qualitative content analysis was used. Results: The study shows what experiences the nurses had of palliative care in Iceland, which was; Different forms of communication with the patient and strive to provide holistic care, The parts needed to establish a good relationship, The importance of good communication with relatives and including them in nursing, Support by communication, experience and teamwork. The result is presented in categories and subcategories, where the categories constitute above-mentioned concepts. Conclusion / Discussion: Meeting the needs of palliative care patients and their relatives was a challenge for the nurses and those with more experience and knowledge of palliative care felt that it was easier for them meeting these needs. Palliative care is a complex care where it is required that you as a nurse during one of the most stressful situations in life for people, should still be able to maintain good communication and create good relationships with those who are in this situation. Communication and collaboration with colleagues, as well as emotional commitment and the opportunity for existential conversations were considered important in palliative care.

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på att bedriva undervisning i relation till de resurser som finns tillgängliga i verksamheten, samt hur de förstår begreppet undervisning. För att samla in data har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare från fyra olika förskolor i en mellanstor stad i mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats med metoden innehållsanalys samt utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att hinder i undervisningen kan bero på bland annat barngruppens storlek samt att personalen är frånvarande av olika anledningar. Men resultatet visar också konkreta tips på hur förskollärarna genomför undervisningsuppdraget i förskolan genom att de skapar strukturscheman och delar på barngruppen. / The aim is to contribute knowledge about preschool teachers’ perspective on teaching in relation to the resources that are available in the preschool, and how they understand the concept of teaching. To collect data, I have chosen to use a qualitative interview method. The interviews were conducted with five preschool teachers from four different preschools in a medium-sized town in central Sweden. The collected material has been analyzed using the content analysis method and Bronfenbrenner's ecological system theory. The results show that obstacles can be due to, among other things, the size of the group of children and that the staff is absent for various reasons. But the results also show concrete tips on how the preschool teachers carry out the teaching assignment in the preschool by creating structure schemes and by dividing the group of children.

Fördelarna med att förebygga avfall har visat sig vara många; besparingar i pengar och resurser, förbättrad arbetsmiljö etc. Trots det har utvecklingen gått trögt och få kommuner har prioriterat avfallstrappans översta steg. Under 2017 startades coachningsprojektet Översta steget för att få fler kommuner i Skåne att arbeta med förebyggande av avfall. Fokus ligger på kommunernas egna verksamheter. Inbjudan till projektet har gått ut till alla Skånes 33 kommuner men endast 4 har valt att delta. I studien har 13 kommuner intervjuats om deras beslut angående projektet samt om förebyggande av avfall i stort. Vi har identifierat tre huvudkategorier av hinder; kommunikativa hinder, organisatoriska hinder och hinder som rör vårt ekonomiska system. Förebyggande av avfall är på grund av att det är ett nytt arbetsområde inte lika konkret som återvinning och därmed svårkommunicerat. Det som har lockat kommuner att delta är de ekonomiska besparingar som kan göras samt att projektet erbjuder stöd i arbetet. Även förbättrad miljöprestanda lockar sekundärt. Vi anser att resultaten och fördelarna med att förebyggande av avfall måste spridas smart i olika typer av nätverk för att få igång samtalet kring förebyggande av avfall. På så sätt kan idéerna även konkretiseras och göras mer lättmottagliga för verksamheter och personal. / The advantages of preventing waste have proven to be many: savings in money and resources, improved work environment, etc. Despite this, development of waste prevention has been slow, and few municipalities have prioritized the top step of the waste management hierarchy. In 2017, the coaching project, Översta steget, was initiated to get more municipalities in Skåne to work on waste prevention. The project focus was on the municipalities' own activities. All of Skåne’s 33 municipalities in Skåne were invited to the join the project, but only 4 have chosen to participate. In the present study, 13 municipalities have been interviewed about their decisions regarding the project in general and waste prevention in particular. We have identified three main categories of obstacles; communicative barriers, organizational barriers and obstacles connected to our economic system. Prevention of waste is, because it is new area of work, not concrete enough and difficult mediated/experienced difficult. What has tempted the municipalities to participate in the project is the economic savings that can be made and that the project offers coaching. Improved environmental performance also is a secondly reason. We believe that the results and benefits of waste prevention must be spread smartly across different types of networks in order to initiate the call on prevention. This way it can also be more concrete and made more receptive to municipalities and their staff.

Användning av digitala verktyg utvecklas ständigt i takt med hur samhället utvecklas, det blir allt vanligare att barn i dag kommer i kontakt med det i tidig ålder och därför är det viktigt att vi vuxna inom skolan också hänger med i utvecklingen. Idag används digitala verktyg olika mycket och på olika sätt i skolan och fritidshemmets verksamhetsamt att det inte används i samma utsträckning som det finns möjlighet till, vilket ses som bristande. Fritidslärare har enligt läroplanen i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid utifrån intresse, initiativ och behov. Syftet med studien är att utifrån intervjuermed majoriteten utbildade fritidspedagoger som är verksamma i fritidshemmet, litteratur och vetenskapliga artiklar se hur fritidspedagoger resonerar och arbetar med digitala verktyg för att främja elevernas lärande och utveckling. En kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma fritidspedagoger. Den insamlade data har genomgått en tematisk analys som kategoriserat, tolkat och organiserat för att ta ut det som var mest betydelsefullt för just denna studie och våra frågeställningar. Studiens resultat visar på att det ser väldigt olika ut när det gäller digitala verktyg på fritidshemmet med allt från kompetens till tillgångar samt att det framkommer att det finns svårigheter gällande användandet av digitala verktyg men att lärarna på fritidshemmet ser möjligheter i undervisningen med elevernas lärande och utveckling samt att digitala verktyg som undervisningsmetod bör prioriteras och utvecklas mer i fritidsverksamheten. Som lärare i fritidshem kan man ta nytta av studien på så sätt att man får syn på hur digitala verktyg kan användas och används i fritidshemsverksamheten idag och att det ser olika ut från skola till skola men att man då ta till sig av de utmaningar som framkommer i studien och i sin tur utveckla användandet av digitala verktyg.